Sammanfattning

Ändtarmscancer är tillsammans med tjocktarmscancer en av de vanligaste cancerformerna i Sverige. Cancertumörer som sitter i de nedersta 15 centimetrarna av tarmen kallas ändtarmscancer. Tumörer i andra delar av tjocktarmen kallas för tjocktarmscancer. Det finns också en ovanlig typ av cancer i nedersta delen av ändtarmen som kallas analcancer eller cancer i ändtarmsöppningen.

Varje år drabbas cirka 2 100 personer av ändtarmscancer. De flesta av dem som insjuknar, 75 procent, är över 65 år och omkring fem procent är under 50 års ålder. Ändtarmscancer är något vanligare hos män än hos kvinnor.

Dagens behandlingsmetoder har ökat möjligheterna att bli botad. Symtomen visar sig ofta tidigt och de flesta har stora chanser att bli botade ifall de snabbt kontaktar vården.

Den vanligaste behandlingen vid ändtarmscancer är att operera bort tumören och skarva ihop ändtarmen med tjocktarmen. Ofta ges strålbehandling före operationen och ibland får man cellhämmande läkemedel, cytostatika. 

Ibland är det nödvändigt att göra en stomioperation, som resulterar i att tarmen mynnar ut i ett hål på magen där avföringen samlas i en stomipåse. 

Sedan maj 2016 görs utredning och undersökningar enligt ett standardiserat vårdförlopp som är ett sätt att organisera utredningen så att den går så snabbt som möjligt. Syftet är också att ge en mer jämlik och patientfokuserad vård över hela landet.

Femårsöverlevnaden har förbättrats under de senaste decennierna. För patienter diagnosticerade med ändtarmscancer 2005 - 2009 var femårsöverlevnaden 61 procent för män och 64 procent för kvinnor. 

Behandlingen av ändtarmscancer har koncentrerats till fyra av regionens sju sjukhus sedan 2015. 

Indikatorerna nedan visar bland annat att:

  • 97 procent av de med nyupptäckt ändtarmscancer diskuteras på multidisciplinär konferens (målnivå 90 procent).
  • Medianväntetiden från remiss till start av behandling är 59 dagar (målnivå 39 dagar)
  • Den relativa femårsöverlevnaden ligger på 65 procent både i Västra Götalandsregionen och i riket (målnivå 67 procent).

Täckningsgraden mot Cancerregistret för Västra Götalandsregionen diagnosår 2015 är 99 procent.

Data i diagrammen presenteras per hälso- och sjukvårdsnämnd samt för Västra Götalandsregionen och riket. 

Karta över hälso- och sjukvårdsnämnderna samt befolkningsstatistik


Multidisciplinär konferens

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret, 2016-10-12

Vilka år avses: Diagnosår 2011-2015

Täljare: Fall som diskuterats på multidisciplinär konferens inför operation.

Nämnare: Registrerade patienter med ändtarmscancer som fått diagnos under tiden 2011-2015. Patienter som genomgått endoskopisk polypektomi som enda åtgärd har exkluderats.

Vad visar indikatorn:  Här visas andelen patienter som diskuteras på multidisciplinär konferens (MDK). 

MDK är ett globalt vedertaget arbetssätt som implementerats i cancervården i syfte att säkra jämlik bedömning av hög kvalitet, korta beslutsvägar och öka följsamheten till vårdprogram och behandlingsriktlinjer. MDK innebär en schemalagd, återkommande och strukturerad värdering av patienten utifrån diagnostiska och behandlingsrelaterade perspektiv. Genom samverkan mellan olika discipliner får patienten en behandlingsrekommendation baserad på flera experters synpunkter. 

Dessutom kan MDK användas för att identifiera patienter som kan behandlas inom kliniska studier. 

Målnivå: Den nationella målnivån är att fler än 90 procent av fallen ska diskuteras på MDK. 

Västra Götaland jämfört med riket: I både Västra Götalandsregionen och i riket diskuteras 97 procent av de med nyupptäckt ändtarmscancer under multidisciplinär konferens. Detta är klart över målnivån på 90 procent.

Skillnader inom regionen: Inga skillnader mellan de olika Hälso- och sjukvårdsnämnds-områdena (HSN).

Könsskillnader: Data saknas.

Väntetid från remiss till behandlingsstart

Vilka år avses: År för påbörjad behandling 2011-2015

Vad visar indikatorn: Tid från utfärdande av remiss till start av behandling (strålbehandling, operation eller cytostatika). Median samt 25:e och 75:e percentil i antal dagar, dvs. dag då hälften, respektive 25 procemt eller 75 procent av patienterna slutfört ledtiden.

Urvalet består av alla registrerade patienter som påbörjat behandling 2011-2015. Fall då registrerad behandlingsstart ligger före remiss eller då väntetiden överstiger 365 dagar har uteslutits.

Målnivå: Målet är att behandling startas inom 39 dagar efter remiss. Sedan SVF (standariserat vårdförlopp) infördes i maj 2016 har väntetiderna i regionen kraftigt förbättrats, och närmar sig stadigt målnivån. 

Västra Götaland jämfört med riket: 25 procent av alla patienter i både regionen och i riket har en väntetid på under 45.5 dagar. Andelen patienter där målnivån på 39 dagar uppnås är mindre än 25 procent.

Skillnader inom regionen: De sjukhus som har flest patienter har generellt något längre väntetider än de andra sjukhusen men förbättringar ses överallt. 

Könsskillnader: Det finns ingen könsskillnad.

Fem års relativ överlevnad

Källa: Vården i siffror, 2016-10-12

Vilka år avses: 1994-2013 (femårs-perioder)

Vad visar indikatorn:  Relativ femårsöverlevnad vid ändtarmscancer. Avser patienter 30–89 år vid diagnos (åldersstandardiserade värden). 

Målnivå: Målet för 2015 är en relativ femårsöverlevnad på 67 procent.

Västra Götaland jämfört med riket: Överlevnaden i regionen är samma som för riket, (65 procent). Varken Västra Götalandsregionen eller riket når målnivån på 67 procent.

Skillnader inom regionen: Endast mycket små icke-signifikanta skillnader mellan de olika sjukhusen i regionen.

Könsskillnader: Kvinnor har en något bättre överlevnad än män, vilket kanske till viss del kan förklaras av att kvinnor, med ett vidare bäcken, är lättare att operera än män.