Sammanfattning

En akut höftfraktur bör opereras inom 24 timmar. Dröjer tiden till operation ökar risken för komplikationer. Inom VGR finns därför regionalt måltal som anger att minst 75 procent av patienterna ska vara opererade inom 24 timmar. Vissa av sjukhusen i VGR når redan detta mål, men inte alla.

Andelen patienter som är åter till ursprungligt boende 4 månader efter operation av höftfraktur är något högre i VGR än i riket.  

Vid brott på lårbenshalsen används oftast protes. Andelen protesopererade är något högre i VGR jämfört med riket. 


Publicerad 2016-06-07 Uppdaterad 2016-06-16

Höftfraktur - tid till operation

Operation inom 24 timmar

Genomsnittlig väntetid

Källa: RIKSHÖFT - Nationella höftfrakturregistret

Vilket år avses: Tidsserie 2010 - 2015

Vad visar indikatorerna: Väntetid till operation vid akut höftfraktur, antingen som genomsnittlig tid i timmar eller som andelen opererade inom 24 timmar, oavsett vilken typ av operation som genomförs. Väntetiden till operation är viktig då längre väntetid än 24 timmar medför ökad risk för död inom fyra månader, samt ökad risk för direkta komplikationer såsom förvirring, trycksår och infektion. Andelen patienter som opereras inom 24 timmar anses vara det viktigare måttet. Genomsnittlig väntetid till operation är ett mer svårtolkat mått men det finns med då det kan ge en uppfattning om spridningen i materialet, det vill säga spegla väntetiden för den andel som inte blivit opererad inom 24 timmar.

Regional målnivå: Minst 75 procent av patienterna ska vara opererade inom 24 timmar. 

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Mellan 2010 och 2012 ökade andelen opererade inom 24 timmar i riket från 65,4 % till 73,9 %, och i VGR från 59,3 % till 69,2 %. Därefter har andelen varit relativt konstant i VGR, men något minskande i riket, varför andelen i såväl VGR som riket år 2015 når cirka 70 %. Under hela mätperioden, från 2010 till 2015, har andelen opererade inom 24 timmar varit något lägre i VGR jämfört med riket även om skillnaden 2014 och 2015 inte är statistiskt säkerställd.

Motsvarande förbättringar ses för den genomsnittliga väntetiden till operation i både riket och VGR, med allt kortare genomsnittlig väntetid till operation under åren 2010 till 2012. Den genomsnittliga väntetiden är något högre i VGR än i riket under hela perioden men skillnaden är inte statistiskt säkerställd 2014 och 2015.  

Graferna visar också hur väl VGR når uppsatta mål. Under perioden 2010 till 2012 sågs en snabbt ökande förbättring där andelen opererade inom 24 timmar ökade från cirka 60 % till knappt 70 %. Samtidigt minskade genomsnittstiden från 27 timmar till 24 timmar. Efter 2012 har det däremot inte skett någon egentlig förbättring av regiongenomsnitten. VGR når således inte det regionala målet om att minst 75 % av patienterna skall vara opererade inom 24 timmar. Detta illustreras också av att genomsnittstiden är knappt 24 timmar, vilket betyder att vissa patienter opereras inom 24 timmar medan andra får vänta längre tid.

Skillnader inom regionen: Generellt ses en förbättring inom regionen, särskilt under åren 2010 till 2012. Förloppen är dock något varierande för de olika sjukhusen varför dessa redovisas separat.

Alingsås lasarett: Når 2011 till 2014 målet om minst 75 % opererade inom 24 timmar och under samma period är den genomsnittliga väntetiden 20 timmar eller lägre. Under 2015 har andelen opererade inom målsatt tid sjunkit till 72 % och den genomsnittliga väntetiden ökat till 23 timmar.

Kungälvs sjukhus: Når ej målet om minst 75 % opererade inom 24 timmar utan andelen har de flesta åren legat runt 70 % med undantag för 2011 då andelen var 58 %. Sedan 2012 är dock den genomsnittliga väntetiden under 24 timmar.

NU-sjukvården: Åren 2010 och 2011 var andelen opererade inom 24 timmar cirka 55 %. Under åren 2012 till 2014 har andelen opererade inom målsatt tid varierat mellan 65 - 69 % för att under 2015 öka till 72 %. Genomsnittstiden till operation har minskat från 27 timmar 2010 till 22 timmar 2015.

SkaS-Lidköping: Når under 2012 till 2014 målet om minst 75 % opererade inom 24 timmar men 2015 har andelen opererade inom 24 timmar sjunkit till 68 %. Under hela tidsperioden har den genomsnittliga väntetiden varit mellan 20 - 23 timmar.

SkaS-Skövde: Från 2010 till 2013 ökade andelen opererade inom 24 timmar från 62 % till 71 % men 2014 var den åter 62 %. Under 2015 ökade andelen till 67 %. Den genomsnittliga väntetiden var fram till 2013 cirka 24 timmar, men ökade under 2014 till cirka 28 timmar. Även under 2015 var väntetiden cirka 28 timmar.

SU-Mölndal: Från 2010 till 2012 ökade andelen opererade inom 24 timmar från 55 % till 68 %. Andelen var på ungefär samma nivå 2014 och 2015 medan 2013 var ett klart sämre år. Den genomsnittliga väntetiden har succesivt minskat från knappt 30 timmar 2010 till 25 timmar 2015.

SÄS-Borås: Andelen opererade inom 24 timmar ökade under perioden 2010 till 2012 så att sjukhuset därefter når eller tangerar det regionala målet om minst 75 %. Den genomsnittliga väntetiden minskade, med viss variation, från cirka 26 timmar 2010 till 22 timmar 2015.

Könsskillnader: Jämförelsen baseras på 2015 års data och åldrarna 18 år och äldre. I rikets siffror är andelen män opererade inom 24 timmar något lägre (69,2 %) jämfört med andelen kvinnor (71,3 %). Någon sådan skillnad sågs inte i VGR. Inga statistiskt säkra könsskillnader sågs för genomsnittlig väntetid, varken i VGR eller i riket.

Åter till ursprungligt boende

Källa: RIKSHÖFT - Nationella höftfrakturregistret

Vilket år avses: Tidsserie 2010 - 2015

Täljare: Antal patienter som är åter till ursprungligt boende 4 månader efter höftfrakturoperation.

Nämnare: Antal patienter som opereras för höftfraktur och blir uppföljda efter 4 månader.

Vad visar indikatorn: Andelen patienter som är åter till ursprungligt boende 4 månader efter operation av höftfraktur. Såväl det akuta omhändertagandet som gångmobilisering efter operation och senare rehabilitering påverkar om patienten kan återvända till samma boendeform som innan höftfrakturen. En återgång till tidigare boendeform kan ses som en indikation på att patienten återfått den funktionsförmåga som fanns före höftfrakturen. 

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Under hela mätperioden har andelen som återgått till eget boende varit något högre i VGR jämfört med riket men år 2013 var inte skillnaden statistiskt säkerställd.

Målnivå: Det finns ingen fastställd målnivå.

Skillnader inom regionen: Andelen som återgår till ursprungligt boende varierar inom regionen men det går inte att urskilja något mönster. Utfallet påverkas inte bara av den akuta vården och efterföljande rehabilitering utan även kommunens insatser, till exempel erbjudanden om hemtjänst eller äldreboende, kan påverka. 

Könsskillnader: I riket var det under hela perioden lägre andel män än kvinnor som återgick till ursprungligt boende. Även i VGR var det lägre andel män men skillnaden är inte statistiskt säkerställd under åren 2011, 2012 och 2014. Under 2015 var det 61,9 % av männen och 69,1 % av kvinnorna i riket som återgick till ursprungligt boende. Motsvarande siffor för VGR var 66,1 % och 72,5 %.

Protesoperation efter cervikal höftfraktur

Källa: Socialstyrelsen, Patientregistret

Vilket år avses: Tidsserie 2010 till 2014 i överlappande 2-årsperioder.

Täljare: Förstagångsfall av cervikal höftfraktur i åldrarna 65 år eller äldre som åtgärdades med ledprotes.

Nämnare: Samtliga förstagångsfall av cervikal höftfraktur i åldrarna 65 år eller äldre som åtgärdades med ledprotes eller osteosyntes.

Vad visar indikatorn: Andel patienter, 65 år och äldre, som protesopereras med total- eller halvprotes vid fraktur på lårbenshalsen (cervikal höftfraktur). Cervikala höftfrakturer åtgärdas med spikning (osteosyntes) eller med höftprotes. Vid protesoperation används oftast halvprotes, dvs. ledskålen byts inte ut. I det interaktiva diagrammet kan man välja att se antingen total andel protesoperationer eller enbart andel halvprotesoperationer.

Nyare behandlingsrekommendationer siktar mot att cirka 65 - 70 % av patienterna bör opereras med protes i stället för osteosyntes. Några egentliga målnivåer rekommenderas dock inte då operationsmetoderna har olika för- och nackdelar, och de är olika lämpliga för olika patientkategorier.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Under perioden 2010 till 2014 ses en svagt ökande trend i riket från cirka 62 % till 65 %. Motsvarande svaga ökning ses i VGR, men andelen i VGR har under hela perioden varit cirka 3 - 4 procentenheter högre än i riket.

Skillnader inom regionen: Skillnader finns inom regionen men generellt har resultaten under perioden 2010 - 2014 närmat sig riksgenomsnittet. Två egentliga skillnader ses; dels att andelen protesopererade vid NU-sjukvården under hela perioden varit cirka 10 procentenheter högre än riksgenomsnittet,  dels att andelen protesopererade vid Alingsås lasarett tenderat minska under perioden 2010 - 2014.

Könsskillnader: Jämförelsen avser perioden 2013 - 2014 och 65 år eller äldre. I rikets siffror är protesoperation (total- eller halvprotes) vid cervikal höftfraktur något vanligare för kvinnor än för män (kvinnor 66,2 %, män 62,9 %). Motsvarande skillnad i procentenheter räknat ses i VGR, men skillnaden är inte statistiskt säkerställd. För halvprotes ses inga statistiskt säkra könsskillnader varken i riket eller VGR.

Sammanställning av resultat för år 2015 (höftfraktur) respektive 2013-2014 (protesoperation) - jämförelse mot riksgenomsnittet