Sammanfattning

Möjligheterna till aktiv medicinsk behandling vid stroke har ökat kraftfullt sista decenniet, så även behandlingsmöjligheterna mot de vanligaste riskfaktorerna som till exempel hypertoni, förmaksflimmer, diabetes och rökning. Variationerna för dödlighet vid förstagångsstroke mellan riket och VGR är små, och någon klar könsskillnad ses inte.

VGR har tidigare varit sämre än riket på antikoagulantiabehandling vid samtidigt stroke och förmaksflimmer, men den skillnaden har suddats ut de senaste åren efter flera riktade satsningar. Generellt är uppfattningen dock att hela riket inklusive VGR behöver öka andelen av patienter med förmaksflimmer som får antikoagulantiabehandling.

Trombolys (blodproppslösande behandling) är en akutbehandling vid stroke som introducerades för cirka 10 år sedan. Vid stroke orsakad av blodpropp ska propplösande läkemedel ges så fort som möjligt och senast inom 4,5 timmar från debut av symtomen. Enligt socialstyrelsens riktlinjer skall behandlingen ges till alla som medicinskt uppfyller kriterierna upp till 80 års ålder. Sedan några år tillbaka finns koncensus om att personer äldre än 80 år också ska erbjudas trombolys eftersom nyare studier inte visat någon ökad komplikationsrisk vid behandling av vitala äldre individer.

Ökningen av trombolysbehandlingen har de senaste åren varit kraftig, särskilt för de äldre. Riket ligger idag strax under den 15 % målnivå som såväl Riksstroke som Socialstyrelsen satt för hög måluppfyllelse för patienter upp till 80 års ålder. VGR passerade gränsen 2015 och ligger nu på 15,8 %. Vi noterar en stor inomregional variation för andelen trombolysbehandlade.

Vid hotande stora hjärninfarkter på grund av proppbildning i hjärnans stora centrala kärl ger man numera en mycket effektiv tilläggsbehandling: trombektomi (mekanisk propputdragning) som bara görs på universitetsklinikerna i Sverige och i VGR på SU/Sahlgrenska. Detta är en teknik där man drar ut blodproppen manuellt via blodkärlen. På SU gjordes runt 140 sådana behandlingar 2015.

Strokevården i Västra Götaland 2005-2013 är en fördjupad analys av observerade inomregionala skillnader, publicerad 2015. En sammanfattning av resultaten finns längst ner på sidan där ni också hittar länken till den fullständiga rapporten.

SVEUS är en nationell samverkan för värdebaserad ersättning och uppföljning i hälso- och sjukvården. Längst ner på sidan finns SVEUS-rapporten om strokesjukvård.

Där finns också "Vårdbehov i Västra Götaland" som utgör en del av underlaget för beställningsarbetet av hälso- och sjukvård samt för utvecklingen av hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen.

 


Publicerad 2016-06-07 Uppdaterad 2017-01-11

Reperfusion vid stroke

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riks-Stroke

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2010 till 2015

 

Täljare: Antal strokepatienter som behandlats med trombolys och/eller trombektomi.

Nämnare: Antal patienter som uppfyller kriterier för behandling (ICD10=I63,  ≥18 år), och som registrerats i Riksstroke under mätperioden.

Kommentar: I SU/Sahlgrenskas siffror ingår Mölndal och Östra. 

Vad visar indikatorn: Andel personer som fått reperfusionsbehandling (trombolys- och/eller trombektomibehandling) vid insjuknande i hjärninfarkt. Vetenskapliga studier visar att behandlingen ger minskade risker för bestående funktionsnedsättningar hos patienten om den sätts in tidigt, helst inom 2-3 timmar från insjuknandet. Bortre gräns för behandling med trombolys är 4,5 timmar och för trombektomi 6 timmar. Enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för strokesjukvård har trombolys inom 3 timmar prioritet 1 och från 3 till 4,5 timmar prioritet 2. Socialstyrelsens målnivå för trombolysbehandling vid stroke är minst 15 %.

Västra götalandsregionen jämfört med riket: Västra Götalandsregionen har legat under riksgenomsnittet under tidigare år i mätperioden men passerade riket marginellt 2015. I åldersintervallet >80 år där behandling framför allt tidigare år inte skett i samma utsträckning har Västra Götalandsregionen sedan 2013 varit mer behandlingsaktiv än riket i övrigt.

Skillnader inom regionen: I Göteborg är reperfusionsbehandlingen centraliserad till ett sjukhus, Sahlgrenska sjukhuset. I våra sjukhusjämförelser finns därför inte Östra och Mölndals sjukhus med. Sahlgrenska har följaktligen störst behandlingsvolym i regionen och följer utvecklingen i rikets väl, framför allt för patienter >80 år och ligger tillsammans med Borås, Lidköping och Kungälv över rikets nivå. Borås är för närvarande regionens främsta enhet. NÄL har en mycket dålig utveckling och för närvarande lägst reperfusionsandel i regionen.

Könsskillnader: Initialt under perioden var andelen behandlade kvinnor något lägre men senare år ses inga könsskillnader ses för denna indikator.

Direktinläggning vid stroke

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riksstroke

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2012-2015

Täljare: Antal strokepatienter som initialt vårdats på en strokeenhet, IVA eller neurokirurgisk avdelning.

Nämnare: Samtliga patienter med stroke som registrerats i Riksstroke under mätperioden.

 Vad visar indikatorn: Andelen strokepatienter som vårdats på strokeenhet, IVA eller neurokirurgisk avdelning som första vårdenhet. Indikatorn omfattar samtliga patienter, oavsett ålder eller sjukdomens svårighetsgrad. Vård på strokeenhet ökar såväl överlevnad som funktionsförmåga efter ett strokeinsjuknande och det är angeläget att patienterna erhåller strokeenhetsvård från första dagen i de fall de inte är föremål för intensivvård eller neurokirurgisk åtgärd. Vård på strokeenhet har högsta prioritet (prioritet 1) i Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för strokesjukvård. Riksstrokes målnivåer är: hög 90 %; måttlig 80 %.

Västra götalandsregionen jämfört med riket: Andelen strokepatienter som direktinläggs på strokeenhet, IVA eller neurokirurgisk avdelning ligger på samma nivå i VGR som i riket oavsett ålder. Riksstrokes måttliga målnivå uppfylls inte i VGR senaste året. Inga stora förändringar över tid ses.

Skillnader inom regionen: Flertalet strokeenheter klarar Riksstrokes måttliga målnivå (80 %). De strokeenheter i regionen som 2015 ligger ≥85 % är i stigande ordning Alingsås, Sahlgrenska, Östra, Kungälv och i topp Lidköping med 93 %. NÄL utmärker sig negativt genom sjunkande nivåer och ligger nu mycket lågt (56 %). Variationen beror framför allt på begränsad tillgång till strokeenhetsplatser.

Könsskillnader: Inga könsskillnader ses för denna indikator.

Test av sväljförmåga

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riksstroke

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2012-2015

Täljare: Antal strokepatienter där sväljförmåga testats eller där orsak givits till varför testet inte kunde genomföras (t ex pga medvetandesänkt patient).

Nämnare: Samtliga patienter med stroke som registrerats i Riksstroke under mätperioden.

Vad visar indikatorn: Andel strokepatienter där sväljförmågan testas. Nedsatt förmåga att svälja till följd av stroke kan leda till aspiration med andningsstopp eller allvarlig lunginflammation. Därför bör ett enkelt sväljningstest genomföras när patienten kommer till sjukhuset. Testet är en kvalitetsindikator inom omvårdnadsområdet. Bedömning av sväljförmåga har högsta prioritet (prioritet 1) i Socialstyrelsens Nationella strokeriktlinjer. Riksstrokes målnivå är: hög 95 %; måttlig 90 %.

Västra götalandsregionen jämfört med riket: Andelen strokepatienter i VGR där sväljförmågan testats har väsentligen legat på samma nivå som i riket. Dock har andelen äldre patienter (>80 år) som testats sjunkit något i VGR under 2015. Riksstrokes måttliga målnivå (90 %) uppfylls inte i VGR senare år.

Skillnader inom regionen: Strokeenheterna i regionen följer varandra väl under tidsperioden förutom Borås som ligger väsentligen lägre 2011, 2014 och 2015. Alingsås har en något bättre utveckling än övriga regionen senare år och ligger nu på 100 %

Könsskillnader: Inga könsskillnader ses för denna indikator.

Blodtryckssänkande behandling

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riksstroke

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2012-2015

 

Täljare: Antal patienter med stroke som skrivits ut med (eller redan stod på) blodtryckssänkande läkemedel vid insjuknandet.

Nämnare: Samtliga vårdtillfällen av stroke (ICD10: I61, I63, I64) som registrerats i Riksstroke under mätperioden exklusive dem som inte överlevde akutskedet.

Vad visar indikatorn: Andel personer som drabbats av stroke och fått blodtryckssänkande behandling vid utskrivning. Förhöjt blodtryck är den enskilt viktigaste riskfaktorn för stroke och blodtryckssänkande behandling efter stroke minskar risken för återinsjuknande i hjärt-kärlsjukdom. Behandlingen är i många fall livslång. För en mindre andel av strokepatienterna är dock blodtryckssänkande läkemedel olämpliga på grund av att blodtryckssänkningen blir alltför kraftig, att andra biverkningar uppträder eller att det finns risk för läkemedelsinteraktioner. Insättande av blodtryckssänkande läkemedel har näst högsta prioritet (prioritet 2) enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för strokesjukvård.

Västra götalandsregionen jämfört med riket: Andelen patienter i VGR som skrivs ut med blodtryckssänkande medicinering under perioden ligger på samma nivå som i riket oavsett ålder. Riksstrokes måttliga målnivå uppfylls under perioden i VGR och närmar sig nu den höga (hög 80 %; måttlig 70 %).

Skillnader inom regionen: Under perioden har trenden varit svagt ökande i regionen. 2015 klarade i stigande ordning Kungälv, Borås, Mölndal och Lidköping den höga målnivån. Sahlgrenska har nått först senaste året nått den måttliga målnivån.

Könsskillnader: Inga könsskillnader ses för denna indikator.

ADL-beroende vid 3 månader

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riksstroke

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2012-2014

Täljare: Antal strokepatienter som angivet att de behöver hjälp med toalettbesök och/eller påklädning.

Nämnare: Alla strokepatienter som svarat på 3-månadersenkäten och var ADL-oberoende vid insjuknandet.

Vad visar indikatorn: Andel personer som angivit att de behöver hjälp med toalettbesök och/eller påklädning tre månader efter utskrivning efter insjuknandet i stroke. Detta är en av de viktigaste resultatindikatorerna.

Västra götalandsregionen jämfört med riket: Regionen ligger stabilt på samma nivå som riket oavsett ålder. Äldre patienter är mer ADL-beroende än yngre.

Skillnader inom regionen: Störst förbättringsutrymme finns i Lidköping och Skövde. Skillnader i andelen ADL-beroende mellan sjukhusen förklaras delvis av skillnader i patientsammansättning; Sahlgrenska har regionansvar för de yngre och svåraste sjuka patienterna i regionen och har högre andel beroende jämfört med Östra och Mölndal som för närvarande ligger bäst till i regionen tätt följda av Borås och Kungälv. Skillnaderna mellan sjukhus är inte signifikant skiljt från riket.

Könsskillnader: Inga könsskillnader ses för denna indikator.

Tillgodosedda behov av stöd och hjälp vid 3 månader

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riksstroke

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2012-2014

Täljare: Antal strokepatienter som vid 3 månader ansåg sina behov av stöd eller hjälp från sjukvården eller kommunen fullt tillgodosedda.

Nämnare: Alla strokepatienter som svarat på 3-månadersenkäten. De som svarat ”Vet ej” eller att de ej varit i behov av stöd eller hjälp är dock exkluderade vid beräkningarna.

Vad visar indikatorn: Andelen strokepatienter som vid 3 månader ansåg sina behov av stöd eller hjälp från sjukvården eller kommunen fullt tillgodosedda. Kvalitetsindikatorn redovisas per sjukhus där patienten vårdats under akutskedet, men akutsjukhuset kan bara delvis påverka utfallet. En av de många faktorer som kan påverka detta utfall är kvaliteten i vårdplaneringen tillsammans med primärvården och kommunen. Upplevelsen att behoven är tillgodosedda kan påverkas av patientens förväntningar. Det är möjligt att förväntningarna på sjukvårdens och kommunens stöd varierar över landet. Riksstroke anger målnivåer (hög: 75 %; måttlig: 60 %).

Västra götalandsregionen jämfört med riket: Nivån i VGR ligger stabilt någon enstaka procentenhet lägre än genomsnittet i riket (2014 2 procentenheter i skillnad). Skillnaden är något mer uttalad för yngre patienter (18-80 år) jmf med äldre (>80 år).

Skillnader inom regionen: Området runt Alingsås ligger klart bäst till i regionen och når den höga målnivån (75 %) 2014. Näst bäst är området runt Skövde som nästan når den höga målnivån. Runt Kungälv och Borås ligger man precis vid den måttliga målnivån 2014. Övriga områden ligger under målnivån med Sahlgrenskas upptagningsområde tydligt sämst med 50 %.

Könsskillnader: Inga könsskillnader ses för denna indikator.

Rökstopp efter stroke

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riksstroke

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2012-2014

 Täljare: Antal strokepatienter som vid 3 månader efter insjuknandet angivit att de inte röker.

Nämnare: Alla strokepatienter som vid insjuknandet var rökare och svarat på 3-månadersenkäten.

Vad visar indikatorn: Indikatorn visar andelen patienter som slutat röka inom 3 månader efter stroke, av dem som var rökare vid insjuknandet. Rökstopp är en viktig och effektiv åtgärd för att förebygga ny stroke eller annan hjärt- och kärlsjukdom. Enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för strokesjukvård har rökstopp prioritet 3, och målnivån är  ≥ 75 % 3 månader efter stroke.

Västra götalandsregionen jämfört med riket: Andelen rökstopp i VGR som tidigare skiljt sig lite från riksgenomsnittet ligger nu på 47 %, samma nivå som i riket. I gruppen >80 år (som numerärt utgör en tiondel av den totala) är andelen rökstopp betydligt högre i VGR jämfört med riket (68 % respektive 50 % 2014).

Skillnader inom regionen: Det finns ofta stora variationer både mellan år och sjukhus vilket delvis kan bero på att risken för slumpmässiga variationer är stor för sjukhus med lågt antal rökare vid insjuknandet. Det är bara Sahlgrenska som haft >50 rökare som insjuknat årligen och där har nivåerna följt regiongenomsnittet utom sista året då andelen steg till 65 %. Skövde och Borås har haft relativt stabila nivåer genom åren och ligger nu på 61 % respektive 48 %.

Könsskillnader: Andelen män som lyckas sluta röka låg i början av perioden drygt 10 procentenheter lägre än för kvinnor men skillnaden har minskat och är nu 2 procentenheter.

Tillgodosedda rehab-behov, 12 månaders uppföljning

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riksstroke

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2009-2013.

Kommentarer: Data är från uppföljningsår 2010-2014.

För uppföljningsår 2010 utförde Skaraborg (Lidköping och Skövde) en egen uppföljning och deltog därför inte i Riksstrokes 12-månadersuppföljning.

Täljare: Antal strokepatienter som vid 12 månader angivit att deras behov av rehabilitering efter utskrivningen från sjukhuset är helt tillgodosedda.

Nämnare: Alla strokepatienter som svarat på 12-månadersenkäten. De som svarat ”Vet ej” eller att de ej varit i behov av rehabilitering är dock exkluderade vid beräkningarna.

Vad visar indikatorn: Andel patienter som 12 månader efter insjuknandet i stroke angett att deras behov av rehabilitering varit helt tillgodosedda. Det självupplevda behovet av rehabilitering behöver inte avspegla de bedömningar som rehabiliteringspersonalen (i första hand sjukgymnast och arbetsterapeut) gjort. Upplevelsen att behoven är tillgodosedda kan påverkas av patientens förväntningar.

Västra götalandsregionen jämfört med riket: Andelen patienter i VGR som 12 månader efter insjuknandet angett att deras behov av rehabilitering varit helt tillgodosedda ligger under hela perioden oavsett ålder stabilt på samma nivå som riksgenomsnittet. 2014 var andelen i VGR 60 %. Generellt anger äldre patienter (>80 år) en lägre andel tillgodosedda behov jämfört med yngre (18-80 år), 56 % resp 62 % i VGR 2014.

Skillnader inom regionen: Lägst andel tillgodosedda behov anges för NÄL, Östra, Mölndal och Sahlgrenska med resp 51, 54, 55 och 56 % för 2014. Övriga enheter låg i allmänhet över regionnivån och 2014 mellan 65 % och 69 %.

Könsskillnader: Det har tidigare funnits en tendens till att kvinnor anger en lägre andel tillgodosedda behov jmf med män men differensen har minskat och är inte signifikant.

TIA vårdad på strokeenhet

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riksstroke

Vilka år avses: Akut vårdade 2015

Täljare: Antal TIA-patienter som vårdats på strokeenhet någon gång under vårdtiden.

Nämnare: Alla registrerade TIA-patienter, även de som inte lagts in.

Vad visar indikatorn: Andel registrerade TIA-patienter som läggs in på strokeenhet. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 ska misstänkt TIA föranleda akut utredning och behandling på sjukhus (prioritet 1). Regionens målnivå är >90 %. Låg andel talar för att antalet strokeenhetsplatser är för få och att vårdflödet inte är optimalt organiserat.

Västra götalandsregionen jämfört med riket: I VGR var andelen TIA vårdade på strokeenhet 77 %, 2 procentenheter lägre än i riket

Skillnader inom regionen: På NÄL vårdades bara 41 % av TIA-patienterna på strokeenhet. Sahlgrenska når 71 %. Östra, Mölndal, Kungälv och Lidköping når regionens målvärde.

Könsskillnader: Inga könsskillnader ses för denna indikator.

Sammanställning av indikatorer

Andelar i procent (%). Baseras på 18 år och uppåt. Ingen könsuppdelning. 

*) Mölndal och Östra redovisas tillsammans med Sahlgrenska