Syftet med ”Vårdbehov i Västra Götaland” är att öka hälso- och sjukvårdens möjligheter att bidra till förbättrad folkhälsa i Västra Götaland, med särskild uppmärksamhet på grupper i befolkningen med sämre hälsa eller som löper större risk att drabbas av ohälsa samt på patientgrupper som befaras ha ojämlik tillgång till vård i olika delar av Västra Götaland.

Målet är att arbetet ska kunna användas som en del av underlaget för beställningsarbetet av hälso- och sjukvård samt för utvecklingen av hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen. Målgruppen är politiker och tjänstemän i Västra Götalandsregionen.

En väsentlig faktor att ta hänsyn till är att det finns många faktorer utöver hälso- och sjukvårdsinsatser som påverkar hälsan i befolkningen och det goda livet. Till de viktigaste hör sysselsättning, arbetsförhållanden, utbildning, andra socioekonomiska faktorer och infrastruktur.

Ambitionen är att ta fram långsiktiga prognoser och omvärldsbevakningar som fokuserar på faktorer som förväntas påverka vården och behandlingen närmsta åren, samt identifiera ojämlikheter och förbättringsområden inom hälso- och sjukvården. Underlaget ska ses som en kunskapsbank och ett komplement till övriga underlag för beställningsarbete och utveckling av hälso- och sjukvård i Västra Götalandsregionen, tex Verksamhetsanalysen.

Behov beskrivs ofta som ett gap mellan ett aktuellt tillstånd och ett önskvärt tillstånd. Under våren 2016 fokuseras vårdbehov inom fyra områden; barn med diabetes, stroke, somatisk sjuklighet vid psykisk sjukdom samt asylsökande. Områdena har valts ut genom att skillnader som observerats i Verksamhetsanalys 2014, behövde belysas närmare. Området asylsökande valdes pga. att frågan är aktuell med anledning av senaste flyktingströmmen och rapport kommer senare.

Underlagen publiceras dels som vårdbehovsrapporter, dels som powerpointpresentationer för respektive hälso- och sjukvårdsnämndsområde på verksamhetsanalysens hemsida i februari 2016 http://analys.vgregion.se/2016/vardbehov-i-vastra-gotaland/. I powerpointpresentationerna finns utöver fyra nämnda områden även en sammanfattning om äldre, barn, psykisk ohälsa och cancer baserat på redan framtagna data. Powerpointpresentationerna innehåller nämndspecifika kommentarer.

 


Publicerad 2016-02-24 Uppdaterad 2016-10-05

    

    

Vårdbehovsrapporter för utvalda områden

    

Barn med diabetes

Bill Hesselmar, Kristina Narbro, Anette Ohlin-Johansson

Länk till rapporten

Barn med diabetes - Vårdbehov i Västra Götaland 160229.pdf

Sammanfattning

I Västra Götaland behandlas cirka 1200 barn för diabetes, där den absoluta majoriteten av barn med diabetes har typ 1-diabetes.

Enligt kvalitetsregistret SWEDIABKIDS årsrapport var incidensen diabetes hos barn (0 - 17 år) 38,4 per 100 000 år 2014. Incidensen av diabetes hos barn har inte ökat i Sverige de fem senaste åren. Incidensen i Västra Götaland är i nivå med riket.

Antalet barn med diabetes kommer dock att öka eftersom befolkningen i Västra Götaland kommer att öka.

Vården av barn med diabetes i Sverige är bland de bästa i världen, men det finns inom Västra Götaland skillnader i blodsockerkontroll. Inget sjukhus i regionen hade dock resultat som med statistisk säkerhet visade sämre resultat än riksgenomsnittet 2014.

Vi har inte funnit några uppenbara ojämlikheter i vården av barn med diabetes i Västra Götaland.

I screeningen för eventuella diabeteskomplikationer behöver ögonbottenundersökningarna inom NU-sjukvården öka och annan komplikationsscreening behöver öka vid samtliga sjukhus.

Antalet planerade besök på diabetesmottagning kommer att öka eftersom befolkningen ökar, men vissa barn kan behöva betydligt tätare kontakter med mottagningen för att nå god en bättre blodsockerkontroll än idag. Användandet av insulinpumpar och kontinuerlig vävnadssockermätning kommer att öka inom hela regionen dels på grund av förändrade behandlingsrutiner och dels på grund av ökad befolkning.

 

    

    

Somatisk vård och hälsoutfall vid samtidig psykisk sjukdom

Jarl Torgerson, Anna Kjellström, Karin Overgaard, Harriet Johnson Dimberg.

Länk till rapporten  

Somatisk vård och utfall vid psykisk sjukdom - vårdbehov i Västra Götaland 160229.pdf

 

 

 

Sammanfattning

Bland patienter med diabetes, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke har 1-3 % samtidigt allvarlig psykisk sjukdom (psykos/bipolär sjukdom). Patienter med både psykisk och somatisk sjukdom är oftare yngre och kvinnor och dessutom i högre grad drabbade av annan samsjuklighet tex missbruk och depression/ångest.

I Västra Götaland, liksom i riket i övrigt, har patienter med psykos/bipolär sjukdom och samtidig somatisk sjukdom (diabetes, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke) en ökad dödlighet jämfört med psykiskt friska. De behandlas i lägre grad med relevanta läkemedel och konsumerar mer somatisk slutenvård än de psykiskt friska som drabbats av dessa somatiska sjukdomar.

Det är internationellt och nationellt väl känt att individer med allvarlig psykisk sjukdom har en livsstil som ökar risken för medicinska komplikationer. Dessa individer röker oftare, konsumerar mer alkohol, har sämre kostvanor och lägre grad av fysisk aktivitet än personer som inte lider av psykos/bipolär sjukdom.

Frågan om den somatiska överdödligheten, översjukligheten och den medicinska underbehandlingen vid samtidig allvarlig psykisk sjukdom är ett sjukvårdsproblem här och nu. Det handlar om att uppmärksamma denna svaga och drabbade patientgrupp. För det krävs ingen sofistikerad ny teknik eller betydande nyrekrytering av personal. Det viktiga är att uppmärksamma problemet och ställa tydliga krav på såväl psykiatri som somatik att ge också dessa patienter vård på lika villkor.

    

    

Stroke

Lars Rosengren, Bo Palaszewski, Anna Kjellström, Marika Fixell, Lena Zetterberg.

Länk till rapporten

Stroke - Vårdbehov i Västra Götaland 160229.pdf

Sammanfattning

Beskrivning av strokepopulationen

  • Nästan 3 800 personer i Västra Götaland insjuknar årligen i stroke och vårdas på sjukhus. Något fler män än kvinnor drabbas av stroke, men kvinnor är generellt äldre när det sker.

  • Antalet som insjuknar i stroke har minskat sedan 2005, framförallt i åldersgruppen 65-84 år, både till följd av insatser som förhindrar att personer insjuknar första gången (primär prevention) och insatser som förhindrar återinsjuknande (sekundär prevention).

Skillnader mellan grupper ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv

  • Strokesjukvården i VGR fungerar överlag bra på sjukhusnivå, men vid Norra Älvsborgs lasarett (NÄL) finns en förbättringspotential framförallt vad gäller direktintag på strokeenhet och reperfusionsbehandling.
  • En avgörande skillnad som allvarligt påverkar prognosen för de akut stroke-insjuknade är att reperfusionsverksamheten (trombolys eller trombektomi) skiljer sig åt där framför allt NÄL har stor förbättringspotential, men inte heller Kungälv eller SkaS Skövde når måttlig måluppfyllelse avseende hur stor andel av stroke-patienterna som får behandling.
  • Tillgången till öppenvård för patienter med stroke är ojämn i regionen och låg på vissa håll. Inget sjukhus når hög måluppfyllelse i andel som följts upp i öppenvård inom tre månader Kungälv, SkaS och Sahlgrenska når inte måttlig måluppfyllelse.
  • Det finns en stor förbättringspotential i den sena vårdkedjan när patienten lämnat sjukhuset. Andel patienter som upplever att behoven är tillgodosedda tre månader efter utskrivning når endast hög måluppfyllelse bland patienter som vårdats vid Alingsås lasarett.

Faktorer av betydelse för utveckling av hälso- och sjukvård

  • Regionen behöver informera befolkningen om livsstilsfaktorer som påverkar risken för strokeinsjuknande. Andel rökare, fysiskt inaktiva och med för lite intag av frukt/grönt skiljer sig mellan nämndområdena på ett sätt som antyder koppling till strokeinsjuknandegrad.
  • Det är viktigt att den nya behandlingsmetoden med trombolys följt av trombektomi kan breddinföras i regionen, vilket kommer att rädda 1 av 5 i den patientgruppen till ett oberoende liv. Behandlingen är extremt kostnadseffektiv. Kopplat till det vore det önskvärt med en ny strokekampanj som ju tidigare visat sig vara mycket effektiv för att få fler patienter att känna igen strokesymptom och förmå dem att omedelbart ringa 112. Andelen patienter som kommer till sjukhusen i tid är fortfarande alldeles för låg.
  • Andelen dedicerade strokeenhetsplatser har minskat i varierande omfattning vid regionens sjukhus. Detta behöver motverkas särskilt som bara Östra Sjukhuset och SkaS Lidköping uppfyller den höga målnivån för denna indikator. Strokepatienter som vårdas utanför strokeenhet blir mer beroende än vad de skulle blivit vilket medför ökade framtida kostnader och lidande.
  • Vårdkedjan inom en del sjukhus måste förbättras. Det är alltför vanligt att stroke-enhetsplatserna är belagda med andra patientkategorier medan stroke- och TIA-patienter ligger på andra vårdenheter. Det kostar inte mer att vårda stroke/TIA-patienterna på korrekt vårdenhet, det handlar om organisation. Här finns behov av förbättringsarbete, särskilt på NÄL.
  • Vårdkedjan efter att strokepatienten lämnat sjukhuset måste förbättras. Alltför många försämras under det första året efter utskrivningen. I hela regionen behöver alla strokedrabbade få en egen namngiven kontaktperson för att guida patienten genom vårddjungeln. Varje strokepatient måste få en individuell vårdplan. Här finns oerhört mycket förbättringsarbete att göra och där Skaraborg kan tjäna som modell.

Förväntade framtida utfall

  • Till följd av ökad folkmängd och fler äldre förväntas antalet vårdtillfällen för stroke år 2030 vara drygt 1 200 fler per år jämfört med dagens drygt 4 100 per år, givet att incidensen per åldersgrupp och kön är samma som år 2014. Antal vårdtillfällen är fler än antal personer som drabbas av stroke, då en person kan drabbas av stroke flera gånger.
  • Men många faktorer kan påverka utfallet, t.ex. den minskande rökprevalensen, förändringar i andra riskfaktorer som andel stillasittande, andel med högt blodtryck etc.