Sammanfattning

År 2015 hade 78 procent av befolkningen i Västra Götaland besökt vården (primärvård, specialiserad vård) eller varit inskriven på sjukhus. Andelen har minskat en procentenhet sedan år 2011, i motsats till den ökning som sågs mellan 2004 och 2010. Det är framförallt andelen som besökt läkare i primärvård som minskat. Minskningen var störst bland personer yngre än 65 år.

Det fanns inga stora skillnader mellan nämndområden i andel som besökt hälso- och sjukvården, men det fanns skillnader per vårdform. Antal läkarbesök inom primärvård har minskat i alla nämndområden, men är lägst i Östra nämndområdet.

Befolkningen gjorde i snitt 3,5 primärvårdsbesök per invånare år 2015. Kvinnor hade klart högre primärvårdskonsumtion än män, utom bland personer över 80 år och bland barn. 

Antal primärvårdsbesök per invånare har minskat sedan år 2011, vilket medfört att år 2014 var antalet på samma nivå som vid införandet av vårdval VG primärvård år 2009. Det var framförallt antalet läkarbesök som minskade och denna minskning sågs i alla åldersgrupper. Men år 2015 ökade antalet övriga besök jämfört med år 2015, vilket gjorde att den totala primärvårdskonsumtionen ökade år 2015. Det var framförallat besök till fysioterapeut som ökade, som en följd av införandet av vårdval rehab. 


Publicerad 2016-06-08 Uppdaterad 2016-10-05

Andel av befolkningen som besökt hälso- och sjukvården

Källa: Vårddatabasen vega och SCB's befolkningsstatistik

År: 2008-2015

Indikator/mätetal: Andel av befolkningen i Västra Götaland som besökt
läkare och/eller övrig personal i primärvård eller specialiserad öppen vård, eller varit inskriven på sjukhus i eller utanför regionen. Mödrahälsovård och ungdomsmottagning är exkluderad pga sämre registrering.

Täljare: Antal individer som besökt hälso- och sjukvården

Nämnare: Antal i befolkningen

Genom att klicka på figur 1 kan man välja att visa köns- uppdelad statistik, samt antal personer som besökt vården respektive andel av befolkningen som besökt vården.

År 2015 hade 69 procent av befolkningen besökt läkare i primärvård, specialiserad öppenvård eller slutenvårdats, jämfört med närmare 70 procent året innan. 78 procent hade besökt vården oavsett personalkategori, jämfört med 77 procent året innan.

Figur 1 visar andel av befolkningen som besökt hälso- och sjukvården, fördelat på vårdform. 69 procent av befolkningen hade besök primärvård år 2015. 58 procent av befolkningen hade besökt läkare i primärvård, och av dessa hade nästan hälften även besökt läkare i specialiserad öppenvård. 42 procent av befolkningen hade besökt läkare i specialiserad öppen vård och drygt nio procent hade vårdats i sluten vård. Summan av vårdformerna är större än 100 procent eftersom patienter kan ha varit i kontakt med flera vårdformer.

 

 

 

Utveckling över tid 2008-2015

Figur 2 visar andel av befolkningen som besökt läkare eller annan vårdpersonal år 2008-2015. Andel av befolkningen som besökt vården oavsett vårdform var knappt 77 procent år 2014. Andelen ökade kontinuerligt mellan 2008 och 2011 från 77 procent till 79 procent, för att därefter minska något till 78 procent år 2015. Det var framförallt förändringar i andelen som besökt primärvård som förklarar utvecklingen över tid totalt.

Andel av befolkningen som besökte primärvården ökade kontinuerligt mellan 2008 och 2011 från 66 procent till 71 procent, för att därefter minska något  till 70 procent år 2015. Förändringen sågs framförallt bland personer under 65 år. Bland 7-17 åringar minskade andelen från 60 procent år 2011 till 55 procent år 2015.

Bland personer 65 år eller äldre sågs inga större förändringar senaste fem-sex åren, men där andelen som besökt primärvård redan ligger på en högre nivå än övriga åldersgrupper. Bland personer 80 år eller äldre hade 100 procent besökt primärvården under ett år (figur 2 interaktiv). 

Andel av befolkningen som besökt specialiserad öppen vård har inte förändrats de senaste tio åren. Men för åldersgruppen 0-6 år sågs en sjunkande andel, från 53 procent år 2008 till 47 procent år 2015.

En tendens till minskning sågs för andel av befolkningen som slutenvårdats mellan 2011 och 2015 med en knapp procentenhet. År 2015 var andelen 9,2 procent. Tendensen sågs både bland kvinnor och män och i de flesta åldersgrupper i olika grad. Bland personer 80 år eller äldre hade en tredjedel slutenvårdats år 2015. Bland personer 65-79 år hade 15 procent slutenvårdats år 2015 jämfört med 17 procent år 2011.

Könsskillnader:

Kvinnor hade i högre grad besökt vården än män, 83 procent jämfört med 73 procent, men endast för åldrarna 18-64 år (figur 2 interaktiv). Bland barn och äldre sågs inga könsskillnader.

När man tar hänsyn till vårdform sågs några avvikelser:

  • Primärvård: Kvinnor i åldrarna 7-64 år hade i högre grad än män besökt primärvård.
  • Specialiserad öppenvård: Pojkar 0-17 år och män 80 år eller äldre hade i högre grad än flickor/kvinnor besökt specialiserad vård.
  • Slutenvård: Pojkar 0-6 år hade i högre grad slutenvårdats än flickor. Kvinnor 18-44 år hade slutenvårdats i högre grad än män till följd av förlossningar. Bland personer 65 år eller äldre slutenvårdades män i högre grad än kvinnor.

 

Genom att klicka på figur 2 kan man välja att visa köns- och åldersuppdelad statistik, samt antal personer som besökt vården respektive andel av befolkningen som besökt vården.

 

Skillnader inom regionen:

Det fanns inga stora skillnader mellan de fem hälso- och sjukvårdsnämndområdena (HSN) i regionen i andel av befolkningen som besökt eller varit inskriven i vården (figur 3 interaktiv). Andelen varierade mellan 77,8 och 79,7 procent. Men det fanns vissa skillnader per vårdform.

Andel som besökt primärvård var högst i Norra HSN (73 procent) och lägst i Göteborgs HSN (68 procent).

Andel som besökt specialiserad öppenvård var något högre i Göteborgs HSN och Västra HSN (49 resp 48 procent) än i länet som helhet (47 procent), troligtivs till följd av ett större utbud.

Norra HSN och även Östra HSN hade något högre andel slutenvårdade, troligtvis till följd av en äldre befolkning.

Genom att klicka på figur 3 kan man välja att visa könsuppdelad kontaktgrad för nämndområdena, välja år 2014 eller 2015, samt antal personer som besökt vård respektive andel av befolkningen som besökt vård.

 

Primärvårdskonsumtion

Källa: Vårddatabasen Vega. Befolkningsstatistik SCB.

År: 2005-2015

Indikator/mätetal: Totalt antal primärvårdsbesök av personer folkbokförda i Västra Götaland per invånare i Västra Götaland. Mödrahälsovård och ungdomsmottagning exkluderat pga sämre registrering.

Samman­ställningen avser ”vårdform primärvård” som innefattar cirka 25 procent fler besök än ”VG primärvård”, framförallt fysioterapeut/ sjukgymnastbesök men även några ”taxevårdgivare”, dvs privat öppenvård med ersättning enligt lag om läkarvårds-/fysioterapiersättning (3 procent).

Täljare: Antal primärvårdsbesök

Nämnare: Antal i befolkningen

 

Genom att klicka på figur 4 och 5 kan man välja att visa köns- och åldersuppdelad primärvårdskonsumtion totalt och för läkarbesök respektive övriga besök, samt för hälso- och sjukvårdsnämndområden, samt antal besök respektive antal besök per invånare 2005-2015.

År 2015 gjordes i Västra Götaland 5,79 miljoner besök i vårdform primärvård jämfört med 5,63 miljoner besök år 2014, vilket motsvarade 3,5 besök per invånare år 2015 (figur 4 interaktiv).

Antal läkarbesök var 1,4 per invånare och övriga besök 2,1 per invånare. Läkarbesöken utgjorde 39 procent av alla primärvårdsbesök. Bland övriga besök utgjordes 48 procent av sjuksköterskebesök inklusive barnmorska och 38 procent av besök hos fysioterapeut/sjukgymnast. Fem procent av övriga besök utgjordes av psykolog, kurator eller psykoterapeut.

Utveckling över tid 2005-2015:

Den ökande primärvårds­konsumtionen 2005-2011 belystes i verksamhetsanalys 2012, och visade att det framförallt var läkarbesöken som ökade samt besök i åldersgruppen 10-29 år.

Uppdaterad statistik visar att primärvårds­konsumtionen minskat mellan 2011-2014 och antalet besök per invånare var år 2014 på samma nivå som vid införandet av vårdval VG primärvård år 2009 (figur 4). Det var framförallt läkarbesöken som minskade från 1,6 besök per invånare år 2011 till 1,4 besök år 2015 och minskningen sågs i samtliga åldersgrupper. Men år 2015 ökade antalet övriga besök jämfört med år 2014, vilket även gör att totala primärvårdskonsumtionen ökade år 2015.

 

 

 

Åldersskillnader:

Figur 5 visar att primärvårdskonsumtionen ökar med stigande ålder, med undantag för 0-9-åringar, för att sedan minska efter 90 års ålder. Bland personer 70 år eller äldre var antalet besök drygt sex per invånare. Vart fjärde primärvårdsbesök gjordes av invånare 70 år eller äldre. Primärvårdskonsumtionen bland personer 80 år eller äldre har kontinureligt ökat sedan år 2005.

Den kraftiga ökningen av primärvårdsläkarbesök bland 10-29-åringar som observerades från år 2005 minskade efter år 2012. Efter införandet av vårdval VG primärvård år 2009 är registreringen av barnhälsovård komplett vilket gör att konsumtionen ser ut att öka dramatistkt år 2010.

Könsskillnader:

Kvinnor hade klart högre primärvårdskonsumtion än män, med undantag för personer 80 år eller äldre respektive barn, där män/pojkar hade högre konsumtion än kvinnor/flickor (figur 5 interaktiv). Mönstret gällde både både läkarbesök samt övriga besök.

Skillnader inom regionen:

Läkarbesöken inom primärvård har minskat i alla nämndområden (figur 4 interaktiv). Antalet läkarbesök var lägre i Östra HSN än i övriga nämndområden, där antalet var 1,15 besök per invånare jämfört med 1,39 besök i Västra Götaland som helhet.

Ökningen av övriga besök år 2015 sågs i samtliga nämnområden utom Östra HSN, där andelen redan varit på en högre nivå än övriga HSN sedan 2005, liksom i Norra HSN. Lägst andel övriga besök sågs i HSN Göteborg 2005-2015.

Offentlig och privat primärvård:

Bland primärvårdsbesöken utfördes 57 procent i offentlig primärvård och 41 procent i privat primärvård, och drygt en procent i andra landsting år 2014 (ej uppdaterad). Andelen besök hos privata vårdgivare har ökat. År 2008 var motsvarande andelar 66 procent respektive 32 procent.

Ökningen av läkarbesök fram till 2011 sågs enbart för privat vårdgivare, och minskningen av läkarbesök efter år 2011 sågs framförallt för offentliga vårdgivare.

 Utveckling över tid 2005-2015 övriga besök:

Utvecklingen av övriga primärvårdsbesök utöver läkarbesök var relativt oförändrad 2005-2015, men det fanns förändringar för några vårdgivarkateogorier:

Antalet besök per 100 invånare till psykolog och i viss mån psykoterapeut ökade lite mellan 2011 och 2015 till en något högre nivå än år 2009 då VG primärvård infördes (figur 6). Besök till kurator ökade inte.

Ökningen sågs både bland kvinnor och män, men andelen var klart högre bland kvinnor än män (14 respektive 5 besök per 100 invånare år 2015).Ökningen sågs i åldersgrupperna 10-59 år, och det var i åldersgruppen 20-59 år som antalet besök per 100 invånare var klart högst, cirka 13-16 besök per 100 invånare (ej uppdaterat 2015). Sammanfattningsvis ökade antalet besök till psykolog och psykoterapeut i de grupper som redan hade högst nivåer.

År 2014 infördes vårdval rehab i regionen, vilket avspeglas i statistiken år 2014 och framförallt 2015, då antalet besök hos fysioterapeut ökade kraftigt till skillnade från den minskning som sågs 2005-2013.

En ökning av besök hos arbetsterapeut sågs mellan 2005-2015, medan antalet besök hos sjuksköterska har minskat efter 2012, efter en ökning mellan 2005-2012 (figur 6). 

Det fanns även skillnader mellan åldersgrupper i övriga primärvårdsbesök över tid. Bland personer 80 år eller äldre ökade övriga besök efter år 2009 (figur 5 interaktiv), vilket framförallt förklarades av ökade besök hos sjuksköterska och i viss mån arbetsterapeut (ej uppdaterad 2015).

I åldersgruppen 40-69 år minskade övriga besök efter 2012, vilket framförallt förklarades av färre besök hos fysioterapeut och sjuksköterska (ej uppdaterad 2015).

Den kraftiga ökning som noterades i åldrarna 10-29 år fram till 2012 förklarades framförallt av ökat antal besök hos läkare, men även ökat antal besök hos fysioterapeut och sjuksköterska (ej uppdaterad 2015).

Statistik konsumtion och produktion

Länkar till statistik och jämförelser inom hälso- och sjukvården, inklusive konsumtion och produktion.

http://www.vgregion.se/sv/Vastra-Gotalandsregionen/startsida/Om-Vastra-Gotalandsregionen/Statistik/Halso--och-sjukvard/