Sammanfattning

År 2016 hade 78 procent av befolkningen i Västra Götaland besökt hälso- och sjukvård (primärvård, specialiserad vård) eller varit inskriven på sjukhus. 70 procent av befolkningen hade besökt primärvård. Andelen har minskat två procentenheter sedan år 2011, i motsats till den ökning som sågs mellan 2004 och 2010. Det är framförallt andelen som besökt läkare i primärvård som minskat.

Det fanns inga stora skillnader mellan nämndområden i andel av befolkningen som besökt hälso- och sjukvård, men det fanns skillnader per vårdform. Andel av befolkningen som besökt primärvårdsläkare var lägre i Östra nämndområdet. Andel som besökt övrig personal i primärvård var lägre i Göteborg.

Befolkningen gjorde i snitt 6,0 besök och/eller vårdtillfällen per invånare år 2016, vilket motsvarade 9,6 miljoner besök och 216.000 vårdtillfällen. Kvinnor hade klart högre vårdkonsumtion än män oavsett vårdform, med undantag för personer över 80 år och barn 0-9 år.

Vårdkonsumtionen ökade mellan 2005 och 2011 och framförallt inom primärvård. Efter 2011 har antalet läkarbesök inom primärvård minskat i samtliga åldersgrupper och både bland kvinnor och män. År 2015 och 2016 ökade antalet besök till fysioterapeut till följd av införandet av vårdval rehab.

Det finns en variation i vårdkonsumtion mellan nämndområden. Norra nämndområdet har haft högst vårdkonsumtion i länet under perioden 2005-2016, till följd av högre primärvårdskonsumtion och slutenvårdskonsumtion. Lägst konsumtion sågs i Södra och Östra nämndområdet år 2015 och 2016, framförallt till följd av färre besök till läkare.

De inomregionala skillnader som ses både i andel av befolkningen som sökt vård respektive i vårdkonsumtion har inte analyserats. Ålderssammansättning, vårdbehov, sökmönster, efterfrågan, vårdutbud, tillgänglighet är exempel på faktorer som kan påverka vårdkonsumtionen.

I december 2017 publicerades en rapport som beskriver hur vårdkonsumtionen förväntas förändras fram till år 2025 till följd av att folkmängden ökar. Länk till rapporten finns längst ned på sidan.


Publicerad 2017-06-07 Uppdaterad 2017-09-22

Andel av befolkningen som besökt hälso- och sjukvården

Källa: Vårddatabasen Vega och SCB's befolkningsstatistik

År: 2015, 2016

Urval: Folkbokförda i Västra Götaland. Mödrahälsovård exkluderad till följd av inomregionala skillnader i registrering.

 

Täljare: Antal personer folkbokförda i Västra Götaland som besökt hälso- och sjukvård.

Nämnare: Antal personer folkbokförda i Västra Götaland.

Valbart i diagram: År 2015. Kön. Andel, Antal besök/vårdtillfällen.

Vad visar indikatorn/mätetalet: Andel av befolkningen i Västra Götaland som besökt hälso- och sjukvård eller varit inlagda i slutenvård i eller utanför regionen.

År 2016 hade 78 procent av befolkningen i Västra Götaland besökt primärvård, specialiserad öppenvård eller slutenvårdats, vilket motsvarade 1,3 miljoner personer.

Figur 1 visar att 70 procent av befolkningen år 2016 besökte primärvård, 48 procent besökte specialiserad öppenvård och nio procent var inskrivna i slutenvård. Andelarna har inte ändrats nämnvärt jämfört med år 2015. Andelen som besökte läkare i primärvård var 69 procent och i specialiserad öppenvård 41 procent. Summan av vårdformerna är större än 100 procent eftersom patienter kan ha varit i kontakt med flera vårdformer under ett år.

Könsskillnader: Kvinnor hade i högre grad än män besökt vården, oavsett vårdform. År 2016 hade 84 procent av kvinnorna respektive 73 procent av männen besökt vården.

 

 

 

 

 

 

 

 

.

Andel av befolkningen som besökt hälso- och sjukvården 2010-2016

Källa: Vårddatabasen Vega och SCB's befolkningsstatistik

År: 2010-2016

Urval: Folkbokförda i Västra Götaland. Mödrahälsovård exkluderad till följd av inomregionala skillnader i registrering.

Täljare: Antal personer folkbokförda i Västra Götaland som besökt hälso- och sjukvård.

Nämnare: Antal personer folkbokförda i Västra Götaland.

Valbart i diagram: Vårdform. Alla besök/läkarbesök. Kön. Andel, Antal besök/vårdtillfällen. 95% konfidensintervall.

 

Vad visar indikatorn/mätetalet: Andel av befolkningen i Västra Götaland som besökt hälso- och sjukvård eller varit inlagda i slutenvård i eller utanför regionen, utvecklingen över tid.

Utveckling över tid 2010-2016: Andel av befolkningen som besökt vården har minskat något under perioden 2011 till 2016, från 79,7 procent till 78,0 procent. Minskningen sågs framförallt för läkarbesök inom primärvård och i viss mån även för slutenvård. Minskningen sågs i alla hälso- och sjukvårdsnämndområden (HSN).

Könsskillnader: Minskningen över tid sågs både bland kvinnor och män.

 

 

 

 

 

 

.

Andel av befolkningen som besökt hälso- och sjukvården per hälso- och sjukvårdsnämndområde

Källa: Vårddatabasen Vega och SCB's befolkningsstatistik

År: 2010-2016

Urval: Folkbokförda i Västra Götaland. Mödrahälsovård exkluderad till följd av inomregionala skillnader i registrering.

Täljare: Antal personer folkbokförda i Västra Götaland som besökt hälso- och sjukvård.

Nämnare: Antal personer folkbokförda i Västra Götaland.

Valbart i diagram: Tidsperiod. HSN. Andel, Antal besök/vårdtillfällen. 95% konfidensintervall.

.

Vad visar indikatorn/mätetalet: Andel av befolkningen i Västra Götaland som besökt hälso- och sjukvård eller varit inlagda i slutenvård i eller utanför regionen, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndområde. En person som flyttat under året kan redovisas i mer än ett hälso- och sjukvårdsnämndområde, men räknas endast en gång i VG-statistiken. Detta gör att genomsnittet av fem HSN sammanslagna blir något högre än VG-snittet.

Inomregionala skillnader: Det finns en liten variation mellan hälso- och sjukvårdsnämndområden i andel av befolkningen som besökt vården. År 2016 hade 78 procent av befolkningen i Göteborg respektive Södra besökt vården, jämfört med 80,1 procent i Norra. Denna variation kan till viss del förklaras av olika ålderssammansättning. Göteborg har den yngsta befolkningen i länet, och i teorin därmed ett lägre vårdbehov. Norra nämndområdet har den äldsta befolkningen i länet.

Primärvård: Befolkningen i Norra nämndområdet hade i högre grad besökt primärvården (74 procent) än befolkningen i länet som helhet (70 procent), både avseende läkarbesök och övriga besök. Lägst andel som besökt primärvård sågs i Göteborg (69 procent), till följd av lägst grad av övriga besök. Men andelen övriga besök har ökat i Göteborgsområdet från 36 procent år 2010 till 44 procent år 2016.

Befolkningen i Östra nämndområdet hade i lägst grad besökt läkare i primärvård (54 procent) jämfört med länet som helhet (58 procent), men i högst grad besökt övrig personal på vårdcentral (55 procent).

Specialiserad öppenvård: Det fanns en variation mellan 45 procent och 48 procent mellan nämndområden i andel som besökt specialiserad öppenvård. Lägst andel i Norra och Södra nämndområdet och högst i Göteborg och Västra.

Slutenvård: I Norra och Östra nämndområdet hade tio procent av befolkningen varit inskrivna i slutenvård år 2016, jämfört med åtta procent i Göteborg.

Inomregionala variationer i andel av befolkningen som sökt vård kan t.ex. bero på ålderssammansättningen i olika delar av länet. Men det skulle också kunna förklaras av olikheter i sökmönster och utbud.

Utveckling över tid 2010-2016: Minskningen över tid sågs i alla hälso- och sjukvårdsnämndområden (HSN).

 

 

 

 

 

.

Vårdkonsumtionsmönster 2009-2016

Källa: Vårddatabasen Vega

År: 2009-2016

Urval: Folkbokförda i Västra Götaland.

Täljare: Antal kontakter, besök, och slutenvårdstillfällen bland personer folkbokförda i Västra Götaland, fördelat på vårdform. Akutmottagningsbesök ingår i specialiserad öppenvård mellan 2009-2011.

Nämnare: Totala antalet vårdkontakter.

Valbart i diagram: Ej interaktivt diagram.

.

Vad visar indikatorn/mätetalet: Procentuell fördelning av antalet vårdkontakter mellan olika vårdformer. Förändring i vårdformsmönster över tid.

År 2016 genererades 16,1 miljoner hälso- och sjukvårdskontakter av personer folkbokförda i Västra Götaland. Av dessa var 9,6 miljoner besök och 216 000 var slutenvårdstillfällen. Övriga 6,3 miljoner var andra kontakter med vården, t.ex. telefonkontakt (annan kontakt) eller indirekta kontakter om patient, t.ex. notat om patienten.

År 2016 utgjordes 71 procent av samtliga hälso- och sjukvårdskontakter av primärvårdskontakter, varav 27 procent var ”annan kontakt” där telefonkontakter och 1177 ingår. Specialiserad öppenvård stod för 24 procent av kontakterna och slutenvården för en procent. Akutmottagningsbesök och jourcentralsbesök utgjorde tre procent respektive en procent av samtliga kontakter.

Utveckling över tid 2009-2016: År 2009 var antalet vårdkontakter 13,4 miljoner. Ökningen mellan 2009 och 2016 bestod framförallt för ”övriga kontakter” inom primärvården, dvs telefonkontakter inklusive 1177 och indirekta kontakter om patienten. En ökning sågs även för ”övriga kontakter” inom specialiserad vård. Det förklaras troligtvis av att det blev obligatoriskt att registrera ”telefonkontakt som ersätter besök” från 2014. Övriga kontakter inom specialiserad öppenvård är inte obligatoriskt att redovisa till Vega. Förändring över tid av ”övriga kontakter” kan påverkas av inregistrering av data.

 

 

 

 

 

.

Vårdkonsumtion - besök och vårdtillfällen 2005-2016

Källa: Vårddatabasen Vega och SCB's befolkningsstatistik

År: 2005-2016

Urval: Folkbokförda i Västra Götaland. Besök och vårdtillfällen. Mödrahälsovård exkluderad till följd av inomregionala skillnader i registrering.

Täljare: Antal primärvårdsbesök, besök i specialiserad öppenvård och slutenvårdstillfällen bland personer folkbokförda i Västra Götaland, fördelat på vårdform. Akutmottagningsbesök ingår i specialiserad öppenvård.

Nämnare: Antal personer folkbokförda i Västra Götaland.

Valbart i diagram: Kön. Vårdform. Alla besök, Läkarbesök/övriga besök. Antal per invånare, Antal besök/vårdtillfällen.

.

Vad visar indikatorn/mätetalet: Antal besök och vårdtillfällen per invånare. Utvecklingen över tid.

Utveckling över tid 2005-2016: År 2016 gjordes 6,0 primärvårdsbesök, specialiserade öppenvårdsbesök och/eller vårdtillfällen per invånare i Västra Götaland. Antalet har ökat från 5,4 år 2005. Ökningen sågs mellan 2005 och 2011 och framförallt inom primärvård. Efter 2011 har antalet läkarbesök inom primärvård minskat. Besök till övriga personalkategorier har däremot ökat, framförallt år 2015 och 2016 till följd av vårdval rehab.

Könsskillnader: Mönstret över tid är liknande för både kvinnor och män, men kvinnor har en klart högre vårdkonsumtionsnivå än män, oavsett vårdform.

 

 

 

 

 

.

Vårdkonsumtion - besök och vårdtillfällen fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndområde

Källa: Vårddatabasen Vega och SCB's befolkningsstatistik

År: 2005-2016

Urval: Folkbokförda i Västra Götaland. Besök och vårdtillfällen. Mödrahälsovård exkluderad till följd av inomregionala skillnader i registrering.

Täljare: Antal primärvårdsbesök, besök i specialiserad öppenvård och slutenvårdstillfällen bland personer folkbokförda i Västra Götaland, fördelat på vårdform. Akutmottagningsbesök ingår i specialiserad öppenvård.

Nämnare: Antal personer folkbokförda i Västra Götaland.

Valbart i diagram: HSN. Vårdform. Alla besök, Läkarbesök/övriga besök. Antal per invånare, Antal besök/vårdtillfällen.

.

Vad visar indikatorn/mätetalet: Antal besök och vårdtillfällen per invånare. Utvecklingen över tid fördelat på hälso- och
sjukvårdsnämndområde
.

Inomregionala skillnader: Det finns en variation i vårdkonsumtion mellan de fem hälso- och sjukvårdsnämndområdena. Antalet primärvårdsbesök per invånare varierade mellan 3,4 och 4,1 mellan nämndområden år 2016 och antalet besök i specialiserad vård varierade mellan 2,0 och 2,5.

Vårdkonsumtionen har varit högre i Norra nämndområdet än i övriga områden under hela perioden 2005-2016. Antalet besök/vårdtillfällen per invånare år 2016 var 6,3 i Norra jämfört med 5,8 i Södra och Östra nämndområdet som hade lägst konsumtion i länet.

Norra nämndområdet hade framförallt högre primärvårdskonsumtion och slutenvårdskonsumtion, men lägst antal besök i specialiserad öppenvård. Den högre konsumtionen skulle kunna förklaras av en äldre befolkning i området.

Östra nämndområdet hade klart lägre antal besök till läkare i primärvård än övriga områden, vilket förklarar den lägre totala vårdkonsumtionen i Östra. Detta är förvånande då Östra tillsammans med Norra har både den äldsta befolkningen i länet, och den högsta slutenvårdskonsumtionen.

 

Södra nämndområdet hade lägre antal besök till läkare i specialiserad öppenvård och i viss mån även inom primärvård vilket förklarar den lägre vårdkonsumtionen totalt sett i Södra området.

Göteborgs nämndområde har den lägsta primärvårdskonsumtionen i länet under hela perioden 2005-2016, till följd av en klart lägre konsumtion av primärvårdsbesök till övriga personalkategorier än läkare. Däremot har Göteborg den högsta konsumtionen av specialiserad öppenvård. Detta förklaras nog snarare av ett större utbud och tillgång till vård i området än av en större sjuklighet, eftersom Göteborg har den yngsta befolkningen i länet. Göteborg har även den lägsta slutenvårdskonsumtionen i länet.

Utveckling över tid 2009-2016: Utvecklingen över tid har varit likartad inom samtliga nämndområden, med undantag för specialiserad öppenvård. Spridningen mellan nämndområden avseende specialiserad öppenvårdskonsumtion har minskat över tid. År 2005 var spridningen mellan nämndområden 1,8 till 2,6 besök per invånare. År 2016 var spridningen 2,0 till 2,5. Antalet specialiserade besök har minskat i Göteborgs nämndområde samtidigt som den ökat i övriga, framförallt mellan 2005 och 2010.

 

 

Primärvårdsbesök fördelat på åldersgrupp

Källa: Vårddatabasen Vega och SCB's befolkningsstatistik

År: 2005-2015 (ej uppdaterad 2016)

Urval: Folkbokförda i Västra Götaland. Primärvårdsbesök. Mödrahälsovård och ungdomsmottagning exkluderad till följd av inomregionala skillnader i registrering.

Täljare: Antal primärvårdsbesök.

Nämnare: Antal personer folkbokförda i Västra Götaland.

Valbart i diagram: År. Alla besök, Läkarbesök. Antal per invånare, Antal besök, Antal invånare.

 

.

Vad visar indikatorn/mätetalet: Antal primärvårdsbesök per invånare. Utvecklingen över tid per åldersgrupp.

Åldersskillnader: Figur 7 visar att primärvårdskonsumtionen ökar med stigande ålder i åldrarna 10 år till 89 år. Efter 90 års ålder minskar konsumtionen däremot. Vart fjärde primärvårdsbesök gjordes av invånare 70 år eller äldre. Bland personer i åldern 70-89 år var antalet primärvårdsbesök drygt sex per invånare.

Könsskillnader: Kvinnor har en högre primärvårdskonsumtion än män i åldrarna 10-79 år, både för läkarbesök och övriga besök. Män har högre konsumtion efter 90 års ålder.

Utvecklingen över tid 2005-2015: Primärvårdskonsumtionen bland personer 80-99 år har ökat kontinuerligt sedan år 2005, avseende övriga besök. Efter år 2011 minskade antalet läkarbesök i denna åldersgrupp.

Läkarbesöken minskade efter år 2011 i samtliga åldersgrupper. Ökningen i övriga besök från 2015 sågs i samtliga åldersgrupper utom bland barn 0-9 år.

Den kraftiga ökningen av primärvårdsläkarbesök bland 10-29-åringar som observerades år 2005 och framåt minskade efter år 2012. Den stora ökningen år 2010 bland barn 0-9 år förklaras av komplett registrering av barnhälsovård efter införandet av vårdval VG primärvård år 2009.

 

Primärvårdsbesök fördelat på hälso- och sjukvårdspersonalkategori

Källa: Vårddatabasen Vega och SCB's befolkningsstatistik

År: 2005-2015 (ej uppdaterad 2016)

Urval: Folkbokförda i Västra Götaland. Primärvårdsbesök. Mödrahälsovård och ungdomsmottagning exkluderad till följd av inomregionala skillnader i registrering. Hälso- och sjukvårdspersonal: Arbetsterapeut, fysioterapeut, sjuksköterska, undersköterska psykolog/kurator/legitimerad psykoterapeut.

Täljare: Antal primärvårdsbesök.

Nämnare: Antal personer folkbokförda i Västra Götaland.

Valbart i diagram: Kön. Antal per invånare, Antal besök, Antal invånare.

 

 

.

Vad visar indikatorn/mätetalet: Antal primärvårdsbesök per invånare. Utvecklingen över tid för olika personalkategorier utöver läkare.

Utvecklingen över tid 2005-2016: Den ökning i primärvårdsbesök utöver läkarbesök som noterades mellan 2014 och 2016 förklaras framförallt av ett ökat antal besök till fysioterapeut (sjukgymnast) och i viss mån till arbetsterapeut. År 2014 infördes vårdval rehab i Västra Götalandsregionen, som en förklaring till ökningen.

Antalet besök till psykolog har ökat kontinuerligt under perioden 2005-2016, och i viss grad även till legitimerad psykoterapeut. Antal besök till kurator ökade inte.

Könsskillnader: Ökningen över tid i besök till fysioterapeut, arbetsterapeut och psykolog sågs både bland kvinnor och män. Men kvinnor har dubbelt så höga nivåer jämfört med män.

 

 

.

Diagnoser vid besök och vårdtillfälle

Antal registrerade diagnoser på kapitelnivå vid besök och vårdtillfällen per 100 invånare, medelvärde för perioden 2011-2016, redovisas i länken nedan.
Vanligaste diagnoskapitlen vid besök eller vårdtillfällen är psykiska sjukdomar, sjukdomar i muskuloskeletala systemet, faktorer av betydelse för hälsotillståndet samt cirkulationsorganens sjukdomar.

 

 

.

Vårdkonsumtion bland asylsökande

Asylsökandes vårdkonsumtion under perioden 2011-2016 har belysts i en fördjupningsrapport inom ramen för Verksamhetsanalysen. Rapporten visar t.ex. att asylsökande står för en mycket liten del av den totala hälso- och sjukvårdskonsumtionen i Västra Götalandsregionen, drygt en procent år 2016. Asylsökande erhåller därtill mindre vård jämfört med övriga befolkningen, och vårdkonsumtionsmönstret skiljer sig åt.

Rapporten hittas under Verksamhetsanalysens fördjupningsrapporter

Direktlänk till rapport i pdf

Sammanställning av vårdkonsumtion år 2016 per HSN