Sammanfattning

I Sverige får cirka 1 000 personer njurcancer varje år, vilket innebär att det är den tionde vanligaste cancerformen. Sjukdomen är vanligare hos män än hos kvinnor. 

Ungefär 15 procent av patienterna har spridd njurcancer vid diagnos, så kallade metastaser. Ytterligare ungefär 20 procent av patienterna diagnosticeras med metastaser vid uppföljning. Medianåldern vid diagnos av njurcancer är cirka 65 år. 

40 procent av patienterna med njurcancer har symtom, till exempel blod i urinen. Resten av all njurcancer upptäcks som bifynd vid utredning av andra åkommor.

Den relativa femårsöverlevnaden är 65 procent för patienter utan metastaser.

På senare år har utvecklingen av medicinsk behandling med så kallad målriktad behandling avsevärt förbättrat överlevnaden för patienter med metastaser.

Täckningsgraden mot Cancerregistret för Västra Götalandsregionen diagnosår 2016 är 98 procent.

Data i diagrammen presenteras per hälso- och sjukvårdsnämnd samt för Västra Götalandsregionen och riket. 

Karta över hälso- och sjukvårdsnämnderna samt befolkningsstatistik


Publicerad 2017-07-05 Uppdaterad 2017-07-05

Multidisciplinär konferens

Källa: Nationellt kvalitetsregister för njurcancer

Vilka år avses: Diagnosår 2011-2016.

Täljare: Fall som diskuterats på multidisciplinär konferens.

Nämnare: Patienter registrerade i kvalitetsregistret för njurcancer med metastas (M1) vid diagnos och som fått diagnos under tiden 2011-2016.

Vad visar indikatorn: Indikatorn redovisar andelen patienter som diskuterades vid multidisciplinär konferens (MDK).  

MDK är ett globalt vedertaget arbetssätt som implementerats i cancervården i syfte att säkra jämlik bedömning av hög kvalitet, korta beslutsvägar och öka följsamheten till vårdprogram och behandlingsriktlinjer. MDK innebär en schemalagd, återkommande och strukturerad värdering av patienten utifrån diagnostiska och behandlingsrelaterade perspektiv. Genom samverkan mellan olika discipliner får patienten en behandlingsrekommendation baserad på flera experters synpunkter. Dessutom kan MDK användas för att identifiera patienter som kan behandlas inom kliniska studier.

För patienter med spridd sjukdom definieras MDK som närvaro av onkolog, radiolog, urolog, kontaktsjuksköterska, SVF-koordinator samt patolog vid behov och eventuellt andra specialister.

Målnivå: Vid metastaserad sjukdom skall alltid patienten diskuteras på MDK. Vid lokalt avancerad sjukdom med misstanke om tumörväxt i omgivande organ, engagemang av lokala lymfkörtlar rekommenderas att patienten diskuteras på MDK. 

Västra Götaland jämfört med riket: Under den senaste femårsperioden har andelen patienter i VGR som diskuterats på MDK successivt ökat och är nu jämförbar med riket.

Skillnader inom regionen: Inga signifikanta skillnader föreligger mellan enheter inom regionen.

Könsskillnader: Inga skillnader mellan könen. 

Väntetid från utfärdande av remiss till start av behandling

Källa: Nationellt kvalitetsregister för njurcancer

Vilka år avses: År för påbörjad behandling 2011-2016.

Mått: Tid från utfärdande av remiss till start av behandling. Median samt 25:e och 75:e percentil i antal dagar, dvs. dag då hälften, respektive 25 procent eller 75 procent av patienterna slutfört ledtiden.

Urval: Alla registrerade patienter som påbörjat behandling 2011-2016. Fall då registrerad behandlingsstart ligger före remiss eller då väntetiden överstiger 365 dagar har uteslutits

Vad visar indikatorn: Väntetider är en viktig kvalitetsindikator för patienter med njurcancer och har registrerats i alla regioner sedan 2009. Indikatorn redovisar medianväntetider där man ska vara medveten om att hälften av patienterna har längre väntetid. Vägen in i processen är i regel en remiss från andra vårdgivare efter genomförd bilddiagnostik. 

Våren 2017 införs Standardiserade vårdförlopp (SVF). De gamla tidsmålen ersätts då med kortare ledtider. Omhändertagande i SVF omfattar alla individer med välgrundad misstanke om cancer.

Målnivå: Ingen målnivå.

Västra Götaland jämfört med riket: Under perioden har ledtiden ökat något i regionen jämfört med riket, så att 2016 är ledtiden i Västra Götaland längre än i riket i övrigt med en medianväntetid på drygt nio veckor. Syftet med SVF är att dessa ledtider ska kortas framöver.

Skillnader inom regionen: Ledtiderna skiljer sig åt mellan urologenheterna i regionen, där Skövde har bra ledtider, medan Göteborg har längre ledtid beroende på bristande operationskapacitet. Borås och Uddevalla uppvisar ledtider mittemellan dessa ytterligheter.

Könsskillnader: Inga skillnader mellan könen.

Fem års relativ överlevnad

Källa: Vården i siffror

Vilka år avses: 1995-2014 (femårs-perioder).

Mått: Relativ femårsöverlevnad vid njurcancer. Avser patienter 30–89 år vid diagnos (åldersstandardiserade värden).

 

Vad visar indikatorn: Överlevnad är det viktigaste måttet för bedömning av sjukdomsförloppet hos den enskilda patienten och ett viktigt mått på resultat av behandling och vid jämförelse av utfall mellan regioner och enskilda kliniker. Överlevnad skulle kunna spegla kvalitet på omhändertagande, utredning och terapival men är också relaterad till befolkningens ålder och samtidig sjuklighet.

För de senaste analyserade grupperna 2009-2013 var den relativa femårsöverlevnaden i Västra Götaland 68,2 procent. Vid njurcancerdiagnos kan återfall dock ske sent och överlevnad kan trots återfall vara relativt lång. Överlevnad efter fem år beskriver därför inte fullständigt prognosen för alla njurcancerpatienter.

Utfallet vid njurcancervård har tydligt förbättrats under det senaste decenniet och den relativa femårsöverlevnaden är nu 65 procent jämfört med 46 procent 1995-1999. Orsaken är sannolikt både tidig diagnostik då majoriteten av fallen numera upptäcks som bifynd vid utredning av andra åkommor. Dessutom har utvecklingen av medicinsk behandling med så kallad målriktad behandling avsevärt förbättrat överlevnaden för patienter med metastaser på senare år.

Målnivå: Ingen målnivå.

Västra Götaland jämfört med riket: Det finns ingen signifikant skillnad regionen jämfört med riket avseende överlevnad.

Skillnader inom regionen: Inom regionen finns mindre skillnader i överlevnad som i huvudsak förklaras av skillnader avseende tumörstorlek och samsjuklighet hos patient.

Könsskillnader: Det finns inga skillnader i överlevnad mellan kvinnor och män.