Sammanfattning

Möjligheterna till aktiv medicinsk behandling vid stroke har ökat kraftfullt sista decenniet, så även behandlingsmöjligheterna mot de vanligaste riskfaktorerna som till exempel hypertoni, förmaksflimmer, diabetes och rökning.

Särskilt betydelsefullt de senaste åren har varit introduktionen av mekanisk propputdragning (trombektomi) som i komplement till propplösande behandling (trombolys) gör att varannan stroke som orsakats av stopp (ocklusion) i ett större centralt kärl kan bli oberoende och väsentligen leva utan stöd från samhället efter utskrivning från sjukhuset. I VGR fick 7,2 per 100 000 invånare den här behandlingen 2015 att jämföra med 4,1 per 100 000 i riket som helhet. Under 2016 har behandlingen ökat ytterligare med cirka 20 % i VGR och trenden under 2017 pekar mot en fortsatt ökning i samma storleksordning. Trombektomi är ett högspecialiserat ingrepp som bara kan utföras på Sahlgrenska sjukhuset. Merparten av alla stroke (90 %) är dock inte så allvarliga att de kan eller bör behandlas med trombektomi. Kvalitetsindikatorn ”Reperfusion” (behandling med syfte att återetablera hjärnans cirkulation) är ett sammantaget mått för bägge behandlingsmetoderna, d.v.s. den andel strokepatienter som behandlats med trombolys och/eller trombektomi. Även sett till denna indikator har andelen i VGR ökat. Ett problem som kvarstår är att patienter som insjuknar i regionen utanför Sahlgrenskas upptagningsområde har sämre förutsättningar, dels p.g.a. långa transportavstånd till Sahlgrenska, dels beroende av lokala förutsättningar i en del av regionens övriga sjukhus.

VGR har tidigare varit sämre än riket på behandling med blodförtunnande läkemedel (antikoagulantia) vid samtidig stroke och förmaksflimmer, men efter flera riktade satsningar och kvalitetsarbete passerar regionen nu riksgenomsnittet med god marginal.

Ett område som faller ut något sämre i VGR jämfört med riket är huruvida patientens uppfattning om behov av stöd och hjälp efter 3 månader är tillgodosedda. En viktig faktor som kan påverka detta är kvaliteten i vårdplanering tillsammans med primärvården och kommunen, ett område där fortsatt kvalitetsutveckling behövs.

Flera av de rapporterade indikatorerna faller ut sämre för enskilda sjukhus. Det kan vara betingat av resursbrist eller suboptimal organisation. Lokalt kvalitetsarbete är en förutsättning för bättre resultat.

Strokevården i Västra Götaland 2005-2013 är en fördjupad analys av observerade inomregionala skillnader, publicerad 2015. En sammanfattning av resultaten finns längst ner på sidan där ni också hittar länken till den fullständiga rapporten.

SVEUS är en nationell samverkan för värdebaserad ersättning och uppföljning i hälso- och sjukvården. Längst ner på sidan finns SVEUS-rapporten om strokesjukvård.

Där finns också "Vårdbehov i Västra Götaland" som utgör en del av underlaget för beställningsarbetet av hälso- och sjukvård samt för utvecklingen av hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen.

 


Publicerad 2017-06-07 Uppdaterad 2017-09-27

Reperfusion vid stroke

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riks-Stroke.

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2010 till 2016.

 

Täljare: Antal strokepatienter som behandlats med trombolys och/eller trombektomi.

Nämnare: Antal patienter som uppfyller kriterier för behandling (ICD10=I63,  ≥18 år), och som registrerats i Riksstroke under mätperioden.

Kommentar: I SU/Sahlgrenskas siffror ingår Mölndal och Östra. 

Vad visar indikatorn: Andel personer som fått reperfusionsbehandling (trombolys- och/eller trombektomibehandling) vid insjuknande i hjärninfarkt. Vetenskapliga studier visar att behandlingen ger minskade risker för bestående funktionsnedsättningar hos patienten om den sätts in tidigt, helst inom 2-3 timmar från insjuknandet. Bortre gräns för behandling med trombolys är 4,5 timmar och för trombektomi 6 timmar. Enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för strokesjukvård har trombolys inom 3 timmar prioritet 1 och från 3 till 4,5 timmar prioritet 2.

Målnivå:  Socialstyrelsens målnivå, samt även den regionala målnivån för repefusionsbehandling vid stroke, är minst 15 %.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Västra Götalandsregionen har legat under riksgenomsnittet under tidigare år i mätperioden men är nu sedan något år i nivå med riket. I åldersintervallet >80 år är Västra Götalandsregionen sedan flera år mer behandlingsaktiv än riket i övrigt.

Skillnader inom regionen: I Göteborg är reperfusionsbehandlingen centraliserad till ett sjukhus, Sahlgrenska sjukhuset. I våra sjukhusjämförelser finns därför inte Östra och Mölndals sjukhus med. Sahlgrenska har störst behandlingsvolym i regionen och har en mycket positiv utveckling senaste åren med en tydligt ökande behandlingsandel. Sahlgrenska ligger bäst till i regionen, klart över riksgenomsnittet (+2,5 %) och uppfyller tillsammans med Borås Socialstyrelsens målnivå 15 %.

Alingsås har haft en positiv utveckling och ligger nu strax under riksgenomsnittet. Lidköping och Kungälv har haft en negativ utveckling senaste året och ligger nu tillsammans med NÄL och Skövde under rikets nivå. NÄL som i flera år legat sämst till har dock en positiv utveckling på låga nivåer.

Könsskillnader: Andelen behandlade kvinnor är något lägre men spridningen är stor så skillnaden är inte signifikant. Vi har tidigare kunnat associera olikhet i behandlingsfrekvens mellan män och kvinnor till att kvinnor i högre utsträckning är ensamboende då de är äldre än männen när de insjuknar. Det är vanligen så att det är anhöriga eller kringstående som ringer SOS-Alarm vid insjuknande och då har ensamboende sämre förutsättningar att komma till sjukhus i tid för att hinna med reperfusionsbehandling.

Direktinläggning vid stroke

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riksstroke.

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2012-2016.

Täljare: Antal strokepatienter som initialt vårdats på en strokeenhet, IVA eller neurokirurgisk avdelning.

Nämnare: Samtliga patienter med stroke som registrerats i Riksstroke under mätperioden.

Vad visar indikatorn: Andelen strokepatienter som vårdats på strokeenhet, IVA eller neurokirurgisk avdelning som första vårdenhet. Indikatorn omfattar samtliga patienter, oavsett ålder eller sjukdomens svårighetsgrad. Vård på strokeenhet ökar såväl överlevnad som funktionsförmåga efter ett strokeinsjuknande och det är angeläget att patienterna erhåller strokeenhetsvård från första dagen i de fall de inte är föremål för intensivvård eller neurokirurgisk åtgärd. Vård på strokeenhet har högsta prioritet (prioritet 1) i Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för strokesjukvård. Riksstrokes målnivåer är: hög 90 %; måttlig 80 %.

Måltal: Socialstyrelsens samt även regionens måltal är 90 % eller högre.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen strokepatienter som direktinläggs på strokeenhet, IVA eller neurokirurgisk avdelning ligger på något högre nivå i VGR jämfört med riket oavsett ålder. Riksstrokes måttliga målnivå uppfylls i det närmaste senaste året. Inga stora förändringar över tid ses.

Skillnader inom regionen: NÄL ligger sedan några år på en helt undermålig position, i år 61 %. Någon tendens till förbättring ses inte. Alingsås, Lidköping och Mölndal ligger alla över Riksstrokes höga målnivå. Kungälv, Sahlgrenska, Östra, och Borås klarar i fallande ordning Riksstrokes måttliga målnivå (80 %). Förutom NÄL ligger Skövde (78 %) under målnivån. Den förhållandevis låga nivån direktinläggningar på en del enheter illustrerar en brist på strokeenhetsvårdplatser och en organisation som inte förmår att placera strokepatienter på rätt avdelning.

Könsskillnader: Inga könsskillnader ses för denna indikator.

Test av sväljförmåga

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riksstroke.

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2010-2016.

Täljare: Antal strokepatienter där sväljförmåga testats eller där orsak givits till varför testet inte kunde genomföras (t.ex. p.g.a. medvetandesänkt patient).

Nämnare: Samtliga patienter med stroke som registrerats i Riksstroke under mätperioden.

Vad visar indikatorn: Andel strokepatienter där sväljförmågan testas. Nedsatt förmåga att svälja till följd av stroke kan leda till aspiration med andningsstopp eller allvarlig lunginflammation. Därför bör ett enkelt sväljningstest genomföras när patienten kommer till sjukhuset. Testet är en kvalitetsindikator inom omvårdnadsområdet. Bedömning av sväljförmåga har högsta prioritet (prioritet 1) i Socialstyrelsens Nationella strokeriktlinjer.

Måltal:  Riksstrokes målnivå är: hög 95 %; måttlig 90 %.

Västra götalandsregionen jämfört med riket: Andelen strokepatienter i VGR där sväljförmågan testats har i flera år legat på samma nivå som i riket. Föregående år (2015) var andelen äldre patienter (>80 år) som testats något lägre i VGR men 2016 skiljer det sig inte från riksgenomsnittet. Riksstrokes måttliga målnivå (90 %) uppfylls inte fullt ut av VGR senare år som 2016 ligger på 89 %.

Skillnader inom regionen: Alingsås ligger i toppenposition på 100 % senaste tre åren. Förutom Alingsås uppfyller Skövde Riksstrokes höga målnivå (95 %). Sahlgrenska och Lidköping uppfyller den lägre målnivån (90 %). Resterande enheter ligger under den lägre målnivån med Borås lägst på 80 %. Borås låg tidigare betydligt sämre till men har nu efter ett målinriktat kvalitetsarbete förbättrats betydligt.

Könsskillnader: Inga könsskillnader ses för denna indikator.

Behandling med antikoagulerande läkemedel efter insjuknande i stroke och tidigare förmaksflimmer

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riksstroke.

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2010-2016.

Täljare: Alla vårdtillfällen registrerade med ischemisk stroke och förmaksflimmer som skrivits ut med någon typ av antikoagulantiabehandling.

Nämnare: Alla vårdtillfällen registrerade i Riksstroke med ischemisk stroke och förmaksflimmer och som inte avled under akutskedet.

Vad visar indikatorn: Andel personer som drabbats av stroke och behandlats med oral antikoagulantia vid utskrivning. Patienter med förmaksflimmer som inte behandlas med antikoagulantia efter ischemisk stroke löper en hög risk att återinsjukna och det är därför viktigt att andelen behandlade är hög.

Målnivå: Regional målnivå är 60 % eller högre.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen behandlade i regionen (82 %) ligger nu signifikant högre än riksgenomsnitet (75 %). Utvecklingen är enastående med hänsyn till att regionen 2010 låg på 31 %, vilket var lägre än riksgenomsnittet då. Framgången är resultatet av ett målinriktat regionalt förbättringsarbete. Det har funnits en uttalad åldersskillnad i andelen behandlade. 2010 var det dubbelt så många i gruppen 18-80 år som behandlades jämfört med äldre. Differensen har succesivt minskat och 2016 är den under 10 % vilket rimligen är adekvat med hänsyn till att behandlingen i något högre utsträckning är kontraindicerad hos äldre. Samma åldersskillnad ses på riksnivå.

 

Skillnader inom regionen: Alla regionens enheter når det regionala måltalet 60 %. Alla enheter har haft en positiv utveckling senare år förutom Lidköping som backat lite senaste året och inte längre är bästa enhet. 2016 ligger Alingsås i toppen på drygt 90 %. I intervallet 90-80 % ligger i fallande ordning: Kungälv, Borås, Sahlgrenska, Lidköping, Östra och NÄL. Mölndal och Skövde ligger runt 70 %. Skillnaderna mellan sjukhusen är svårförklarad. Mölndal har en lite äldre population vilket kan förklara en del av den lägre nivån där. I övrigt kan skillnader förklaras av olika behandlingstraditioner eller bristande rutiner.

Könsskillnader: Inga könsskillnader ses för denna indikator

Behandling med blodtrycksänkande läkemedel efter insjuknande

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riksstroke.

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2010-2016.

 

Täljare: Antal patienter med stroke som skrivits ut med (eller redan stod på) blodtryckssänkande läkemedel vid insjuknandet.

Nämnare: Samtliga vårdtillfällen av stroke (ICD10: I61, I63, I64) som registrerats i Riksstroke under mätperioden exklusive dem som inte överlevde akutskedet.

Vad visar indikatorn: Andel personer som drabbats av stroke och fått blodtryckssänkande behandling vid utskrivning. Förhöjt blodtryck är den enskilt viktigaste riskfaktorn för stroke och blodtryckssänkande behandling efter stroke minskar risken för återinsjuknande i hjärt-kärlsjukdom. Behandlingen är i många fall livslång. För en mindre andel av strokepatienterna är dock blodtryckssänkande läkemedel olämpliga på grund av att blodtryckssänkningen blir alltför kraftig, att andra biverkningar uppträder eller att det finns risk för läkemedelsinteraktioner. Insättande av blodtryckssänkande läkemedel har näst högsta prioritet (prioritet 2) enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för strokesjukvård.

Målnivå: Riksstrokes målnivå är: hög 80 %; måttlig 70 %.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen patienter i VGR som skrivs ut med blodtryckssänkande medicinering under perioden ligger på samma nivå som i riket. Riksstrokes måttliga målnivå uppfylls under perioden i VGR. Andelen behandlade i gruppen 18-80 år har minskat något i VGR senaste året liksom mot riksgenomsnittet, vilket är anmärkningsvärt.

Skillnader inom regionen: Trenden senaste åren har varit svagt ökande i Kungälv som nu ligger i topp i regionen på 89 %. I intervallet 85-80 % kommer i fallande ordning Lidköping, Alingsås, Mölndal och Östra. Borås och NÄL klarar riksstrokes måttliga målnivå 70 %. Sahlgrenska ligger strax under den måttliga målnivån. I Skövde finns en negativ trend till försämring de senaste två åren och behandlingsnivån ligger nu på 68 %.

Könsskillnader: Inga könsskillnader ses för denna indikator.

ADL-beroende vid 3 månader

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riksstroke.

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2010-2015.

Täljare: Antal strokepatienter som angivet att de behöver hjälp med toalettbesök och/eller påklädning.

Nämnare: Alla strokepatienter som svarat på 3-månadersenkäten och var ADL-oberoende vid insjuknandet.

Vad visar indikatorn: Andelen patienter som är beroende av personlig ADL (Allmän daglig livsföring) tre månader efter utskrivning efter insjuknandet i stroke. Skillnader i andelen ADL-beroende mellan sjukhus förklaras delvis av skillnader i patientsammansättning men visar också att det kan finnas betydande utrymme att förbättra rehabiliteringen efter stroke. Detta är en av de viktigaste resultatindikatorerna.

Måltal: Regional målnivå är 20 % eller lägre.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: På riksnivå har ADL uppvisat en långsamt sjunkande trend under de senare åren. Regionen ligger stabilt på samma nivå som riket oavsett ålder. Äldre patienter är mer ADL-beroende än yngre.

Skillnader inom regionen: För de enskilda sjukhusen varierar resultaten mellan olika år men det finns inga tydliga trender över tid. Dock ligger nivån 2015 i flertalet fall under nivåerna tidigare. Den regionala målnivån klaras väsentligen av alla enheter utom Mölndal som dock har den äldsta patientpopulationen. Borås ligger för närvarande bäst till i regionen.

Könsskillnader: Inga könsskillnader ses för denna indikator.

Tillgodosedda behov av stöd och hjälp vid 3 månader

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riksstroke.

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2010-2015.

Täljare: Antal strokepatienter som vid 3 månader ansåg sina behov av stöd eller hjälp från sjukvården eller kommunen fullt tillgodosedda.

Nämnare: Alla strokepatienter som svarat på 3-månadersenkäten. De som svarat ”Vet ej” eller att de ej varit i behov av stöd eller hjälp är dock exkluderade vid beräkningarna.

Vad visar indikatorn: Andelen strokepatienter som vid 3 månader ansåg sina behov av stöd eller hjälp från sjukvården eller kommunen fullt tillgodosedda. Kvalitetsindikatorn redovisas per sjukhus där patienten vårdats under akutskedet, men akutsjukhuset kan bara delvis påverka utfallet. En av de många faktorer som kan påverka detta utfall är kvaliteten i vårdplaneringen tillsammans med primärvården och kommunen. Upplevelsen att behoven är tillgodosedda kan påverkas av patientens förväntningar. Det är möjligt att förväntningarna på sjukvårdens och kommunens stöd varierar över landet.

Måltal: Socialstyrelsen anger minst 75 % som måltal. Riksstrokes målnivå är: hög 75 %; måttlig 60 %.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Riksstrokes låga målnivå nås ej i regionen. Nivån i VGR ligger stabilt någon enstaka procentenhet lägre än genomsnittet i riket (3 % 2015). Skillnaden är något mer uttalad för yngre patienter (18-80 år) jmf med äldre (>80 år).

Skillnader inom regionen: För områdena runt de enskilda sjukhusen varierar resultaten mellan olika år men det finns inga säkra trender över tid. Riksstrokes låga målnivå nås i fallande ordning runt Skövde, Alingsås, Kungälv och Östra. Mölndal, NÄL och Lidköping ligger runt 50 %. Området runt Sahlgrenska ligger stabilt sämst till under perioden och 2015 på 45 %.

Könsskillnader: Inga könsskillnader ses för denna indikator.

Rökstopp efter stroke

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riksstroke.

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2010-2015.

 Täljare: Antal strokepatienter som vid 3 månader efter insjuknandet angivit att de inte röker.

Nämnare: Alla strokepatienter som vid insjuknandet var rökare och svarat på 3-månadersenkäten.

Vad visar indikatorn: Indikatorn visar andelen patienter som slutat röka inom 3 månader efter stroke, av dem som var rökare vid insjuknandet. Rökstopp är en viktig och effektiv åtgärd för att förebygga ny stroke eller annan hjärt- och kärlsjukdom.

Målnivå: Enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för strokesjukvård har rökstopp prioritet 3, och målnivån är  ≥ 80 % 3 månader efter stroke.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Målnivån för rökstopp nås inte i VGR. Andelen ligger på samma nivå som i riket; 46 % 2015. I gruppen >80 år (som numerärt utgör en liten del av den totala) är andelen rökstopp betydligt högre i VGR jämfört med riket (67 % respektive 52 % 2015).

Skillnader inom regionen: För de enskilda sjukhusen varierar resultaten mellan olika år men det finns inga tydliga trender över tid. Variationer mellan sjukhus är stora men sannolikt slumpmässigt betingat då antal rökare vid insjuknandet är lågt. Det är bara Sahlgrenska som haft >50 rökare som insjuknat årligen och där har nivåerna senaste två åren legat drygt 15 procent över genomsnittet i VGR. Beräknas medianvärdena för perioden 2012-2015 ligger Östra sämst till på 35 %, NÄL och Alingsås på runt 40 %, övriga runt 50 % eller mer, att jämföra med VGR som ligger på 46 % under perioden.

Könsskillnader: Inga könsskillnader ses för denna indikator.

Tillgodosedda rehab-behov, 12 månaders uppföljning

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riksstroke.

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2009-2014.

Kommentarer: Data är från uppföljningsår 2010-2014 samt 2015. Frågan patienten besvarar ändrades 2015, därför presenteras dessa uppgifter i separat diagram nedan.

För uppföljningsår 2010 utförde Skaraborg (Lidköping och Skövde) en egen uppföljning och deltog därför inte i Riksstrokes 12-månadersuppföljning.

Täljare: Antal strokepatienter som vid 12 månader angivit att deras behov av rehabilitering efter utskrivningen från sjukhuset är helt tillgodosedda.

Nämnare: Alla strokepatienter som svarat på 12-månadersenkäten. De som svarat ”Vet ej” eller att de ej varit i behov av rehabilitering är dock exkluderade vid beräkningarna.

Vad visar indikatorn: Andel patienter som 12 månader efter insjuknandet i stroke angett att deras behov av rehabilitering varit helt tillgodosedda. Det självupplevda behovet av rehabilitering behöver inte avspegla de bedömningar som rehabiliteringspersonalen (i första hand sjukgymnast och arbetsterapeut) gjort. Upplevelsen att behoven är tillgodosedda kan påverkas av patientens förväntningar. Primärvården och kommunens verksamheter har stor betydelse.

Västra götalandsregionen jämfört med riket: Andelen patienter i VGR som 12 månader efter insjuknandet angett att deras behov av rehabilitering varit helt tillgodosedda ligger under hela perioden oavsett ålder stabilt på samma nivå som riksgenomsnittet.

Skillnader inom regionen: Lägst andel tillgodosedda behov anges för områdena runt NÄL, Östra, Mölndal och Sahlgrenska med resp 51, 54, 55 och 56 % för 2014. Övriga områden låg då mellan 65 % och 69 %.

Könsskillnader: Inga könsskillnader ses för denna indikator.

Tillgodosedda rehab-behov, 12 månaders uppföljning - 2015

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riksstroke

Vilka år avses: Akut vårdade 2015.

 

Täljare: Antal strokepatienter som vid 12 månader efter insjuknandet i stroke angett att de är nöjda eller mycket nöjda med rehabiliteringen efter utskrivningen.

Nämnare: Samtliga patienter med stroke som besvarat 12-månadersenkäten under mätperioden.

Vad visar indikatorn: Andel patienter som 12 månader efter insjuknandet i stroke angett att de är nöjda eller mycket nöjda med rehabiliteringen efter utskrivningen. Upplevelsen av att vara nöjd med rehabiliteringen behöver inte avspegla de bedömningar som rehabiliteringspersonalen (i första hand sjukgymnast och arbetsterapeut) gjort. Upplevelsen kan påverkas av patientens förväntningar. Primärvården och kommunens verksamheter har stor betydelse.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen patienter i VGR som 12 månader efter insjuknandet angav att deras behov av rehabilitering var tillgodosedda var 87 %, samma nivå som riksgenomsnittet. Patienter >80 år angav cirka 2,5 % lägre nivåer än de yngre (18-80 år) såväl i regionen som i riket.

Skillnader inom regionen: Områdena runt Alingsås och Kungälv låg över 90 %. Inom Göteborg (Sahlgrenska, Östra och Mölndal) låg nivån under 85 %, sämst i regionen.

Könsskillnader: Inga könsskillnader ses för denna indikator.

TIA vårdad på strokeenhet

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riksstroke.

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2015-2016.

Täljare: Antal TIA-patienter som vårdats på strokeenhet någon gång under vårdtiden.

Nämnare: Alla registrerade TIA-patienter, även de som inte lagts in.

Vad visar indikatorn: Andel registrerade TIA-patienter som läggs in på strokeenhet. 10 % av alla TIA-patienter insjuknar i stroke inom 1 vecka om de inte utreds korrekt och får adekvat sekundärprofylaktisk behandling. Låg andel TIA-patienter inlagd på strokeenhet indikerar brist på strokeenhetsplatser och suboptimal organisation av det akuta patientflödet på sjukhuset. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 ska misstänkt TIA föranleda akut utredning och behandling på sjukhus (prioritet 1).

Måltal: Regionens målnivå är >90 %.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: I VGR var andelen TIA vårdade på strokeenhet 2016 80 %, icke-signifikant lägre än i riket (1 %). I åldersintervallet >80 år är andelen någon procentenhet lägre än för yngre (18-80 år) såväl i VGR som i Riket.

Skillnader inom regionen: Östra, Lidköping, Kungälv och Alingsås ligger i fallande ordning över målnivån. Mölndal och Skövde ligger någon procentenhet under målnivån. På NÄL vårdades bara 56 % av TIA-patienterna på strokeenhet 2016, vilket dock är en högre nivå jämfört med föregående år (46 %). Sahlgrenska ligger stadigt på en relativt låg nivå, 78 % 2016, något lägre än 2015 (82 %). Borås är marginell bättre än Sahlgrenska på 81 % 2016.

Könsskillnader: Inga könsskillnader ses för denna indikator.

Sammanställning av indikatorer 2016

Andelar i procent (%). Baseras på 18 år och uppåt. Ingen könsuppdelning.

*) Mölndal och Östra redovisas tillsammans med Sahlgrenska

Sammanfattning av fördjupningsrapporten Strokevården i Västra Götaland 2005-2013

Strokeinsjuknandet minskar i Västra Götaland på samma sätt som i Riket och bedöms bero på förbättrad primär- och sekundärprevention. Förekomsten i regionen varierar, men det finns ingen säker förklaring till variationen. Invandrartäta områden i Göteborg har tidigare haft högre förekomst än områden med låg andel invandrare. Dessa skillnader håller på att utjämnas.

Rökning är en riskfaktor för stroke. Andelen rökare av de som har drabbats av stroke minskar både bland män och kvinnor.

Strokeenhetsvård för patienter med misstänkt stroke är mycket högt prioriterat. Andelen patienter med stroke som har direktintagits på strokeenhet utan att först ha vårdats på annan vårdenhet har ökat från ca 70 till 80 procent. Direktintagning på strokeenhet i Västra Götalandsregionen når i snitt bara till måttlig målnivå i det nationella kvalitetsregistret för stroke, Riks-Stroke. Förklaringen till att patienter med stroke inte tas in direkt på strokeenhet i högre omfattning är troligen i första hand en brist på strokevårdplatser, men bristande kompetens eller bristande rutiner för att identifiera strokepatienter på akutmottagningarna kan också bidra. Ytterligare ansträngningar behöver göras för att öka andelen direktintag.

Larm för trombolys har ökat kraftigt och numera är det lika vanligt med larm för de äldre (över 80 år) som för de yngre. Ökningen har skett i hela regionen. Det larmas mer sällan för ensamboende, som inte har någon anhörig som kan larma. Det larmas oftare för män än för kvinnor vilket till del kan förklaras av att kvinnor mer ofta än män är ensamboende, men detta är inte hela förklaringen utan skillnader kvarstår. Dessutom larmas det mer sällan för strokepatienter i områden med hög andel födda utanför Sverige.

Andelen patienter med hjärninfarkt som får reperfusionsbehandling har ökat under perioden, men VGR når inte upp till Riks-Strokes höga målnivå eller Socialstyrelsens måltal, bägge 15 procent. SkaS Skövde är det enda sjukhus i VGR som når den höga målnivån. Kvinnor får reperfusionsbehandling i

något lägre utsträckning än män, vilket kan förklaras med kvinnors högre ålder samt att de bor ensamma i större utsträckning än män. Det senare kan bidra till att tid från symptomdebut till sjukhus blir för lång för att reperfundernade behandling ska kunna sättas in. En något högre andel av invånare med eftergymnasial utbildning fick reperfusionsbehandling än de med lägre utbildning. En förklaring till detta kan vara en större kunskap om stroke bland de med högre utbildning.

Det är viktigt att tiden till reperfusionsbehandling är så kort som möjligt. Mediantiden från ankomst till sjukhuset tills dessa att trombolysbehandling påbörjas i Västra Götaland för 2013 uppfyller de måltal som Riks-Stroke anger som hög målnivå samt även Socialstyrelsens måltal, d.v.s. max 40 minuter. Denna tid har förkortats år från år. Sahlgrenska var bäst i Sverige 2013 med 23 minuter, men tre sjukhus i Västra Götalandsregionen når inte målnivån. Det är viktigt att se över rutinerna så att tiden till behandling fortsätter att minska.

Sekundärpreventionen har förbättrats. Andelen patienter med stroke som har blodtryckssänkande behandling vid utskrivning har stadigt ökat under perioden 2005-2013. De med kortare utbildning och de som bor i områden med stor andel födda utanför Sverige får oftare blodtryckssänkande behandling.

Andelen patienter i åldersgruppen 18-80 år med stroke och förmakflimmer som har blivit insatta på antikoagulantia har ökat. Även antikoagulantiabehandling för de som är äldre än 80 år har ökat. Kvinnor får antikoagulantia mer sällan än män, även efter att hänsyn tagits till ålder. Patienter med förgymnasial utbildning får antikoagulantia i mindre utsträckning än de med högre utbildning. Patienter med låg utbildning får antikoagulantiabehandling i lägre utsträckning än de med högre utbildning.

Män får blodfettsänkande behandling med statiner oftare än kvinnor. Patienter med inkomst på hög- och mellannivå med hjärninfarkt fick statinbehandling vid utskrivning i något högre utsträckning än de med låg inkomst.

Dödligheten 90 dagar efter stroke var något lägre för patienter med inkomst på mellan- och hög nivå, i övrigt fanns inga skillnader.

ADL-oberoende efter tre månader, för de som var oberoende innan insjuknandet, skiljer sig åt med avseende på inkomst på så sätt att de med inkomst på hög- och mellannivå har högst ADL-oberoende och de med låg inkomst har lägre grad av ADL-oberoende efter att justeringar gjorts för åldersskillnader.

De resultat i rapporten som pekar mot att det finns skillnader mellan olika grupper kan bero på ojämlik vård som behöver ytterligare studeras.

Länk till fördjupningsrapporten "Strokevården i Västra Götaland 2005-2013"

SVEUS Värdebaserad uppföljning av strokevård

SVEUS (Nationell samverkan för värdebaserad ersättning och uppföljning i hälso-och sjukvården) är ett forsknings- och utvecklingsarbete som syftar till att utveckla förfinade metoder för sjukvårdens ledning och styrning. En central del av Sveus arbete är att utveckla nya värdebaserade uppföljningssystem. Syftet är att skapa bättre möjligheter för vårdgivare och landsting/regioner att kontinuerligt följa upp och analysera den vård som bedrivs. En delrapport presenterar delar av de analyser som utförts inom strokeområdet.

Länk till rapporten SVEUS Värdebaserad uppföljning av strokevård

Vårdbehov i VGR - Stroke

Syftet med "Vårdbehov i Västra Götaland" är att öka hälso- och sjukvårdens möjligheter att bidra till förbättrad hälsa i Västra Götaland, med särskild uppmärksamhet på grupper i befolkningen med sämre hälsa eller som löper större risk att drabbas av ohälsa samt på patientgrupper som befaras ha ojämlik tillgång till vård i olika delar av Västra Götaland. Målet är att arbetet ska kunna användas som en del av underlaget för beställningsarbetet av hälso- och sjukvård samt för utvecklingen av hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen. Målgruppen är politiker och tjänstemän i Västra Göta-landsregionen. Stroke är ett område inom Vårdbehov i Västra Götaland 2016.

Länk till rapporten "Stroke - vårdbehov i VGR"