Sammanfattning

I Sverige görs cirka 16 000 höftprotesoperationer per år där hela höftleden byts ut. Ett mått på kvaliteten är hur stor andel av proteserna som "överlever" (inte revideras) inom 10 år efter operation. Revision innebär att en eller flera delar av protesen byts ut eller att hela protesen tas bort. Andelen proteser som inte revideras har ökat över tid i riket men minskat i Västra Götalandsregionen (VGR). Vid senaste mätperioden var andelen knappt 98 procent  i riket och drygt 92 procent i VGR.

Reoperation innefattar alla kirurgiska ingrepp som direkt kan relateras till höftprotesen, det vill säga allt från mindre ingrepp som sårrevision till utbyte av protesdelar eller att hela protesen tas bort. Andelen reopererade inom 2 år är framförallt ett mått på tidiga komplikationer. VGR som helhet är i nivå med genomsnittet i riket men alla sjukhus når inte det regionala målet om högst 2 procent reopererade.

Patienternas tillfredsställelse med operationsresultatet mäts med en enkät ett år efter total höftprotesoperation. Andelen nöjda patienter är runt 88 procent i riket. VGR är i stort sett i nivå med riksgenomsnittet men det finns viss inomregional variation.

Protesoperation vid artros ska utföras om patienten har svåra besvär och andra åtgärder inte haft effekt. Personer som genomgår höftprotesoperation bör före operationen ha deltagit i artrosskola. Andelen patienter som genomgått artrosskola var vid senaste mätningen runt 40 procent både i riket och i VGR. 

Antalet patienter som opereras med halvprotes har ökat på senare år eftersom många patienter som drabbats av höftfraktur protesopereras och då framförallt med halvprotes. Implantatöverlevnaden beräknas efter ett år eftersom detta är en grupp patienter med stor sjuklighet och hög risk för komplikationer. Implantatöverlevnaden vid halvprotes är runt 96 procent såväl i riket som i VGR.


Publicerad 2017-06-07 Uppdaterad 2017-09-04

Implantatöverlevnad vid total höftprotesoperation

Källa: Svenska Höftprotesregistret

Vilket år avses: Tidsserie 1999 - 2006

Vad visar indikatorn: Höftprotesoperation där hela höftleden byts ut är en vanlig behandling vid artros/artritEtt viktigt mått på kvaliteten är hur stor andel av proteserna som "överlever" (inte revideras) 10 år efter operation. Revision innebär att en ny operation genomförs där en eller flera delar av protesen byts ut, eller att hela protesen tas bort.  

I det interaktiva diagrammet kan man för VGR välja sjukhus, kön och åldersgrupp. Värden per kön särredovisas inte för sjukhus som gör få primäroperationer. Patienter som opererats med höftprotes på grund av fraktur eller tumör ingår inte sammanställningen.

Västra Götaland jämfört med riket: Under hela mätperioden har implantatöverlevnaden i VGR varit mellan 3 och 5 procentenheter lägre än genomsnittet i riket. Andelen implantat som inte revideras har ökat något i riket från 1999 till 2006, medan andelen minskat i VGR.

Skillnader inom regionen: Det finns en inomregional variation där några sjukhus under flera år har lägre andel implantat som överlever 10 år jämfört med riksgenomsnittet. Andelen överlevande implantat har minskat från 1999 till 2006 med 4 - 5 procentenheter vid Carlanderska, Kungälvs sjukhus, SkaS-Falköping, SU-Mölndal, SU-Sahlgrenska och SU-Östra. Under samma period har andelen ökat framförallt vid SÄS-Borås. Under mätperioden har inget sjukhus haft högre andel överlevande implantat jämfört med rikssnittet.

Köns- och åldersskillnader: Jämförelsen avser operationsår 2006. I VGR är det ingen skillnad i implantatöverlevnad mellan kvinnor och män. I riket som helhet har kvinnorna något bättre långtidsresultat än männen. I riket är det något högre implantatöverlevnad bland personer 80 år och äldre jämfört med personer i åldern 18 - 79 år. Även i VGR är det bättre resultat bland äldre personer jämfört med yngre men skillnaden är inte statistiskt säkerställd.

Reoperation efter total höftprotesoperation

Källa: Svenska Höftprotesregistret

Vilket år avses: Tidsserie 2010 - 2015 för riket, 2010 - 2014 för Västra Götaland

Täljare: Antal omoperationer inom två år efter den ursprungliga operationen oavsett orsak.

Nämnare: Samtliga operationer av total höftprotes som registrerats i Svenska Höftprotesregistret under mätperioden.

Vad visar indikatorn: Begreppet reoperation (omoperation) innefattar alla kirurgiska ingrepp som direkt kan relateras till höftprotesen. Det kan alltså innebära allt från utbyte av protesdelar eller borttagande av protesen till mindre ingrepp som sårrevision.

Indikatorn anger andel reoperationer inom 2 år efter total höftprotesoperation. Reoperationerna redovisas för det sjukhus som utfört primäroperationen. Operationsår avser året för primäroperationen. Patienter som opererats med höftprotes på grund av fraktur eller tumör ingår inte sammanställningen.

Operationer utförda vid SU-Sahlgrenska ingår i det totala värdet för Västra Götaland men särredovisas inte på grund av få primäroperationer.

Regional målnivå: Högst 2 % av operationerna ska reopereras inom 2 år.

Västra Götaland jämfört med riket: Andelen reoperationer i VGR har under samtliga mätperioder varit under eller i nivå med riksgenomsnittet.

Skillnader inom regionen: Det finns en viss inomregional variation men det finns också en osäkerhet i siffrorna. Patientsammansättningen spelar stor roll och då andelen reoperationer är generellt låg kan även slumpvariationer påverka resultatet. Inget sjukhus har statistiskt säkerställd högre andel reoperationer än genomsnittet i riket. Några sjukhus har under enstaka år lägre andel reoperationer jämfört med riksgenomsnittet. För primäroperationer gjorda under 2014 når dock inte alla sjukhus målet om högst 2 % reoperationer.

Köns- och åldersskillnader: Jämförelsen avser primäroperation år 2014. Varken i riket eller i VGR finns det någon statistiskt säkerställd skillnad mellan män och kvinnor eller mellan de olika åldersgrupperna.  

Patienttillfredsställelse efter total höftprotesoperation

Källa: Svenska Höftprotesregistret

Vilket år avses: Tidsserie 2010 - 2015

Täljare: Antal patienter som i enkät angett värde 1 eller 2 på 5-gradig skala ett år efter total höftprotesoperation.

Nämnare: Antal totalt höftprotesopererade patienter som svarat på enkäten ett år efter operation.

Vad visar indikatorn: Patienterna ombeds att på en femgradig skala ange hur nöjda de är med operationsresultatet ett år efter total höftprotesoperation. Värde 1 och 2 anger att patienten är nöjd medan värde 3, 4 eller 5 anger att patienten är missnöjd. Indikatorn visas andel patienter som ett år efter operationen anger värde 1 eller 2. Patienter som opererats med höftprotes på grund av fraktur eller tumör ingår inte sammanställningen.

I det interaktiva diagrammet kan man för VGR välja sjukhus, kön och åldersgrupp. Värden per kön redovisas inte när det är ett fåtal patienter som besvarat enkäten. Art Clinic Göteborg, NU-NÄL och SU-Sahlgrenska ingår i totala värdet för VGR men särredovisas inte på grund av få operationer. Av samma skäl särredovisas inte Frölunda Specialistsjukhus år 2015.

Västra Götaland jämfört med riket: Andelen nöjda patienter i VGR är under hela mätperioden i nivå med genomsnittet i riket.

Skillnader inom regionen: Det finns en inomregional variation i andel nöjda patienter men det går inte att urskilja något mönster.

Köns- och åldersskillnader: Jämförelsen avser 2015. Det är ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan män och kvinnor, varken i riket eller i VGR. Det är inte heller någon säkerställd skillnad mellan åldersgrupperna.

Artrosskola före höftprotesoperation

Källa: Svenska Höftprotesregistret

Vilket år avses: Tidsserie 2011 - 2016 för riket, 2012 - 2016 för Västra Götaland

Täljare: Antal höftprotesopererade patienter som genomgått artrosskola före operation

Nämnare: Antal höftprotesopererade patienter rapporterade i Svenska Höftprotesregistret

Vad visar indikatorn: I Socialstyrelsens riktlinjer anges att protesoperation vid artros bara ska utföras om patienten har svåra besvär och andra åtgärder, som till exempel fysisk träning, inte haft effekt. Personer som genomgår höftprotesoperation bör före operationen ha deltagit i så kallad artrosskola vilket är en utbildning som leds av sjukgymnast eller arbetsterapeut. I artrosskolan får patienten information om vad artros är, vilken behandling som finns och hjälp med träning.

Indikatorn anger andel patienter som opererats med protes på grund av artros och som deltagit i artrosskola före operationen med höftprotes. Data är självrapporterade i en enkät som patienten fyller i före operationen.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: I riket har andelen patienter som genomgått artrosskola ökat från 17 % 2012 till 39 % 2016. Motsvarande ökning ses i VGR, från 19 % 2012 till knappt 42 % 2016. Under hela mätperioden har andelen i VGR varit i nivå med genomsnittet i riket.

Skillnader inom regionen: Det finns viss inomregional variation. Högst andel patienter som genomgått artrosskola finns vid NU-Uddevalla som under hela mätperioden haft högre andel jämfört med genomsnittet i riket. Även Alingsås lasarett har en högre andel jämfört med riket under åren 2014, 2015 och 2016.

Köns- och åldersskillnader: Jämförelsen avser år 2016. Såväl i riket som i VGR är det cirka 10 procentenheter färre män än kvinnor som genomgått artrosskola före operation. Patienter 80 år och äldre har i lägre grad genomgått artrosskola jämfört med patienter i åldern 18 till 79 år, både i riket och i VGR.

Implantatöverlevnad vid halvprotesoperation

Källa: Svenska Höftprotesregistret

Vilket år avses: Tidsserie 2010 - 2016 för riket, 2010 - 2015 för Västra Götaland.

Vad visar indikatorn: Patienterna som opereras med halvprotes har en medelålder på 85 år och många har genomgått operationen i samband med en höftfraktur. Indikatorn visar hur stor andel av patienterna som har kvar implantatet (implantatöverlevnad) ett år efter operationen. Indikatorn beräknas efter ett år eftersom detta är en grupp patienter med stor sjuklighet och hög risk för komplikationer.

I det interaktiva diagrammet kan man för Västra Götaland välja sjukhus, kön och åldersgrupp. Värden redovisas inte könsuppdelat vid enheter som utför få primäroperationer. NU-NÄL och SU-Sahlgrenska särredovisas inte men ingår i totala värdet för VGR.

 

Västra Götaland jämfört med riket: Under samtliga mätperioder har implantatöverlevnaden i VGR varit i nivå med eller över genomsnittet i riket.

Skillnader inom regionen: Under samtliga mätperioder har alla sjukhus en implantatöverlevnad i nivå med eller över genomsnittet i riket.

Köns- och åldersskillnader: Jämförelsen avser operationsår 2015. Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen eller de olika åldersgrupperna, varken i riket eller i VGR.

Sammanfattning av resultat för senaste mätperioden - jämförelse med riksgenomsnittet