Sammanfattning

Sedan början av 2000-talet har Västra Götalandsregionen, tillsammans med SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och övriga regioner och landsting i Sverige, frågat befolkningen om dess attityder, förväntningar och erfarenheter av hälso- och sjukvården.

Efter 2015 års mätningar gjordes undersökningen om. Vårdbarometern bytte skepnad till Hälso- och sjukvårdbarometern och såväl metodologiska som innehållsmässiga förändringar genomfördes i syfte att öka representativiteten och svarsbenägenheten. Mot bakgrund av denna förändring ska jämförelser innan 2016 göras med stor försiktighet. Tidsserierna redovisas bakåt i tiden, men 2016 är att betrakta som ny baselinemätning och fokus ligger därför på jämförelser de sensate två åren.

2017 samlades drygt 41 100 svar in från svenska medborgare i åldern 18 år. Knappt 7600 av dessa var hemmahörande i Västra Götaland.

Resultatet från 2017 års undersökning visar att 82 procent av invånare i Västra Götaland upplever att de har tillgång till den vård de behöver. Det är en marginell ökning jämfört med föregående mätår, men samtidigt något lägre än riks-genomsnittet.

Befolkningen i Västra Götaland har lägre förtroende för hälso- och sjukvård i stort än befolkningen i övriga riket och anser i lägre grad att väntetider till besök och behandling på sjukhusen är rimliga. Detta mönster har observerats under flera år. De senaste åren pekar mätningarna även mot att befolkningen i Västra Götaland fått ett lägre förtroende för vårdcentralerna jämfört med övriga riket och att de i lägre grad anser att väntetider till desamma är rimliga. Om denna trend håller i sig är den att betrakta som ett trendbrott.

Förtroendet för 1177 ökar såväl i regionen som i Sverige generellt. Befolkningen i Västra Götaland har ett något större förtroendekapital än riks-genomsnittet både om vi ser till 1177 via telefon eller 1177 via webben. Däremot ligger förtroendet för 1177 Vårdguidens e-tjänster något lägre om vi jämför med riket i övrigt..

Drygt 70 procent av befolkningen i Västra Götaland anser att det är bra att koncentrera operationer till enskilda sjukhus, trots att det eventuellt kan innebära längre restider. Detta ligger i linje med riksgenomsnittet i landet, men andelen skiljer sig åt inom regionen med som mest 9 procentenheter.


Publicerad 2017-02-14 Uppdaterad 2018-02-21

Om hälso- och sjukvårdsbarometern

Hälso- och sjukvårdsbarometern är en nationell undersökning som mäter hur svenska medborgare,18 år eller äldre, uppfattar hälso- och sjukvården i det egna landstinget/regionen. Målet med undersökningen är att fånga attityder, förväntningar och erfarenheter hos tidigare, nuvarande och framtida patienter.

Samtliga landsting och regioner i Sverige deltar årligen i undersökningen som samordnas av SKL, Sveriges kommuner och landsting. Sedan 2002 medverkar Västra Götalandsregionen med extraurval genom de lokala hälso- och sjukvårds­nämnderna. År 2017 uppgick antal respondenter till 7 590 i Västra Götaland och till 41 174 i Sverige som helhet.

Förändrad metodik

Undersökningen har sitt ursprung i den tidigare Vårdbarometern som startade 2001. Det nya namnet, Hälso- och sjukvårdsbarometern, antogs i samband med att undersökningen gjordes om i grunden inför 2016 års mätning. Då moderniserades bland annat undersökningsmetodiken och man började tillämpa en mixad datainsamlingsmetod (webbenkät cirka 85% och telefonintervjuer cirka 15%). Vidare förkortades frågeformuläret radikalt och möjligheten att besvara frågorna på åtta olika språk erbjöds.

Syftet med förändringen var framförallt att öka tillförlitlighet genom bättre representativitet i olika befolkningsgrupper samt att öka svarsbenägenheten totalt sett. Metoden har bidragit till en mer korrekta köns- och åldersfördelningar samt fler utrikes födda personer, vilket leder till mer pålitliga och korrekta resultat.

Tidsserier och jämförbara resultat 2016-2017

Förändringarna i metod och frågeformulär har medfört att resultatjämförelser med tidigare års Vårdbarometer försvårats. Vi rekommenderar därför 2016 års mätresultat betraktas som ny baselinemätningatt och att jämförelser med tidigare års mätresultat snarare ses som tendenser än som säkerställda skillnader. Tidsserierna för respektive fråga redovisas övergripande, men fokus i följande avsnitt ligger på jämförelser de senaste två åren (2016 och 2017).

För resultat av frågor som ställts i tidigare undersökningsomgångar, innan 2016, hänvisas till tidigare upplaga av Verksamhetsanalysen.

Resultatredovisning

Resultaten av Hälso- och sjukvårdsbarometern redovisas årligen i februari-mars. Förutom här i Verksamhetsanalysen redovisas resultatet också på SKL:s hemsida i form av en årlig rapport. Det är också möjligt att ta del av underlaget i det interaktiva verktyget för kvalitets- och förbättringsarbete inom hälso- och sjukvård; Vården i siffror. 

Länk till Årsrapport 2017

Länk till Vården i siffror

__________________________________________________________________________

Tillgång till vård

2017 ansåg 82 procent av befolkningen i Västra Götaland att de hade tillgång till den vård de behövde, ett resultat som tangerar föregående års mätning. De tillfrågade tar i undersökningen ställning till tillgången av sjukvården genom att i olika grad instämma eller ta avstånd från påståendet: ”Jag har tillgång till den vård jag behöver.”

Under första årtiondet av 2000-talet ökade andelen som ansåg sig ha tillgång till sjukvården succesivt för att efter 2010 ta en ny riktning. Mellan 2010 och 2015 minskade andelen som ansåg sig ha tillgång till behövd vård i regionen från 81 procent till 75 procent. 2016 sker en kraftig ökning, men denna ska framförallt betraktas som ett resultat av den förändrade mätmetoden. Möjligen skulle 2017 års resultat kunna peka på att andelen som anser att de har tillgångtill den vård de behöver inte minskar längre – vilket är tvärt emot utvecklingen i landet i stort (se figur 1).

Jämfört med övriga regioner/landsting är det en något lägre andel som tycker att de har tillgång till den hälso- och sjukvård som de är i behov av i Västra Götaland. Regionen hamnar under riksgenomsnittet i detta avseende. Det finns förhållandevis små skillnader mellan Västra Götalands olika hälso- och sjukvårdsnämndeområden. I Östra hälso- och sjukvårdsnämndområdet instämmer man i något lägre grad än övriga (se figur 1)

 

Genom att klicka på figur 1 nedan kan man välja att visa resultaten per Hälso- och sjukvårdsnämndområde. Man kan även visa antal respondenter, samt visa konfidensintervall.

Utvecklingen över tid går inte att hänföra någon specifik grupp. Den drivs på i samma riktning såväl bland män och kvinnor som respondenter i olika åldersgrupper och med olika utbildningsbakgrund. Skillnaden inom grupperna är också tämligen små. Äldre och lågutbildade upplever förvisso i något högre utsträckning att de har tillgång till vården än övriga (figur 2).

Genom att klicka på figur 2 nedan kan man välja att visa resultaten  uppdelat på kön, högsta utbildningsnivå, födelseområde samt självskattad hälsa. Man kan även visa resultat från 2016 samt antal respondenter, konfidensintervall.

Störst skillnader får vi om vi ser till respondenternas upplevda hälsotillstånd där det skiljer nästan 30 procentenheter. 57 procent av dem som anser sig ha dåligt hälsotillstånd upplever att de har tillgång till den vård de behöver, vilket ska jämföras med dem som tycker sig ha bra hälsa där 86 procent gör samma bedömning. Det går också att skönja skillnader sett till utländsk bakgrund där respondenter födda utanför Norden och speciellt utanför Europa i lägre grad anser sig ha tillgång till den vård de behöver.

__________________________________________________________________________

Uppfattning om väntetider i vården

Befolkningens uppfattning om väntetiderna till vården mäts i Hälso- och sjukvårdsbarometern genom två påståenden. De tillfrågade får instämma eller ta avstånd på en femgradig skala till huruvida man upplever att väntetider till besök och behandling på sjukhusen, respektive besök till vådcentraler, är rimliga”.

Väntetider till sjukhusen

Drygt två fjärdedelar (42 procent) av befolkningen i Västra Götaland ansåg 2017 att väntetiderna till besök och behandling på sjukhusen var rimliga. Motsvarande andel sett till riket i övrigt ligger på drygt hälften (51 procent). Att regionen ligger under riksgenomsnittet i det här avseendet är ingen ny företeelse. Skillnaden har gått att skönja sedan mätningarna av uppfattningen om väntetiderna startade 2010. I jämförelse med samtliga regioner/landsting i Sverige faller Västra Götaland sämst ut i detta avseende.

Under de första fem mätåren pendlade andelen som instämde i påståendet mellan 30 och 38 procent i Västra Götaland. Ungefär lika många tog avstånd från påståendet. Och riksgenomsnittet låg i genomsnitt på 6 procentenheter över.

I och med de nya mätmetoderna som tillämpades från och med 2016 ökade andelen som ansåg att väntetiderna var rimliga med ungefär 10 procentenheter. Det gällde både för Västra Götaland specifikt och riket generellt. Resultatet ska betraktas mot bakgrund av den förändrade mätmetodiken och inte som en reell ökning i sig. 

2017 års mätning visar på en svag försvagning av andelen instämmande i påståendet om rimliga väntetider till sjukhusen - både i Västra Götalandsregionen och i Sverige generellt.

Det råder en del skillnader i uppfattningen om väntetider till sjukhusen inom Västra Götalands olika nämndområden. De boende i Göteborgs hälso- och sjukvårdnämndområde instämmer i lägst utsträckning i påståendet att väntetiderna till sjukhusen är rimliga (38 procent). Detta kan jämföras med andelen instämmande i Östra nämndområdet som är knappt hälften (49 procent).

Väntetider till vårdcentraler

Det är något fler som anser att väntetiderna till besök vårdcentralerna i Västra Götalandär rimliga, jämfört med till sjukhusen. I detta avseende råder det ingen större skillnad mellan regionens bedömning och hur det ser ut i övriga riket. Sedan 2014 tenderar dock Västra Götaland att ha tappat något i jämförelsen. 2017 skiljde det 4 procentenheter.

Uppfattningarna om väntetider bör ses både mot bakgrund av att regionens väntetidsrapportering visar att antalet väntande till första besök på sjukhus har ökat de senaste åren i Västra Götaland och det faktum att uppfattningarna kan vara ett resultat av ökade krav och förväntningar på samhället i allmänhet.

 

Genom att klicka på figur 3 nedan kan man välja att visa resultaten fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndområde. Man kan även visa antal respondenter, samt visa konfidensintervall.

Hur respondenterna bedömmer väntetiden till sjukhusen och vårdcentralerna hänger samman med ålder och välmående. Ålder korrelerar positivt med bedömning av väntetider. Äldre tycker med andra ord än yngre att dessa är rimliga.

Genom att klicka på figur 2 nedan kan man välja att visa resultaten  uppdelat på kön, högsta utbildningsnivå, födelseområde samt självskattad hälsa. Man kan även visa resultat från 2016 samt antal respondenter, konfidensintervall.

__________________________________________________________________________

Förtroende för hälso- och sjukvård

I ett institutionsperspektiv är förtroendet för hälso- och sjukvården hög i sverige. I jämförelse med andra institutioner hamnar denna i topp tätt följt av förtroendet för universitet/högskolor, polisen, radio/TV samt domstolarna (se t.ex. SOM-institutet).

Förtroendekapitalet för hälso- och sjukvården i Sverige ser emellertid något olika ut. I en nationell jämförelse anser mellan 46 och 72 procent att de har stort eller ganska stort förtroende för hälso- och sjukvården som helhet. I Västra Götaland landar denna andel på 57 procnt.

Befolkningen i Västra Götaland har genomgående haft lägre förtroende för sjukhus jämfört med i övriga riket. Det finns stora variationer inom länet i andel som har stort förtroende för sjukhus. Högst andel sågs i Södra och Östra hälso- och sjukvårdsnämndområdet (HSN). Här noterades 70 procent och andelen är ett något högre värde än genomsnittet i riket. Norra HSN hade klart lägst andel i länet med stort förtroende för sjukhus (55 procent).

 

__________________________________________________________________________

Uppfattning om vård ges på lika villkor

Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor. När befolkningen i Västra Götaland får frågan om de uppfattar att vården ges på lika villkor, det vill säga att behovet av vård avgör och inte något annat, är det nästan en fjärde del som inte anser sig kunna, eller vilja, ta ställning.

Av dem som tar ställning anser 56 procent att vården ges på lika villkor.  I jämförelse med föregående år är det en ökning med 5 procentenheter. 2017 års mätning ger vid handen att befolkningen i Västra Götaland närmar sig riksgenomsnittet av hur befolkningen i övriga Sverige ställer sig i frågan.

Ser vi till de olika landstingen/regionerna i Sverige är det en relativt stor skillnad i resultatet. Som mest skiljer det 24 procentenheter.

Inom västra Götalands regionen är skillnaderna förhållandevis små. Det skiljer 7 procentenheter mellan de nämndområden som i störst respektive minst utsträckning anser att vården ges på lika villkor i regionen. I södra hälso- och sjuknämndområdet anser 60 procent att vården är likställd, medan motsvarande andel i det norra hälso- och sjuknämndområdet är 53 procent.

Andelen positiva i frågan minskar med stigande ålder. Personer i åldersgruppen 18–29 år är mest positiva i frågan medan de som är över 80 år i lägst grad anser att detta är bra. Det är dock fortfarande en majoritet i den gruppen som är positiva.

Faktorer som kan påverka tillgång och förtroendet för vården är exempelvis tillgänglighet, bemötande, förändringar i sjukvårdsstrukturer, brister och avvikelser i vården. Men även faktorer utanför vårdorganisationen, till exempel medias spegling av händelser i vården/politiken, bl.a. diskussion om framtiden för lokalsjukhusen kan ha betydelse.

Arbetet med att omstrukturera vården mellan NÄL och Uddevalla sjukhus kan ha påverkat befolkningens uppfattning av vården negativt. En annan faktor kan vara långa avstånd till den specialiserade hälso- och sjukvården.

Sjukdomsgrupper

Uppfattning och attityder till hälso- och sjukvård skiljer sig inom befolkningen som helhet och mellan personer med olika sjukdomsgrupper, vilket redovisas i tabell 1. Vissa grupper är mer nöjda, andra mindre nöjda med hälso- och sjukvården.

De ljusblå värdena i nedanstående tabell visar värden som ligger signifikant under riks-genomsnittet (<0,05) och de mörkblå visar på motsvarande sätt värden som ligger signifikant över. Som synes är det framförallt två grupper som tycks ha något bättre uppfattning om och inställning till hälso- och sjukvården än gemeneman; dem som har eller har haft cancer, dem som har diabetes samt till viss del även dem som drabbats av stroke. På motsvarande sätt tenderar följande grupper ha sämre inställning till vården: dem som har övervikt eller fetma, kronisk smärta, psykiska problem eller sjukdom.

En förklaring till skillnaderna kan vara att sjukdomsbilderna ser olika ut, och att utredning och behandling skiljer sig. Förväntningarna på hälso- och sjukvården kan också se olika ut för personer med olika sjukdomar. Även olika åldersstruktur i sjukdomsgrupperna kan ha betydelse.

Läs mer i rapport i länk nedan.

http://analyshsa.vgregion.se/dokument/2014/V%C3%A5rdbarometern%20-%20%20sjukdomsgrupper.pdf

__________________________________________________________________________

Befolkningens uppfattning om hälso- och sjukvården i Västra Götaland 2017, sammanfattning

Tabellen visar andelen respondenter (Västra Götaland) som instämmer i följande påstående (1) Jag har tillgång till den hälso- och sjukvård jag behöver. (2) I mitt/min landsting/region är väntetider till besök på vårdcentral/hälsocentral rimliga. (3) I mitt/min landsting/region är väntetider till besök och behandling på sjukhus rimliga. (4) Det är positivt om läkare eller annan vårdpersonal diskuterar mina levnadsvanor med mig, t.ex. kost, motion, tobak och alkohol. Samt andelen som angivit att de har stort eller ganska stort förtroende för (5) Vårdcentraler/hälsocentraler i ditt/din landsting/region. (6) Sjukhusen i ditt/din landsting/region. (7) Hälso- och sjukvården i sin helhet i ditt/din landsting/region. (8) 1177 Vårdguidens råd och hjälp om hälsa och vård via telefon. (9) 1177 Vårdguidens information och råd om hälsa och vård via webben. (10) 1177 Vårdguidens e-tjänster. Samt andelen som tagit ställning för (svarat JA) på följande frågor: (11) Målet för hälso- och sjukvården är god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen Uppfattar du att vården ges på lika villkor, dvs. att behovet av vård avgör, inte något annat? (12) På en del håll i landet koncentrerar man vissa operationer och behandlingar till några enstaka sjukhus för att förbättra kvaliteten. Tycker du att en sådan utveckling är bra, även om det innebär längre resor för dig?

Svaren är fördelade på Riket (exkl Västra Götaland), Västra Götaland (totalt) samt regionen uppdelad på de fem olika hälso- och sjukvårdsnämndområdena.