Sammanfattning

Patientnämnderna tog emot 5227 klagomål under 2016. Totala antalet klagomål minskade, men problemområde kommunikation ökade. Utifrån inkomna patientklagomål har bland annat följande problematik uppmärksammats på regionövergripande nivå:

  • Patienter känner inte att de blir tagna på allvar eller blir bekräftade i det de säger, man känner sig kränkt. Konsekvensen blir att patienter blir missnöjda och oroliga, söker gång på gång för samma problem och ibland uppsöks akutsjukvård.
  • Patienter känner sig inte lyssnade på och deras information tas inte tillvara. Konsekvensen blir att vård och behandling bedöms bristfälligt och diagnoser missas eller fördröjs med allvarliga konsekvenser till följd.
  • Patienter känner att de inte får den information de har rätt till. Det gäller besked om hälsotillstånd, prognos, behandling, prov- eller undersökningssvar, läkemedelsbehandlingar och biverkningar. Kontaktvägar mellan patient och vården, vem är ansvarig, vilken vårdnivå är den rätta för patientens sjukdomstillstånd.
  • Förutsättningar för valfrihet och betydelsen av den i det enskilda fallet.
  • Bristande information kring vårdgaranti och vad som gäller när den inte hålls, vilka alternativ finns, när i tid förväntas man få den vård som är konstaterat att man behöver.

Publicerad 2017-06-07 Uppdaterad 2017-06-06

1. Om patientnämnderna

I Västra Götaland finns fem patientnämnder direkt underställda regionfullmäktige; norra patientnämnden, patientnämnden Göteborg, södra patientnämnden, västra patientnämnden och östra patientnämnden. Patientnämndernas uppdrag regleras i lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet.

Patientnämnderna hjälper patienter och närstående med problem som har uppstått i kontakten med vården. Patientnämndernas oberoende ställning gentemot vården bidrar till förtroende från patienter. Det är patientnämndernas kansli patienter och närstående kontaktar för att få hjälp och stöd.

Patientnämndernas uppgift är också att rekrytera, utbilda och förordna stödpersoner till de patienter som vårdas enligt lag om psykiatrisk tvångsvård, lag om rättspsykiatrisk vård eller smittskyddslagen.

Utifrån inkomna synpunkter och klagomål ska patientnämnderna bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Patientnämnderna återför uppmärksammad problematik på generell nivå till utförare, beställare, övriga berörda nämnder och styrelser, vårdens utförare samt till Inspektionen för vår och omsorg. Vårdutförarna använder patientnämndernas underlag till verksamhetsutveckling och Inspektionen för vård och omsorg använder uppgifter för sin tillsynsplanering.

2. Patientklagomål utifrån kön, huvudproblem och verksamhetsområde

Figur 1. Patientklagomål utifrån kön

Av anmälda ärenden till patientnämnderna 2016 var andelen kvinnor 58 procent (3 025 st.) och andelen män 41 procent (2 157 st.).

En procent (47 st.) har inte uppgivit kön. Könsfördelningen visar ingen större förändring jämfört med föregående år.

Figur 2. Patientklagomål utefter huvudproblem

Huvudproblem ”vård och behandling” står för 46 procent av samtliga ärenden. Problemområde ”organisation/ tillgänglighet” står för 18 procent av samtliga ärenden. Problemområdet ”kommunikation” står för 15 procent.

Vård och behandling är det huvudproblem som minskar mest jämfört med föregående år (-318 ärenden). Problemområde organisation och tillgänglighet minskar med 122 ärenden mellan åren, samtidigt noteras en ökning av med 109 ärenden inom området kommunikation.

Figur 3. Patientklagomål utifrån verksamhetsområde

2016 inkom totalt 5 229 patientärenden till patientnämnderna i Västra Götalandsregionen.

Detta är en minskning med totalt 460 ärenden sedan föregående år (-9 %). Största minskningen noteras gällande sjukhusvården, 348 ärenden.

3. Iakttagelser per verksamhetsområde

Sjukhusvård - Patient och närstående har upplevt:

  • Bristande tillgänglighet till regionsjukvården bland annat inom verksamhet Handkirurgi och endokrinmottagningen Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Patientnämnden noterar att antalet ärenden inom verksamhet Ortopedi gällande ryggkirurgi som avsåg tillgängligheten som redovisades vid föregående årsredovisning har minskat från 46 ärenden till 21 ärenden.
  • Brister i information gällande vårdgaranti och valfrihet i vården. Patienter upplevde att vårdgivaren inte följde Västra Götalandsregionens tillämpningsanvisningar avseende vårdgaranti och uppgav att de felaktigt har blivit hänvisade till valfrihet i vården
  • Dålig tillgänglighet till öppenvårdsmottagningar inom specialistpsykiatrin
  • brister gällande vårdansvaret under väntetiden till operation om sjukdomstillståndet för-ändrades
  • Att vård och behandling uteblev då vårdansvaret är oklart från vårdgivaren. Patienter blir hänvisade utan tydlig information om vilken enhet som ska ge patienter vård.

 

Primärvård - Patient och närstående har upplevt:

  • Felaktiga, fördröjda eller uteblivna undersökningar och behandlingar
  • Felaktiga eller försenade diagnoser
  • Fördröjda eller uteblivna remisser till andra vårdgivare
  • Försenade eller ofullständigt ifyllda intyg
  • Felaktiga, fördröjda eller nekade läkemedelsförskrivningar
  • Dåligt bemötande
  • Att de inte blev lyssnade på
  • Bristfällig information till patient och närstående
  • dåligt bemötande och att inte ha blivit lyssnade till i många ärenden gällande felaktig eller fördröjd diagnos och behandling
  • Bristande telefontillgänglighet
  • Att det inte fanns några akuta tider till läkare
  • Att väntetiderna var för långa när de vill boka läkartid vid icke akuta ärenden.

Tandvård - Patient och närstående har upplevt:

  • Att kostnaderna som fakturerades var för höga
  • Att de inte hade fått tillräcklig information kring vad behandlingen förväntades kosta och vad den skulle innehålla
  • Att tandvårdsbehandlingar som inte utfördes i tid lett till komplikationer
  • Att fel tand lagades
  • Att tandregleringar inte hade utförts korrekt
  • Att ungdomar inte kunde erbjudas tid för lagning av tand innan gratis tandvård upphörde

Kommunal hälso- och sjukvård - Patienter och närstående har upplevt:

  • Bristande medicinska kunskaper hos kommunal hälso- och sjukvårdspersonal. Patienter har vid fallolyckor eller försämrat sjukdomstillstånd inte skickats vidare för undersökning och vård
  • Brister vid personlig omvårdnad, bristande rutiner och att patientens behov inte blev tillgodosedda
  • Brister vid läkemedelshantering, rutiner, felaktigt givna doser, utebliven eller undermålig läkemedelsbehandling

4. Stödpersonsverksamhet 2016

Patientnämndernas uppgift är också att rekrytera, utbilda och förordna stödpersoner till de patienter som vårdas enligt lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT), lag om rättspsykiatrisk vård (LRV) eller smittskyddslagen (SmL). En stödperson fungerar som medmänniska för en tvångsvårdad patient och har en oberoende ställning till vården.

Den 31 december 2016 fanns 72 pågående stödpersonsuppdrag jämfört med 77 vid motsvarande tidpunkt 2015. Av dessa 72 patienter var 49 män och 23 kvinnor.

Uppdragen fördelades enligt följande utifrån vårdform:

  • 41 patienter enligt LPT,
  • 31 patienter enligt LRV,
  • 0 patienter enligt SmL,
  • 19 patienter har under året avstått erbjudandet om att få en stödperson.