Tandvård till asylsökande och personer som vistas i Sverige utan tillstånd

Under 2016 presenterades två lägesrapporter om tandvård till asylsökande med flera, den första maj och den andra i november. De handlade om hur flyktingmottagningen efter sommaren 2015 påverkade tandvården i Västra Götaland.
Lägesrapporterna finns publicerade på Vårdgivarwebben – vgregion.se/tandvard sidan Asylsökande med flera.

Asylsökandes vård- och tandvårdskonsumtion i Västra Götaland har kartlagts i en fördjupningsrapport som publicerades i verksamhetsanalysen maj 2017. Asylsökandes- och tandvårdskonsumtion i Västra Götaland 2011-2016

Där framkommer bland annat att asylsökande får tandvård först i samband med att akuta besvär uppkommer, samtidigt som man finner ett stort ackumulerat tandvårdsbehov.  

Asylsökande barn får i låg grad den förebyggande tandvård som de har rätt till. Tandvård för asylsökande barn och unga 0-17 år


Publicerad 2017-06-30 Uppdaterad 2017-06-30

Utdrag ur lägesrapporten i november


Hur många asylsökande och tillståndslösa fick tandvård – fram till 31 oktober 2016?

  • 5 300 personer mellan 3 och 17 år fick tandvård. Det var ungefär 50 procent av de som inte fyllt 18 år. Merparten behandlades av Folktandvården som har det primära behandlingsansvaret.
  • 1 900 personer mellan 18 och 24 år fick omedelbar tandvård eller tandvård som inte kan anstå.
  • 4 100 personer som är 24 år och äldre besökte tandvården, det var ungefär 40 procent av gruppen asylsökande i samma åldersgrupp.
  • Tandvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd utgjorde en mycket liten del av den totala tandvården.

Antal behandlade patienter bedömdes motsvara efterfrågan under året.

Nya erfarenheter under 2016
Den 1 januari hade antalet nyanlända i Västra Götaland ökat med 8 000 personer upp till och med 24 år, vilka har rätt till fri och fullständig tandvård. Under våren beslöt därför Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, att under resten av året förlänga maxtiden mellan två tandvårdsundersökningar med sex månader för Folktandvårdens unga patienter. Den förlängda tiden gällde patienter med låg risk att utveckla sjukdom, enligt riskbedömningsmodellen för alla barn och unga. Syftet var att frigöra tandläkare och tandhygienister för att kunna behandla fler barn och unga bland asylsökande, tillståndslösa och nyanlända. Samtidigt beslöts att vid stor arbetsbelastning på en enskild klinik skulle prioriteringar ske i enlighet med Tandvårdslagen och vårdöverenskommelse med Folktandvården, som gäller sedan länge. Det innebar att planerad tandvård för vuxna patienter folkbokförda i Västra Götaland i undantagsfall kunde försenas.

Västra Götalandsregionen fick 12 miljoner kronor i temporärt statsbidrag för att möta det ökade tandvårdsbehovet – främst hos nyanlända barn och unga. Folktandvården kunde därmed börja kalla dessa till tandvårdskontroller. Under hösten 2016 tillfördes ytterligare 7 miljoner – främst därför att personer som då hunnit att betecknas som nyanlända och omfattas av mer fullständig tandvård än tidigare, samt att kostnaderna för specialisttandvård stigit under 2016. Dessa statsbidrag ska jämföras med Hälso- och sjukvårdsnämndernas sammanlagda beställning av barn- och ungdomstandvård, som för 2016 omsluter 375 miljoner.
Det temporära statsbidraget fördelades till huvuddelen direkt till kliniker utifrån andel nyanlända barn och unga vuxna 3-24 år, medan en mindre del avsattes för promotionsinsatser av mer lokal karaktär som information och möten vid flyktingboenden, vid hem för ensamkommande barn, i introduktionsklasser och föreningar med mera – samt för ett centralt kompetens- och driftsstöd till kliniker och behandlare.
Tack vare de temporära statsbidragen kunde tandvården för nyanlända barn och unga följa Västra Götalandsregionens Riktlinjer om tandvård till barn 3-19 år samt Riktlinjer om fri tandvård till Unga Vuxna, vilka gäller för alla som är folkbokförda i Västra Götaland.

Rutiner kring tandvård för asylsökande har förbättrats och bedöms som väl förankrade i verksamheten. Tandvårdens personal fick omfattande utbildningsinsatser kring:
- Infektionsmedicin
- Prioritering och vårdplanering för patienter med omfattande tandvårdsbehov
- Flykting- och migrationssituationen
- Etik

Den geografiskt ojämnt fördelade efterfrågan på akut tandvård – särskilt på mindre orter med stora anläggningsboenden – kvarstod men minskade succesivt. Folktandvården kunde i huvudsak hantera situationen med hjälp av omprioriteringar, och lokala kliniker indikerade under hösten att situationen hade börjat stabiliseras.

Tolkar är mycket viktiga för kommunikation och patientsäkerhet – och behovet var omfattande. Den stora mångfalden bland tandvårdens personal underlättade det viktiga patientmötet och detta var en väsentlig faktor för en god och säker vård. Under året fick även privata vårdgivare rätt att beställa tolk via Tolkförmedling Väst för vuxna patienter som är folkbokförda i Västra Götaland.

Det var svårt för Folktandvården att systematiskt kalla asylsökande barn till undersökning och fullständig behandling. Därför utvecklas en lösning för att förbättra tillgången till Migrationsverkets e-tjänst för statlig ersättning (så kallad MELKER-lista).