En rörlig befolkning

Ökningen av antalet invånare i regionen beror bl.a. på positiva flytt- och födelsenetton; fler flyttar hit än lämnar och fler föds än dör. 


Publicerad 2017-06-07 Uppdaterad 2018-03-13

In- och utflyttning

Befolkningsökningen i Västra Götaland de senaste tio åren beror inte bara på ökade födelseöverskott och att vi lever allt längre - den kan också förklaras av ett positivt flyttnetto. Det innebär att det är fler som flyttar till länet än som flyttar därifrån. Flyttnettot har de senaste åren givit det största bidraget till befolkningsökningen och förväntas fortsätta vara den största enskilda faktorn de kommande åren. 

Totalt flyttade drygt 49.900 personer till Västra Götaland under 2017 samtidigt som ca 35.700 lämnade länet. Det ger ett inflyttningsöverskott på dryga 14.000 personer (figur 7).

Både antalet in- och utflyttningar i länet har ökat successivt under hela 2000-talet. 2016 minskade dock antalet utflyttningar för första gången. Samtidigt skedde en kraftig ökning av antalet inflyttade. 2016 var det endast en kommun som hade ett negativt flyttnetto. Dals-Ed tappade 5 invånare. Störst positivt flyttnetto finns i Göteborgs, Borås, Uddevalla, Mölndal, Ale, Vänersborg och Lilla-Edet (figur 7). 

Många av flyttningarna (ca 200.000) är emellertid inom regionala, dvs. sker inom Västra Götalands län och ungefär en fjärdedel av dess sker över kommungränser. 

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) - Statistikdatabasen (SCB, VGR, Göteborgs stad)
Diagramanvisning: Antal in- och utflyttningar samt flyttningsöver-/underskott fördelat på kön går att visa för Västra Götaland (totalt) för åren 1999-2016; för Västra Götalands kommuner för åren 1968-2016 samt prognos för åren 2017-2030; för stadsdelsnämndsområde i Göteborg för åren 1998-2016 (ej prognos, ej könsuppdelad). Flyttningsöver-/underskott förändring från föregående år (antal) fördelat på kön går att visa för Västra Götaland (totalt) för åren 2000-2016 ; för Västra Götalands kommuner för åren 1969-2016 samt prognos för 2018-2030, för stadsdelsnämndsområde i Göteborg för åren 1999-2016 (ej prognos, ej könsuppdelad). 
Kommentark (y-axeln) står för tusental. Med inrikes inflyttningar avses inflyttningar minus immigration och med inrikes utflyttningar avses utflyttningar minus emigration.

Invandring och emigrering

En stor del av inflyttning till Västra Götaland sker i form av invandring, dvs. inflyttning från utlandet. Sedan slutet av 1990-talet har invandringen till Västra Götaland, liksom till Sverige i helhet, ökat succesivt. 1996 invandrade drygt 6500 personer till länet, två decennier senare var motsvarande antal drygt 25.000. Invandringen finns i samtliga hälso- och sjukvårdsnämndsområden (figur 8).

Fram till 2025 beräknas inga kommuner i Västra Götaland att minska i befolkningsantal, vilket framförallt beror på en förväntad stor inflyttning från utlandet.

Samtidigt som invandringen ökar har emellertid också utvandringen, dvs. dem som lämnat Västra Götaland för att bosätta sig utomlands, ökat. Denna ökning är dock långt ifrån lika markant som för invandringen och de senaste åren tenderar utvandringen att avta eller till och med minska (figur 8).

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) - Statistikdatabasen (SCB, VGR, Göteborgs stad)
Diagramanvisning: Antal in- och utvandrare samt förändring i antalet invandrare jämfört med föregående år, fördelat på kön går att visa för Västra Götaland (totalt), för respektive hälso- och sjukvårdsnämndsområden, för Västra Götalands kommuner för åren 1968-2016; Antal in- och utvandrare går även att visa för stadsdelsnämndsområde i Göteborg för åren 1998-2016, dock ej könsuppdelad samt ingen förändringsdata.
Kommentark (y-axeln) står för tusental. Invandring/utvandring: Uppgifterna inkluderar överförda från obefintligregistret, d.v.s. personer som oavbrutet under två år varit folkbokförda under rubriken Utan känd hemvist. Invandringsförändring: Immigrationsöverskott beräknas som skillnaden mellan antal inflyttade från utlandet (immigranter) och utflyttade till utlandet (emigranter). Uppgifterna inkluderar överförda till och från obefintligregistret d.v.s. personer som oavbrutet under två år varit folkbokförda under rubriken Utan känt hemvist.

Flyktingströmar

En betydande del av den kraftiga befolkningsökningen och invandringen de senare åren beror på ökade flyktingströmmar till vårt land.

Antalet nyanlända, d.v.s. asylsökande personer som fått uppehållstillstånd och blivit kommunplacerade i Västra Götaland har ökat för varje år, från ca 2000 2011 till knappt 11.500 2016. Drygt 1200 av de nyanlända 2016 var ensamkommande barn. (figur 10). 

Alla kommuner i Västra Götaland beviljade uppehållstillstånd till flyktingar 2016. Flest välkomnades i Göteborg (drygt 3300), Borås, Uddevalla, Vänersborg och Trollhättan (698, 585, 507 respektive 477) och minst i Grästorp, Essunga och Dals-Ed (22, 23 respektive 34). Sett i proportion till kommunernas befolkningsantal hamnar Lerum, Kungälv och Lilla-Edet i botten (0,3%), medan Mellerud, Bengtsfors och Åmål placerar sig i topp på över 2 procent (figur 10).

Utöver de folkbokförda invånarna fanns det ca 20.000 asylsökande placerade i Västra Götaland i slutet av 2016. Antalet asylsökande i Sverige ökade kraftigt hösten 2015, för att under 2016 minska påtagligt. I januari 2017 fanns 18.000 asylsökande i Västra Götaland. Därtill finns ett okänt antal personer som vistas i Sverige utan tillstånd (papperslösa) och antalet förväntas öka som en följd av lagändringar. Den asylsökande populationen är mycket yngre än den folkbokförda. Majoriteten är pojkar och unga män, medan väldigt få asylsökande är över 65 år.