Sammanfattning

Behovet av hälso- och sjukvård i en region bestäms i hög grad av befolkningens struktur, sammansättning och förutsättningar. Det handlar om faktorer på olika nivåer - både direkta, så som befolkningsstorlek och ålder, och indirekta i form av t.ex. dess utbildningsnivå och ekonomi.  

 

Sämre hälsa och livskvalitet följer ofta med kort utbildning, låga inkomster och svag anknytning till arbetsmarknaden och/eller till samhället i stort. 

Det finns stora geografiska och sociala skillnader.

Några av kommunerna i Göteborgsområdet är bland de kommuner i Sverige som har lägst arbetslöshet, medan det är betydligt tuffare läge i vissa andra kommuner som t.ex. Trollhättan, Åmål, Gullspång och Bengtsfors. Skillnaderna är desstuom stora även inom kommuner. I Göteborg förvärvsarbetar t.ex. över 80 procent av invånarna i stadsdelsnämndsområdet Örgryte-Härlanda medan motsvarande andel i Angered är under 60 procent.

Andelen utrikesfödda varierar bland länets kommuner och Göteborgs stadsdelar mellan 5 och 25 procent. 


Publicerad 2017-06-07 Uppdaterad 2018-03-13

Utbildningsnivå

Utbildning skapar bättre förutsättningar för individerna, vilket i sin tur leder till en bättre hälsa. En högre utbildning leder exempelvis ofta till mindre utsatta jobb och mindre ekonomisk sårbarhet och stress. Utbildningen rustar vidare människorna till att lättare ta till sig information, omsätta den till handling och därmed göra hälsosamma val. Dessutom innebär en högre utbildning inte sällan också bättre ekonomiska förutsättningar att göra dessa val och upprätthålla mer hälsosamma vanor. 

Lågutbildade drabbas i högre utsträckning av värk från rygg, nacke och leder, samt röker mer, är mindre fysiskt aktiva och har oftare sämre kostvanor. De besväras även i större utsträckning av ängslan, oro och ångest.

Länktips: Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

Utbildningsnivån hos Västra Götalands befolkning har, liksom i övriga Sverige, stigit successivt under de senaste två decennierna. Dels på grund av att fler yngre har längre utbildning, dels eftersom andelen som skaffat sig eftergymnasial utbildning ökat. Nivån förväntas dessutom öka ytterligare det kommande årtiondet, om än i något långsammare takt än tidigare.

Idag har 37 procent av befolkningen i Västra Götaland i åldrarna 20–64 år en eftergymnasial utbildning (40 procent om vi exkluderar dem som vi saknar uppgift om utbildning). År 2025 väntas andelen vara dryga 40 procent (figur 11).