Sammanfattning

I de jämförelser som redovisas nationellt avseende resursförbrukning har Västra Götalandsregionen låga kostnader per invånare även när hänsyn tas till de strukturella skillnader som finns mellan rikets landsting och regioner. Speciellt är kostnaderna låga inom specialiserad somatisk vård.

Genomsnittskostnaden för invånarnas konsumtion av somatisk vård är i nivå med riksgenomsnittet vilket tyder på en något lägre konsumtion av somatisk vård. En jämförelse mellan sjukhusen i VGR visar på relativt stora skillnader i produktivitet, både för all vård inom ett sjukhus och för specifika diagnoser.

Uppdatering med data för 2017 sker vintern 2018.


Publicerad 2016-10-25 Uppdaterad 2018-05-09

Inledning

Resurser

Resurser och resursförbrukning kan studeras ur flera perspektiv. Det enklaste och ofta enda tillgängliga måttet på resursåtgång är kostnader vilka därför används i detta avsnitt. Analysen baseras på den nationella uppföljningen av resursförbrukning per landsting eller region och på produktivitetsjämförelser inom sjukhusvård respektive primärvård. I avsnittet presenteras data från två olika källor, dels landstingens/regionernas årsbokslut och dels från kostnad per patient (KPP) som finns vid flertalet av alla sjukhus i Sverige och vid samtliga offentligt drivna sjukhus i Västra Götalandsregionen. I de diagram som baseras på regionens KPP-data är kostnaderna indexerade till 2016-års kostnadsläge för alla ingående år.

Case-mix

Beroende på patientens tillstånd och vilken behandling som ges kan resursåtgången för samma diagnos skilja mångfalt, jämför till exempel trombolysbehandling vid kärlkramp i bröstet och öppen hjärtkirurgi för samma diagnos. Genom att använda sekundära beskrivningssystem som diagnos relaterade grupper (DRG) fås en case-mixjustering per automatik då hänsyn tas till behandling, samsjuklighet, komplikationer och i viss utsträckning till ålder.

 

KPP

KPP är en metod för att redovisa aktiviteter och beräkna kostnader för varje vårdkontakt. Kostnader för bland annat läkartid, laboratorieanalyser, röntgen, läkemedel, intensivvård, operationer och vårddagar kopplas till varje vårdkontakt. Till dessa fördelas även indirekta kostnader, bland annat för administration. Kostnader för vårdkontakterna kan sedan summeras till en kostnad per patient. Det är även möjligt att sammanställa kostnaderna för vårdkontakterna till exempel per sjukhus, klinik eller diagnosgrupp. En styrka med KPP är att analyser kan göras för diagnosgrupper, oberoende av hur vården är organiserad. Metoden kan även användas som verktyg i förbättringsarbete, vid uppföljning av hälso- och sjukvårdsverksamhetens processer, för jämförelser mellan olika vårdgivare, vid ersättning samt för att säkra kostnadskontroll. I samband med byte av KPP-system i regionen har vi nu också möjlighet att jämföra vilka typer av undersökningar och prover som tas för olika patientgrupper.

Kostnadsjämförelser på nationell nivå

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) sammanställer varje år en jämförelse mellan landets regioner och landsting avseende resursförbrukning för områden inom hälso-och sjukvård. Redovisningen baseras på regionernas/landstingens bokslut och befolkningsstorlek. Uppgifterna sammanställs årligen och presenteras med minst ett års fördröjning.

I figur 1 framgår hur kostnaden för Västra Götalands befolkning förhåller sig till genomsnittet i riket. Totalt för hälso-och sjukvård senaste året (2016) ligger VGR drygt 1 700 kr lägre per invånare än genomsnittet i riket.

Mellan 2015 och 2016 har VGR ökat sin kostnad per invånare med 453 kr samtidigt som riket i snitt ökat motsvarande med 663 kr. Det är inom den specialiserade somatiska vården som VGR använder mer resurser jämfört med 2015. Inom psykiatrin har resursanvändande till och med minskat (-82 kr).

Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

Mått: Nettokostnad för hälso- och sjukvård per invånare och år, exklusive tandvård.

Täljare: Nettokostnad

Nämnare: Folkmängd 31/12 respektive år

Det interaktiva diagrammet visar resultat för åren 2010 - 2016. Med knappen serier väljer man vilka år som skall visas.

För att kunna göra rättvisande jämförelser av kostnadsskillnader måste hänsyn tas till landstingens olika förutsättningar att bedriva sjukvård. Kostnadsnivån kan inte förväntas vara densamma i alla landsting. Det finns strukturella faktorer som landstingen inte har möjlighet att påverka som befolkningens ålderssammansättning, den socioekonomiska strukturen och sjukdomspanorama. Källan till kostnadsuppgifterna för denna indikator är SCB:s ekonomistatistik. Årligen beräknas för respektive landsting en standardkostnad för hälso- och sjukvården.

Denna beräknas utifrån uppskattade genomsnittliga vårdkostnader för befolkningen indelad efter kön, ålder och socioekonomisk tillhörighet. Skillnader i standardkostnad mellan landstingen ska spegla den kostnadsskillnad som kan förklaras av olika befolkningsstruktur med mera. Denna standardkostnad ligger till grund för landstingens kostnadsutjämning i det kommunala utjämningssystemet, även med dessa justeringar har VGR lägst kostnad per invånare i Sverige 2016.

Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

Mått: Strukturjusterade hälso- och sjukvårdskostnader per invånare. Primärvårdsansluten hemsjukvård, tandvård och omstruktureringskostnader är exkluderade. Löpande priser.

Täljare: Strukturjusterad nettokostnad i kronor, exkl kostnader för primärvårdsansluten hemsjukvård, omstruktureringskostnader och tandvård.

Nämnare: Befolkningsmängd per 31 december.

Det interaktiva diagrammet visar resultat för åren 2012 - 2016. Med knappen serier väljer man vilka år som skall visas.

Produktivitet för specialist sjukvård och primärvård

Sjukhusens produktivitet

Det är svårt att fånga uppgifter om effektivitet inom hälso- och sjukvården på ett övergripande sätt. Produktivitet, som är ett mått på prestationer i förhållande till resurser, är en del av effektiviteten och något enklare att fånga. Däremot är det inte alltid möjligt att mäta prestationer på ett jämförbart sätt. Hänsyn bör också tas till att önskvärd utveckling ur patientperspektiv i vissa mätningar kan innebära minskad produktivitet, det kan till exempel vara att all vård patienten behöver ges vid ett vårdtillfälle istället för flera.

Vid jämförelse utifrån konsumerade DRG-poäng ligger Västra Götalandsregionens kostnader för specialiserad somatisk hälso- och sjukvård 2016 något under genomsnittet i riket.

De uppmätta skillnaderna i kostnad per DRG-poäng mellan landstingen kan delvis bero på mätproblem. Kvaliteten på den primära kodningen av åtgärder och diagnoser skiljer sig fortfarande åt mellan landstingen, framförallt i den öppna vården. En ökning i konsumerade DRG-poäng kan vara en följd av att sjukhusen förbättrar sin inrapportering till patientregistret. Härigenom ökar det registrerade ”värdet” av konsumtionen, utan att detta motsvaras av ökade kostnader. Det finns också en strukturell aspekt som inte beaktas. DRG tar hänsyn till skillnader i landstingens patientsammansättning, men inte till andra faktorer. Det bör noteras att det är kostnaden per konsumerad DRG-poäng som återges, oavsett i vilket landsting vården ges.

Källa: Patientregistret (Socialstyrelsen) och SKL.

Mått: Landstingens kostnader per konsumerad prestation (DRG-poäng) inom specialiserad somatisk vård i kronor.

Täljare: Kostnad för somatisk sjukhusvård.

Nämnare: Summan av konsumerade DRG-poäng.

Det interaktiva diagrammet visar resultat för åren 2012 - 2016. Med knappen serier väljer man vilka år som skall visas.

Produktivitet i primärvården

Ett sätt att beskriva produktivitet inom primärvård är att mäta kostnad per viktad vårdkontakt. Detta är en av Socialstyrelsens nationella indikatorer för uppföljning enligt God Vård. I diagrammet har vårdkontakterna viktats med hänsyn till typen av kontakt, vilken personalkategori som är involverad och i vilken delverksamhet inom primärvården kontakten redovisas

Det sammanvägda antalet besök har därefter relaterats till nettokostnaden för primärvård i respektive landsting och region. Västra Götalandsregionens kostnad per viktad vårdkontakt i primärvård var 2016 6,0 % högre än genomsnittet i riket. Motsvarande tal året innan var 3,4 % högre kostnad. 

Källa: Verksamhetsstatistik från Sveriges Kommuner och Landsting.

Mått: Landstingens kostnader per viktad vårdkontakt inom primärvården.

Täljare: Kostnader primärvård.

Nämnare: Summa viktade vårdkontakter.

Det interaktiva diagrammet visar resultat för åren 2010 - 2016. Med knappen serier väljer man vilka år som skall visas.

Kostnad per DRG-poäng för sjukhusen i Västra Götaland

Varje år samlas KPP-data in från sjukhusen det vill säga efterkalkylerade kostnader för varje vårdkontakt. Kostnader kan då ställas i relation till producerade DRG poäng per sjukhus. Jämförelsen i figur 5 avser somatisk slutenvård där ytterfallen (vårdkontakter med extremt avvikande kostnader) är exkluderade. De vårdtillfällen som jämförs är de s.k. innerfallen.

Figur 5 visar att när justeringar för case-mix görs blir skillnaderna mindre mellan regionens sjukhus. Sjukhuset i Alingsås ligger ca 10% under genomsnittet i regionen och SÄS knappt 4% över genomsnittet för året 2016.

Källa: Regionala KPP-databasen

Mått: Kostnad per DRG-poäng, innerfall, alla kostnader i 2016 års kostnadsnivå.

Täljare: Sjukhusens innerfallskostnader i 2016 års kostnadsnivå för sluten somatisk vård.

Nämnare: Summa DRG-vikter enl. viktlista 2018 för innerfall.

Det interaktiva diagrammet visar resultat för åren 2010 - 2016. Med knappen serier väljer man vilka år som skall visas.