Sammanfattning

 

Ungefär 12 % av Västra Götalandsregionens totala kostnader för hälso- och sjukvård utgörs av läkemedel. Regionens läkemedelskostnader uppgick under 2016 till drygt 4 miljarder kronor, vilket var en ökning med 7,4 % jämfört med föregående år.

I Västra Götalandsregionen bedrivs ett aktivt arbete för att uppnå hög kvalitet och effektivitet i läkemedelsanvändningen.

Läkemedelskommittén föreslår i princip samma fokusområden för 2017 som föregående år. Överst på listan står ”Öka användningen av biosimilarer”.

Antalet äldre med olämpliga läkemedel har minskat kontinuerligt, men är fortsatt högt jämfört med övriga landsting.

Västra Götalandsregionen är också ett av de landsting som använder mest lugnande medel i landet. En handlingsplan för att minska användningen av bensodiazepiner och bensodiazepinliknande medel har implementerats och ser ut att ha fått effekt.

 

 

 

Även förskrivningen av sömnläkemedel är fortsatt hög i regionen jämfört med riksgenomsnittet. Andelen zopiklon, som är det rekommenderade förstahandsvalet bland sömnläkemedel, ökar dock, vilket är positivt.

Andelen patienter med förmaksflimmer som behandlas med blodförtunnande läkemedel har ökat stadigt de senaste åren, och under 2016 nådde regionen Socialstyrelsens behandlingsmål för männen.

Förskrivningen av antibiotika på recept har fortsatt att minska i regionen under 2016, om än i långsammare takt än tidigare och minskningen inom primärvården är inte lika påtaglig som tidigare.

Andelen cefalosporiner och piperacillin/tazobactam av intravenösa antibiotika på sjukhuskliniker fortsätter att minska särskilt på två sjukhus, vilket är i linje med rekommendationerna från Strama - Samverkan mot antibiotikaresistens.

 

 

 


Publicerad 2017-06-07 Uppdaterad 2018-06-07

Läkemedelsanvändning

Under 2017 hämtade 66 procent av befolkningen i Västra Götaland ut läkemedel på recept, 73 procent av kvinnorna och 58 procent av männen. I genomsnitt använde varje invånare knappt 1,5 dygnsdoser läkemedel per dag, kvinnor 1,6 dygnsdoser respektive män 1,3 dygnsdoser. Jämfört med föregående år är andelen som hämtat ut läkemedel och dygnsdos per person i stort sett oförändrade. Källa: Socialstyrelsen.

Regionens läkemedelskostnader

Västra Götalandsregionens läkemedelskostnader uppgick 2016 till drygt 4 miljarder kronor, vilket var en ökning med 7,4 % jämfört med 2015. De viktigaste orsakerna till de ökade kostnaderna under 2016 bedöms vara:

  • att fria läkemedel till barn infördes 1 januari 2016
  • en viss volymökning i läkemedelsanvändningen
  • introduktion av nya läkemedel och behandlingsriktlinjer
  • mindre effekter av patentutgångar jämfört med tidigare period

Läkemedlens andel av Västra Götalandsregionens totala kostnader för hälso- och sjukvård uppgick 2016 till ca 12 %, vilket den gjort sedan 2014. 

Kostnaderna för receptläkemedel ökade med 9,1 % (289 Mkr) och rekvistitionsläkemedel ökade med 3,2 % (41 Mkr) under 2016 jämfört med 2015.

Tidigare har kostnaderna för läkemedel främst ökat för sjukhusen, medan kostnaderna i primärvården varit oförändrade eller minskat. Kostnadsutvecklingen för sjukhus respektive primärvård har nu närmat sig varandra. Under 2016 ökade sjukhusens läkemedelskostnader med 7,8 % samtidigt som primärvårdens kostnader ökade med 6,4 %.

Mer fördjupad information om regionens kostnadsutveckling för läkemedel finns i ”Prognosrapport – Kostnadsutvecklingen för läkemedel i Västra Götalandsregionen 2017-2018”

Fokusområden 2018

Läkemedelskommittén i Västra Götaland har föreslagit följande fokusområden för 2018:

• Ökad användning av kostnadseffektiva läkemedel där det finns biosimilarer eller andra konkurrerande läkemedel

• Ökad osteoporosbehandling

• Minskad användning av beroendeframkallande medel (sömnläkemedel, lugnande medel, opioider)

• Lämplig läkemedelsbehandling till äldre

• Förbättrad läkemedelsbehandling vid hjärtsvikt

Beroendeframkallande medel (sömnmedel, lugnande medel och opioider)

Källa: Digitalis, regionala data över uthämtade receptläkemedel på apotek

Vilka år avses: Tidsserie, 2011-2016

Täljare: Antal individer som hämtat ut mer än 0,5 definierade dygnsdoser (DDD) sömn- och lugnande medel (ATC-kod: N05BA, -CD och CF) per dag.

Nämnare: Antal folkbokförda invånare.

Vad visar indikatorn: Västra Götalandsregionen är fortfarande ett av de landsting som använder mest sömnmedel och lugnande medel i landet. Läkemedelskommittén har under 2017 valt att fokusera på att försöka minska användningen av beroendeframkallande medel. Sedan tidigare pågår ett arbete för att minska användningen av bensodiazepiner och bensodiazepinliknande läkemedel i regionen.

Målnivå: Så lågt som möjligt.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Regionens totala användning av dessa läkemedel har minskat över tid. Även andelen invånare som använder dessa medel regelbundet minskar. Västra Götalandsregionen är dock fortfarande ett av de landsting som använder mest sömnmedel och lugnande medel i riket.

Skillnader inom regionen: Störst andel regelbundna användare av sömn- och lugnande medel återfinns i Norra hälso- och sjukvårdsnämnden, medan Östra nämnden ligger lägst. Skillnaden mellan de olika nämnderna kan till viss del bero på skillnader i ålder- och diagnosfördelning. Data är ej åldersjusterade.

Könsskillnader: Det är en större andel kvinnor (44 per 1000 invånare) jämfört med män (25 per 1000 invånare) som är regelbundna användare av sömn- och lugnande medel.

Osteoporosbehandling

Se separat avsnitt om Benskörhet.

Läkemedel till äldre

Källa: Digitalis, regionala data över uthämtade receptläkemedel på apotek

Vilka år avses: Tidsserie, 2011-2016

Täljare: Antal individer 75 år och äldre som hämtat ut något olämpligt läkemedel under året. Olämpliga läkemedel (tramadol (N02AX02), propiomazin (N05CM06), långverkande bensodiazepiner (N05BA01, N05CD02, N05CD03) och läkemedel med betydande antikolinerga effekter enligt Socialstyrelsens lista (A03AB + A03BA + A03BB + A04AD + C01BA + G04BD + N02AG + N04A + N05AA + N05AF03 + N05AH02 + N05BB01 + N06AA + R06AA02 + R06AB + R06AD + R06AX02)).

Nämnare: Antal folkbokförda invånare 75 år och äldre.

Vad visar indikatorn: Varje år blir cirka 35 000 äldre så sjuka av sina läkemedel att de måste få sjukhusvård. Enligt en rapport sammanställd av Socialstyrelsen 2014 går det att förebygga runt 60 procent av sjukhusinläggningarna. Socialstyrelsen har sammanställt en lista över läkemedel med hög risk för biverkningar hos äldre. Preparaten bör endast användas om det finns särskilda skäl för det. Det ska vidare finnas en välgrundad och aktuell orsak (indikation) för att använda läkemedlet och läkaren ska ha bedömt att den förväntade nyttan med läkemedlet står i rimlig proportion till riskerna. Behandlingen bör också följas upp och omprövas regelbundet med täta intervaller.

Målnivå: Önskvärt med en låg nivå.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Västra Götaland har jämfört med riket en hög andel äldre individer som har en olämplig läkemedelsbehandling. En handlingsplan för äldre och läkemedel har implementerats. Antalet individer som använder olämpliga läkemedel per år har minskat kontinuerligt i regionen vilket får ses som en positiv utveckling. Antalet användare per år ger en överskattning av hur många som använder olämpliga läkemedel i ett visst ögonblick (punktprevalensen). Vidare tas ingen hänsyn till dosering och behandlingslängd.

Skillnader inom regionen: Högst antal användare av olämpliga läkemedel återfinns i Göteborgs Hälso- och sjukvårdsnämnd, medan Östra nämnden ligger lägst i regionen. Data är ej åldersjusterade.

Könsskillnader: Det är fler kvinnor än män 75 år och äldre som använder olämpliga läkemedel. Skillnaden kan till viss del förklaras av att kvinnor i allmänhet blir äldre än män.

Källa: Concise, försäljningsstatistik från E-hälsomyndigheten

Vilka år avses: Tidsserie, 2012-2016

Täljare: Antal definierade dygnsdoser (DDD) olämpliga läkemedel som hämtats ut av individer 75 år och äldre. Olämpliga läkemedel (tramadol (N02AX02), propiomazin (N05CM06), långverkande bensodiazepiner (N05BA01, N05CD02, N05CD03) och läkemedel med betydande antikolinerga effekter enligt Socialstyrelsens lista (A03AB + A03BA + A03BB + A04AD + C01BA + G04BD + N02AG + N04A + N05AA + N05AF03 + N05AH02 + N05BB01 + N06AA + R06AA02 + R06AB + R06AD + R06AX02)).

Nämnare: Totalt antal DDD samtliga läkemedel som hämtats ut av individer 75 år och äldre, folkbokförda i regionen. Nämnaren är periodmässigt kopplad till täljaren.

Vad visar indikatorn: Olämpliga läkemedel är en av läkemedelsindikatorerna i regeringens satsning på mest sjuka äldre. Indikatorn ingår även i den regionala förteckningen över kvalitetsindikatorer i hälso- och sjukvård med regionala mål. 

Måltal: Önskvärt med en låg nivå

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Västra Götaland har jämfört med riket en hög andel äldre individer som har en olämplig läkemedelsbehandling. En handlingsplan för äldre och läkemedel har implementerats. Mätt som definierade dygnsdoser (DDD) minskar andelen olämpliga läkemedel över tid.

Skillnader inom regionen: Högst andel DDD av olämpliga läkemedel återfinns i Göteborgs Hälso- och sjukvårdsnämnd, medan Östra nämnden ligger lägst i regionen. Data är ej åldersjusterade.

Könsskillnader: Det är fler kvinnor än män 75 år och äldre som använder olämpliga läkemedel. Skillnaden kan till viss del förklaras av att kvinnor i allmänhet blir äldre än män.

Källa: Concise, försäljningsstatistik från E-hälsomyndigheten

Vilka år avses: Tidsserie, 2012-2016

Täljare: Antal definierade dygnsdoser (DDD) av zopiklon (ATC-kod: N05CF01) till individer 75 år och äldre.

Nämnare: Antal DDD av samtliga sömnmedel (ATC-kod: N05C) till individer 75 år och äldre.

Vad visar indikatorn: Enligt Socialstyrelsens indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre är zopiklon det mest lämpliga för äldre, p.g.a. dess relativt korta halveringstid, förutsatt att det inte finns någon bakomliggande orsak till sömnbesvären som gör att det krävs en annan behandling. Indikatorn ingår i Socialstyrelsens ”Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre”. Men där är åldersgruppen 80 år och äldre. I regionens handlingsplan för äldre och läkemedel definieras äldre dock som 75 år och äldre. Indikatorn ingår i den regionala förteckningen över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala mål.

Måltal: Önskvärt med en hög nivå.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen i regionen ökar, beroende på att den totala användningen (nämnaren) uttryckt i definierade dygnsdoser (DDD) minskar samtidigt som antalet DDD zopiklon ökar. Utvecklingen är god i den mån att "rätt" läkemedel används när sömnläkemedel används, samt att den totala användningen av sömnmedel i regionen minskar. Dock krävs det viss efertanke kring det faktum att zopiklonanvändningen uttryckt i DDD ökar när försthandsvalet istället bör vara icke-farmakologisk behandling, samtidigt som regionen har en hög användning av zopiklon jämfört med riket.

Skillnader inom regionen: De inomregionala skillnaderna är små. Högst andel zopiklon återfinns i Norra hälso- och sjukvårdsnämnden och Göteborgsnämnden, medan Södra nämnden ligger lägst i regionen. Data är ej åldersjusterade.

Könsskillnader: Inga direkta könsskillnader kan ses.

Blodförtunnande läkemedel vid förmaksflimmer

Källa: Digitalis, regionala data över uthämtade receptläkemedel på apotek, Vårddatabasen VEGA

Vilka år avses: Tidsserie, 2012-2016

Täljare: Antal patienter med förmaksflimmer (I48) och minst 2 riskpoäng för stroke som hämtat ut blodförtunnande läkemedel (warfarin (B01AA03), rivaroxaban (B01AF01), apixaban (B01AF02), dabigatran (B01AE07)) under året. Diagnoser från VEGA – 18 månaders inhämtning för grunddiagnos (för CHA2DS2-VASc beräkning 10 år).

Nämnare: Antal patienter med förmaksflimmer och minst 2 riskpoäng för stroke.

Vad visar indikatorn: Patienter med förmaksflimmer löper en ökad risk för stroke. Ungefär vart fjärde strokefall beror på förmaksflimmer (Källa: 2016 ESC Guidelines for the management of atrial fibrillation developed in collaboration with EACTS; European Heart Journal (2016) 37, 2893–2962). Om patienten dessutom har andra riskfaktorer såsom hög ålder och andra sjukdomar, ökar risken markant för att patienten ska drabbas av stroke. Denna indikator redovisar hur stor andel av flimmerpatienterna med minst två riskpoäng för stroke enligt bedömningsinstrumentet CHA2DS2-VASc som behandlas med blodförtunnande läkemedel. Detta diagram redovisar resultatet för män respektive kvinnor. Nedanstående diagram redovisar resultatet i olika åldersgrupper.

Måltal: Socialstyrelsens mål är att minst 80% av patienterna med minst två riskpoäng för stroke enligt bedömningsinstrumentet CHA2DS2-VASc skall behandlas med blodförtunnande läkemedel.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Sedan 2012 har andelen patienter med två riskpoäng för stroke som behandlas med blodförtunnande läkemedel ökat stadigt. Under de senaste åren har ett aktivt arbete bedrivits i regionen för att öka användningen av blodförtunnande läkemedel vid förmaksflimmer. Det är glädjande att se att arbetet verkar ha fått önskad effekt. Andelen behandlade låg 2016 på 79 % totalt i regionen, strax under Socialstyrelsens mål. Enligt Öppna jämförelser 2015 låg Västra Götalandsregionen på 69 % behandlade, strax över riksgenomsnittet. Det finns i dagsläget inga nyare data på nationell nivå att jämföra med. 

Skillnader inom regionen: Det är små inomregionala skillnader. Störst andel behandlade återfinns i Södra hälso- och sjukvårdsnämnden, lägst andel återfinns i Göteborgsnämnden. Den inbördes ordningen mellan nämnderna har varierat en del över tid. 

Könsskillnader: Under 2016 nådde regionen Socialstyrelsens behandlingsmål för männen. Kvinnorna kommer troligtvis nå behandlingsmålet under 2017 om trenden håller i sig.

Källa: Digitalis, regionala data över uthämtade receptläkemedel på apotek, Vårddatabasen VEGA

Vilka år avses: Tidsserie, 2012-2016

Täljare: Antal patienter med förmaksflimmer (I48) och minst 2 riskpoäng för stroke som hämtat ut blodförtunnande läkemedel (warfarin (B01AA03), rivaroxaban (B01AF01), apixaban (B01AF02), dabigatran (B01AE07)) under året. Diagnoser från VEGA – 18 månaders inhämtning för grunddiagnos (för CHA2DS2-VASc beräkning 10 år).

Nämnare: Antal patienter med förmaksflimmer och minst 2 riskpoäng för stroke.

Vad visar indikatorn: Patienter med förmaksflimmer löper en ökad risk för stroke. Om patienten dessutom har andra riskfaktorer såsom hög ålder och andra sjukdomar, ökar risken markant för att patienten ska drabbas av stroke. Denna indikator redovisar hur stor andel av flimmerpatienterna med minst två riskpoäng för stroke enligt bedömningsinstrumentet CHA2DS2-VASc som behandlas med blodförtunnande läkemedel. Detta diagram redovisar resultatet i olika åldersgrupper. Föregående diagram redovisar resultatet för män respektive kvinnor.

Måltal: Socialstyrelsens mål är att minst 80% av patienterna med minst två riskpoäng för stroke enligt bedömningsinstrumentet CHA2DS2-VASc skall behandlas med blodförtunnande läkemedel.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Sedan 2012 har andelen patienter med två riskpoäng för stroke som behandlas med blodförtunnande läkemedel ökat stadigt. Ökningen verkar framförallt skett bland de äldsta patienterna (90+). Under de senaste åren har ett aktivt arbete bedrivits i regionen för att öka användningen av blodförtunnande läkemedel vid förmaksflimmer. Det är glädjande att se att arbetet verkar ha fått önskad effekt. Andelen behandlade låg 2016 på 79 % totalt i regionen, strax under Socialstyrelsens mål. Enligt Öppna jämförelser 2015 låg Västra Götalandsregionen på 69 % behandlade, strax över riksgenomsnittet. Det finns i dagsläget inga nyare data på nationell nivå att jämföra med. 

Skillnader inom regionen: Trenden ser ganska likartad ut inom regionen i de olika åldersgrupperna. Störst skillnad ses bland de yngsta patienterna (0-49 år) där andelen behandlade i Södra nämnden ligger på 79 %, medan motsvarande siffra i Västra nämnden är 40 %. Det totala antalet patienter i denna åldersgrupp är dock relativt lågt, vilket kan förklara spridningen.

Könsskillnader: Se föregående diagram.

Källa: Digitalis, regionala data över uthämtade läkemedel på recept, Vårddatabasen VEGA

Vilka år avses: Tidsserie, 2012-2016

Täljare: Antal patienter med förmaksflimmer (I48) som hämtat ut NOAK (rivaroxaban (B01AF01), apixaban (B01AF02), dabigatran (B01AE07)) under året. Diagnoser från VEGA – 18 månaders inhämtning för grunddiagnos (för CHA2DS2-VASc beräkning 10 år).

Nämnare: Antal patienter med förmaksflimmer

Vad visar indikatorn: NOAK står för Nya Orala Antikoagulantia, eller Non-vitamin K antagonist. NOAK ger ett minst lika effektivt skydd mot stroke som warfarin och samma eller lägre risk för allvarlig blödning. Alla NOAK har en lägre risk för intrakraniella blödningar jämfört med warfarin. NOAK rekommenderas vid stroke, TIA, artäremboli, vid nyinsättning och när warfarin inte fungerar bra. 

Måltal: Det finns inget specifikt måltal angivet

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen patienter med förmaksflimmer som behandlas med nya blodförtunnande läkemedel (NOAK) i regionen har ökat kraftigt de senaste åren. Det finns inga uppdaterade nationella data att jämföra med.

Skillnader inom regionen: Högst andel flimmerpatienter med NOAK återfinns i Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd, medan Norra nämnden har lägst andel NOAK-behandlade. Skillnaden kan till viss del bero på skillnader i ålders- och diagnosfördelning mellan nämnderna. Data är ej åldersjusterade. 

Könsskillnader: Det är en större andel kvinnor (40 %) jämfört med män (35%) som behandlas med NOAK.   

Antibiotika på recept

Antibiotikaanvändningen 2016 per kommun

Antal recept per 1000 invånare.