Sammanfattning

ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) är ett tillstånd som karakteriseras av stora och varaktiga uppmärksamhetsproblem och/eller impulsivitet och överaktivitet. Detta påverkar vardagsfungerandet i så hög grad att det medför en funktionsnedsättning.

Det är också mycket vanligt att såväl barn och ungdomar som vuxna med adhd har andra psykiatriska problem samtidigt, t ex hos barn utagerande beteendeproblem såsom trotssyndrom (ODD – Oppositional Defiant Disorder) eller uppförandestörning (CD – Conduct Disorder) och hos vuxna ångest och depression.

Vid behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD används olika skattningsskalor (barn-SNAP, CGI, SGAS och vuxna-CGI, ASRS, GAF) för att systematiskt kunna utvärdera symtom och behandlingseffekter.

Enligt kvalitetsregistret BUSA är det för Västra Götalandsregionens del 87 procent av barnen (i riket 81%) och 59 procent av de vuxna (i riket 70%) som följs upp med ovannämnda systematiska metoder. 


Skriven av Mia Harty
Publicerad 2017-06-07 Uppdaterad 2018-06-07

ADHD - användandet av skattningsskalor vid uppföljning

Källa: BUSA - Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) hos barn, ungdomar och vuxna.

Vilka år avses: Tidsserie från 2016-2017.

Täljare: Antal patienter med ADHD där specifika skattningsmetoder använts för behandlingsuppföljning.

Nämnare: Totalt antal registrerade patienter med ADHD.

Vad visar indikatorn:  Indikatorn avser visa andelen patienter där någon systematisk metod använts för värdering av hur patienten mår och effekter av behandling. Uppföljning sker på årsbasis.

För barn ingår symtomskattning med SNAP-Föräldraskattade symtom på ADHD, behandlarens skattning av CGI (Clinical Global Impression), som översatts till "övergripande kliniskt intryck" och CGAS (Children's Global Assessment Scale), ett globalt mått på funktion som mäter patientens ”sämsta mående/tillstånd” under den senaste 30 dagarna.  

För vuxna ingår symtomskattning med ASRS-ADHD - en självrapportskala för vuxna, behandlarens skattning av CGI och GAF (Global Assessment of Functioning), en funktionsskala som mäter graden av psykiatriska symtom och funktionsnedsättning.

Felkällor: Varierande täckningsgrad. Instrumenten t ex CGAS och GAF kräver utbildning, återkommande samskattningsövningar (kalibrering) och att varje behandlare använder dem ofta. Det kräver således ett större antal patienter på varje enhet och behandlare. Strukturen inom psykiatrin i VGR möjliggör inte detta överallt i dag.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Användandet av utvärderingsinstrument har ökat mellan 2016 och 2017, både i riket och i VGR. I VGR var ökningen från 53 procent till 66 procent. Men ökningen sågs endast bland vuxna från 43 procent till 59 procent. Bland barn sågs snarare en minskning från 95 till 87 procent mellan 2016 och 2017. 

Trots minskningen bland barn har VGR fortfarande bättre utfall än riket år 2017 (87% jämfört med 81%), men bland vuxna sämre utfall än riket (59% jämfört med 70%).

Skillnader inom regionen: Inomregionala skillnader finns, men
direkta jämförelser mellan enheterna ska göras med stor försiktighet eftersom antalet patienter på många enheter är få, vilket ökar påverkan från slumpfaktorer. För vissa mottagningar redovisas inte andelsmåttet överhuvudtaget, endast täljare och nämnare. I de fall täljare och nämnare är mindre än 5 redovisas inte täljare och nämnare alls ur röjandesynpunkt.

Könsskillnader: Ej analyserat.

Sammanfattning av resultat för senaste mätperioden

I tabellen nedan visas ADHD-användande av skattningsskalor för behandlingsuppföljning.

De ljusblå värderna i tabellen är signifikantsämre än genomsnittet i riket och de mörkblå värderna är signifikant bättre än genomsnittet  i riket. De mellanblå värderna skiljer sig inte signifikant från genomsnittet i riket.