Sammanfattning

En akut höftfraktur bör opereras inom 24 timmar. Dröjer tiden till operation ökar risken för komplikationer. Inom Västra Götalandsregionen (VGR) finns därför ett regionalt måltal som anger att minst 75 procent av patienterna ska vara opererade inom 24 timmar. Måltalet nås inte av något sjukhus under 2017.

Andelen patienter som är åter till ursprungligt boende 4 månader efter operation av höftfraktur är något högre i VGR än i riket.  

Vid brott på lårbenshalsen används oftast protes. Andelen protesopererade är något högre i VGR jämfört med riket. 


Publicerad 2017-06-07 Uppdaterad 2018-05-28

Höftfraktur - tid till operation

Operation inom 24 timmar

Genomsnittlig väntetid

Källa: RIKSHÖFT - Nationella höftfrakturregistret

Vilket år avses: Tidsserie 2010 - 2017

Vad visar indikatorerna: Väntetid till operation vid akut höftfraktur, antingen som andelen opererade inom 24 timmar eller som genomsnittlig tid i timmar, oavsett vilken typ av operation som genomförs. Väntetiden till operation är viktig då längre väntetid än 24 timmar medför ökad risk för död inom fyra månader, samt ökad risk för direkta komplikationer såsom förvirring, trycksår och infektion. Andelen patienter som opereras inom 24 timmar anses vara det viktigare måttet. Genomsnittlig väntetid till operation är ett mer svårtolkat mått men det finns med då det kan ge en uppfattning om spridningen i materialet, det vill säga spegla väntetiden för den andel som inte blivit opererad inom 24 timmar.

Regional målnivå: Minst 75 procent av patienterna ska vara opererade inom 24 timmar. 

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Mellan 2010 och 2012 ökade andelen opererade inom 24 timmar i riket från 65 % till 74 % och i VGR från 59 % till 69 %. Därefter har andelen varit relativt konstant i VGR fram till och med 2015 för att under 2016 minska till knappt 66 % medan andelen i riket successivt minskat till 70 % 2016. Under 2017 har andelen minskat ytterligare, till 64 % i VGR och till 67 % i riket. Under hela mätperioden, från 2010 till 2017, har andelen opererade inom 24 timmar varit något lägre i VGR jämfört med riket även om skillnaden inte är statistiskt säkerställd för åren 2014 och 2015.

Motsvarande förbättring med kortare genomsnittlig väntetid till operation ses i både riket och VGR från 2010 till 2012. Därefter ökar den genomsnittliga väntetiden något i riket till knappt 23 timmar 2016 för att under 2017 öka ytterligare till strax under 24 timmar. Den genomsnittliga väntetiden är något högre i VGR än i riket under hela perioden men skillnaden är inte statistiskt säkerställd för år 2014.   

Graferna visar också hur väl VGR når uppsatta mål. Under perioden 2010 till 2012 sågs en snabbt ökande förbättring i andelen opererade inom 24 timmar och samtidigt minskade genomsnittstiden. Mellan 2012 och 2015 har det däremot inte skett någon förbättring av regiongenomsnitten och under 2016 och 2017 försämrades värdena. VGR når således inte det regionala målet om att minst 75 % av patienterna skall vara opererade inom 24 timmar.

 

 

 

Skillnader inom regionen: Generellt ses en förbättring inom regionen under åren 2010 till 2012 vilket för några sjukhus sedan bytts till en successiv försämring. Förloppen är dock något varierande för de olika sjukhusen varför dessa redovisas separat.

Alingsås lasarett: Når 2011 till 2014 målet om minst 75 % opererade inom 24 timmar och under samma period är den genomsnittliga väntetiden 20 timmar eller lägre. Under 2015 har andelen opererade inom målsatt tid sjunkit till 72 % för att under 2016 sjunka ytterligare till 66 % men andelen ökar under 2017 till 72 %. Den genomsnittliga väntetiden ökade till cirka 26 timmar 2016 men har 2017 minskat till 22 timmar.

Kungälvs sjukhus: Når inte målet om minst 75 % opererade inom 24 timmar utan andelen har de flesta åren legat runt 70 % med undantag för 2011 då andelen var 58 %. Sedan 2012 är dock den genomsnittliga väntetiden under 24 timmar.

NU-sjukvården: Åren 2010 och 2011 var andelen opererade inom 24 timmar cirka 55 %. Under åren 2012 till 2014 har andelen opererade inom målsatt tid varierat mellan 65 - 67 % vilket ökade till 72 % 2015 men minskade under 2016 till 58 % för att återigen öka till 67 % 2017. Genomsnittstiden till operation minskade från 27 timmar 2010 till 22 timmar 2015, ökade 2016 till 25 timmar och minskade 2017 till strax över 23 timmar.

SkaS-Lidköping: Når under 2012 till 2014 målet om minst 75 % opererade inom 24 timmar men sedan 2015 har andelen minskat successivt och 2017 opererades endast 56 % inom 24 timmar. Under perioden 2010 till 2015 har den genomsnittliga väntetiden varit mellan 20 - 23 timmar som ökat till 28 timmar 2016 och till strax under 30 timmar 2017.

SkaS-Skövde: Från 2010 till 2013 ökade andelen opererade inom 24 timmar från 62 % till 71 % men 2014 var andelen åter 62 %. Under 2015 ökade andelen till 67 % för att under 2016 sjunka till 59 % och sedan öka något till 60 % 2017. Den genomsnittliga väntetiden var fram till och med 2013 cirka 24 timmar, men har sedan 2014 legat runt 28 timmar.

SU-Mölndal: Från 2010 till 2012 ökade andelen opererade inom 24 timmar från 55 % till 68 %. Andelen var på ungefär samma nivå 2014 och 2015 medan 2013 och 2017 var två klart sämre år med endast 56 % opererade inom 24 timmar. Den genomsnittliga väntetiden har successivt minskat från 29 timmar 2010 till 25 timmar 2016 för att under 2017 återigen vara 29 timmar.

SÄS-Borås: Andelen opererade inom 24 timmar ökade under perioden 2010 till 2012 så att sjukhuset därefter når eller tangerar det regionala målet om minst 75 % och under 2016 opererades 83 % av patienterna inom 24 timmar. Den genomsnittliga väntetiden har minskat, med viss variation, från cirka 26 timmar 2010 till cirka 20 timmar 2016 men ökat till 23 timmar 2017.

Könsskillnader: Jämförelsen baseras på 2017 års data och åldrarna 18 år och äldre. I rikets siffror är andelen män opererade inom 24 timmar något lägre (65,7 %) jämfört med andelen kvinnor (68,2 %). Även i VGR är andelen män som opereras inom 24 timmar något lägre än andelen kvinnor men skillnaden är inte statistiskt säkerställd. I riket har män en något längre genomsnittlig väntetid (24,8 timmar) jämfört med kvinnor (23,3 timmar). I VGR hade likaså män en längre väntetid än kvinnor men skillnaden är inte statistiskt säkerställd.

Åldersskillnader: Jämförelsen baseras på 2017 års data. Inga statistiskt säkra åldersskillnader i riket eller VGR, varken för andelen opererade inom 24 timmar eller genomsnittlig väntetid.

Åter till ursprungligt boende

Källa: RIKSHÖFT - Nationella höftfrakturregistret

Vilket år avses: Tidsserie 2010 - 2016

Täljare: Antal patienter som är åter till ursprungligt boende 4 månader efter höftfrakturoperation.

Nämnare: Antal patienter som opereras för höftfraktur och blir uppföljda efter 4 månader.

Vad visar indikatorn: Andelen patienter som är åter till ursprungligt boende 4 månader efter operation av höftfraktur. Såväl det akuta omhändertagandet som gångmobilisering efter operation och senare rehabilitering påverkar om patienten kan återvända till samma boendeform som innan höftfrakturen. En återgång till tidigare boendeform kan ses som en indikation på att patienten återfått den funktionsförmåga som fanns före höftfrakturen. 

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Under hela mätperioden har andelen som återgått till eget boende varit något högre i VGR jämfört med riket men år 2013 var inte skillnaden statistiskt säkerställd.

Målnivå: Det finns ingen fastställd målnivå.

Skillnader inom regionen: Andelen som återgår till ursprungligt boende varierar inom regionen men det går inte att urskilja något mönster. Utfallet påverkas inte bara av den akuta vården och efterföljande rehabilitering utan även kommunens insatser, till exempel erbjudanden om hemtjänst eller äldreboende, kan påverka. 

Könsskillnader: I riket var det under hela perioden lägre andel män än kvinnor som återgick till ursprungligt boende. Även i VGR var det lägre andel män men skillnaden är inte statistiskt säkerställd under åren 2011, 2012, 2014 och 2016. Under 2016 var det 66 % av männen och 71 % av kvinnorna i riket som återgick till ursprungligt boende. Motsvarande siffror för VGR var 69 % och 74 %.

Protesoperation efter cervikal höftfraktur

Källa: Socialstyrelsen, Patientregistret

Vilket år avses: Tidsserie 2010 till 2016 i överlappande 2-årsperioder.

Täljare: Förstagångsfall av cervikal höftfraktur i åldrarna 65 år eller äldre som åtgärdades med ledprotes.

Nämnare: Samtliga förstagångsfall av cervikal höftfraktur i åldrarna 65 år eller äldre som åtgärdades med ledprotes eller osteosyntes.

Vad visar indikatorn: Andel patienter, 65 år och äldre, som protesopereras med total- eller halvprotes vid fraktur på lårbenshalsen (cervikal höftfraktur). Cervikala höftfrakturer åtgärdas med osteosyntes (spikning) eller med höftprotes. Vid protesoperation används oftast halvprotes, det vill säga ledskålen byts inte ut. I det interaktiva diagrammet kan man välja att se antingen total andel protesoperationer eller enbart andel halvprotesoperationer.

Nyare behandlingsrekommendationer siktar mot att cirka 65 - 70 % av patienterna bör opereras med protes i stället för osteosyntes. Några egentliga målnivåer rekommenderas dock inte då operationsmetoderna har olika för- och nackdelar, och de är olika lämpliga för olika patientkategorier.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Under perioden 2010 till 2016 ses en svagt ökande trend i riket från cirka 62 % till 67 %. Motsvarande svaga ökning ses i VGR, men andelen har under hela perioden varit cirka 3 - 4 procentenheter högre än i riket.

Skillnader inom regionen: Skillnader finns inom regionen men generellt har resultaten under perioden 2010 - 2016 närmat sig riksgenomsnittet. Andelen protesopererade vid NU-sjukvården har varit högre än riksgenomsnittet under perioden 2010-2015. Andelen protesopererade vid Kungälvs sjukhus och SU har varit högre än genomsnittet i riket de tre senaste åren, medan andelen vid SkaS varit lägre än rikssnittet de två senaste åren.

Könsskillnader: Jämförelsen avser perioden 2015 - 2016 och 65 år eller äldre. Varken i riket eller VGR är det någon statistiskt säkerställd skillnad mellan kvinnor och män i andelen som får någon protesoperation (total- eller halvprotes) eller halvprotes vid cervikal höftfraktur.

Åldersskillnader: Jämförelsen avser perioden 2015 - 2016. Både i riket och i VGR är den en högre andel protesopererade i åldersgruppen 75 år och äldre jämfört med åldersgruppen 65-74 år.

Sammanställning av resultat för senaste mätperioden - jämförelse mot riksgenomsnittet

I tabellen nedan visas 2017 års värden för andel opererade inom 24 timmar och genomsnittlig väntetid till operation samt 2016 års värde för andel som är åter till ursprungligt boende inom 4 månader efter höftfraktur.

De ljusblå värdena i tabellen är signifikant sämre än genomsnittet i riket och de mörkblåvärdena är signifikant bättre än genomsnittet i riket. De mellanblå värdena skiljer sig inte signifikant från genomsnittet i riket.