Sammanfattning

Astma är en vanlig kronisk sjukdom som drabbar cirka 10 procent av befolkningen. Under förskoleåren är astma vanligare hos pojkar men från tonårsperioden är astma vanligare hos kvinnor. Svårare former av astma är också vanligare hos kvinnor än män.

Även om det idag finns effektiva läkemedel mot astma krävs för en framgångsrik behandling att patienten har god kunskap och kännedom om sjukdomen, om egenvård och riskfaktorer samt om de läkemedel som används. Patienter med underhållsbehandling mot astma skall följas med regelbundna kontroller, minst en gång årligen beroende på om astman är välkontrollerad eller ej. Vid kontrollerna skall hälsostatus bedömas med validerade frågeformulär, till exempel Astma Kontroll Test (AKT), rökstatus skall kontrolleras liksom inhalationsteknik, eventuella försämringsepisoder (exacerbationer) och fysisk aktivitet. Likaså skall den skriftliga behandlingsplanen gås igenom. Lungfunktionen kontrolleras med spirometri en gång årligen vid okontrollerad astma och minst vart tredje år vid kontrollerad astma. Patienter som röker bör erbjudas hjälp att sluta röka.

Luftvägsregistret är ett nationellt kvalitetsregister för astma och KOL. Registret gör det möjligt att följa behandlingen och behandlingseffekten för barn och vuxna med astma, där syftet är att behandlingen inte bara skall ha hög kvalitet utan även att den är lika god för alla patienter oavsett ålder, kön eller bostadsort.    

Enligt Socialstyrelsens riktlinjer från 2015 skall AKT användas vid bedömning av hälsostatus, det vill säga för bedömning av astmakontroll. I såväl riket som Västra Götaland används ännu inte AKT i den utsträckning som rekommenderas, endast 1 av 3 har i riket bedömts med AKT och siffran är ännu lägre i Västra Götaland även om stora regionala skillnader finns. Av de som ändå bedömts med AKT har cirka 2 av 3 välkontrollerad astma.

Uppgift om spirometri finns för nästan alla patienter vid de specialiserade lungmottagningarna och för cirka 1 av 3 inom primärvården. Detta stämmer väl med Socialstyrelsens rekommendationer, att spirometri skall kontrolleras årligen vid svårare eller okontrollerad astma, och minst vart tredje år vid kontrollerad astma.

Strukturerad astmautbildning är en viktig del i behandlingen, men uppgift om genomgången utbildning är generellt låg även om undantag finns för vissa av de specialiserade lungmottagningarna. I riket finns uppgift om att endast 1 av 3 genomgått sådan utbildning senaste 5 åren. I Västra Götaland endast 1 av 10.

Uppgift om tobaksrökning registreras dock i hög grad, uppgift finns för minst 3 av 4 patienter. Dessvärre är det fortfarande alltför många av patienterna med astma som röker, särskilt i den yngre åldersgruppen.

Värdering av svårare försämringar (exacerbationer) senaste året skall göras vid de planerade kontrollerna. Så görs vid de specialiserade mottagningarna lungmottagningarna men i övrigt saknas i hög grad uppgift om exacerbation.      


Skriven av Bill Hesselmar
Publicerad 2018-02-26 Uppdaterad 2018-06-07

Bedömning av astmakontroll med AKT

AKT = Astma Kontroll Test

Källa: Luftvägsregistret (LVR)

Vilket år avses: 2016-10-01 till 2017-12-31

Täljare: Svarsfrekvens, antal med uppgift om AKT. Resultat, antal med AKT 20 poäng eller mer.

Nämnare: Svarsfrekvens, antal 18 år och äldre med astma registrerade i LVR. Resultat AKT, antal 18 år och äldre med uppgift om AKT.

Vad visar indikatorn: Astma Kontroll Test (AKT) är ett strukturerat frågeformulär för bedömning av astmakontroll, dvs. hälsostatus för de senaste fyra veckorna. Det är patienten som besvarar frågorna där poängsumman 20-25 anger att astman är välkontrollerad, medan poängsumma < 20 indikerar dåligt kontrollerad astma. Bedömning av hälsostatus med AKT bör göras vid varje planerat besök.  

Målnivå: I Socialstyrelsens riktlinjer från 2015 rekommenderas att minst 95 % skall bedömas med AKT.

Västra Götaland jämfört med riket: Uppgift om AKT (Figur 1) är klart högre i riket (cirka 35 %) jämfört med Västra Götaland (drygt 20 %), även om andelarna i såväl riket som Västra Götaland är för låga för att man på gruppnivå skall kunna dra några generella slutsatser om hur väl de registrerade patienternas astma är. Varken riket eller Västra Götaland når således av Socialstyrelsen rekommenderat mål. I figur 2 visas andelen med välkontrollerad astma, dvs. AKT 20 eller mer. Av de med uppgift om AKT har cirka 60 - 70 % välkontrollerad astma. Tolkning av resultaten skall dock göras med försiktighet då svarsfrekvensen i såväl riket som VGR är låg. 

Skillnader inom Västra Götaland: Skillnaderna i användandet av AKT är stora inom Västra Götaland (Figur 1). Vid Angereds Närsjukhus används AKT i cirka 75 %, medan användningen vid lungmottagningen på SÄS-Borås och på KOL-Centrum SU är mycket lågt. I de fem HSN-områdena i Västra Götaland varierar användandet av AKT mellan 16 - 21 %. Av de med uppgift om AKT har cirka 60 - 70 % välkontrollerad astma med AKT 20 poäng eller mer. Andelen är något lägre vid Angereds Närsjukhus (cirka 50 %). Tolkning skall göras med försiktighet då endast Angereds Närsjukhus har en svarsfrekvens som tillåter tolkning på gruppnivå.

Könsskillnader: Användning av AKT är något vanligare hos män, och män har också något oftare välkontrollerad astma.

Lungfunktionsmätning med spirometri

Källa: Luftvägsregistret (LVR)

Vilket år avses: 2016-10-01 till 2017-12-31

Täljare: Svarsfrekvens, antal med uppgift om spirometri. Resultat, antal med normal lungfunktion (FEV1 80 % eller mer av förväntat).

Nämnare: Svarsfrekvens, antal 18 år och äldre med astma registrerade i LVR. Resultat spirometri, antal 18 år och äldre med uppgift om spirometri.

Vad visar indikatorn: Vid astma bör lungfunktionen mätas med spirometri. Sådan mätning skall enligt Socialstyrelsens riktlinjer från 2015 göras vid diagnos, en gång årligen vid okontrollerad astma och minst en gång vart tredje år vid kontrollerad astma med eller utan underhållsbehandling. Vid diagnostik och uppföljning av astma är det framförallt luftvägsobstruktion som mäts vid spirometriundersökning, dvs. hur många liter luft under en sekund som kan blåsas ut vid maximal forcerad utandning (FEV1). Normal lungfunktion anses föreligga om FEV1 är minst 80 % av förväntat. När spirometri används vid diagnostik av astma anses en ökning av FEV1 med mer är 12 % efter inhalation av luftrörsvidgande läkemedel tala för astma.   

Västra Götaland jämfört med riket: I riket finns uppgift om spirometri i cirka 50 %, i Västra Götaland är andelen klart lägre (36 %) (Figur 3). I de fall uppgift finns om spirometri har cirka 50 % en normal lungfunktion (Figur 4), klart högre andel (70 %) i den yngre åldersgruppen jämfört med patienter 65 år och äldre (33 %).

Skillnader inom Västra Götaland: Inom Västra Götaland ses stora skillnader i användandet av spirometri (Figur 3), och i andelen med normal lungfunktion (Figur 4). Dessa skillnader beror sannolikt på skillnader i patientsammansättning. Inom den specialiserade vården är användningen av spirometri mycket hög (cirka 95 %), medan få har normal lungfunktion. Resultatet stämmer således väl med att de svårast sjuka patienterna skall behandlas inom den specialiserade vården och att de också skall följas med spirometri årligen. Inom primärvården, i de fem HSN-områdena, finns uppgift om spirometri hos cirka en tredjedel av patienterna och det stämmer också väl med att spirometri skall göras minst en gång vart tredje år vid kontrollerad astma med eller utan underhållsbehandling. Andelen med normal lungfunktion följer riksgenomsnittet.   

Könsskillnader: Inga säkra könsskillnader i riket, varken i andel med uppgift om spirometri som i andel med normal lungfunktion.

Uppgifter av betydelse för god astmavård

Källa: Luftvägsregistret (LVR)

Vilket år avses: 2016-10-01 till 2017-12-31

Täljare: Antal med uppgift om strukturerad astmautbildning, tobaksrökning respektive exacerbation. Rökare, antal som röker.

Nämnare: Antal personer med astma, 18 år och äldre, registrerade i luftvägsregistret under aktuell mätperiod. Rökare, antal med uppgift om rökning.

Om indikatorerna: För att astmabehandlingen skall lyckas är det av stor vikt att personer med astma har god kännedom och kunskap om sjukdomen, om egenvård och riskfaktorer, samt om de läkemedel som används. I Socialstyrelsens riktlinjer från 2015 rekommenderas att minst 80 % skall ha fått strukturerad patientutbildning inom 12 månader från diagnos. Luftvägsregistret registrerar för alla åldrar andelen som fått sådan utbildning de senaste fem åren.

Tobaksrökning påverkar inte bara den aktuella astmakontrollen utan tobaksrökning kan på sikt även leda till kronisk lungfunktionsnedsättning och andra sjukdomar såsom hjärt- kärlsjukdom. Det är därför av stor vikt att personer med astma inte börjar röka, och att de som röker får hjälp att sluta. I Socialstyrelsens riktlinjer från 2015 rekommenderas att minst 95 % av vuxna med astma som röker skall erbjudas hjälp med rökavvänjning. En förutsättning för att kunna erbjuda rökavvänjning är förstås att man efterfrågat rökvanor. I Luftvägsregistret registreras för alla åldrar uppgifter om såväl egen rökning som passiv rökning.  

En exacerbation är en klar försämring av astman som inneburit oplanerat besök till sjukvården eller tillfälligt ändrad medicinering. Ett av målen med astmabehandlingen är att patienten inte skall behöva ha några exacerbationer. I Luftvägsregistret registreras antalet exacerbationer senaste året. 

Vid uppföljning och kontroll av astma är det flera punkter som behöver kontrolleras och värderas.

I Socialstyrelsens riktlinjer från 2015 anges att ett besök för astmakontroll skall innefatta:

  • Bedömning av symtom med validerat frågeformulär, t ex AKT
  • Anamnes om rökning/passiv rökning, exacerbationer och fysisk aktivitet
  • Uppföljning av skriftlig behandlingsplan
  • Undersökning av inhalationsteknik och mätning av längd och vikt
  • Spirometri, varje år vid okontrollerad astma och minst vart tredje år vid kontrollerad astma med eller utan underhållsbehandling

I diagram 5-7 visas hur ofta (andel) man registrerat uppgifter om patientutbildning, rökning och exacerbation. I diagram 6 visas även andelen som röker. 

Figur 5 visar hur stor andel av personerna med astma där det under aktuell mätperiod finns uppgift om genomgången strukturerad astmautbildning. I riket finns uppgift för ca 30 % av patienterna, i Västra Götaland för cirka 10 %. Vid de specialiserade lungmottagningarna är dock andelen betydligt högre, över 90 %. Vid Angereds Närsjukhus finns uppgift om strukturerad astmautbildning hos 27 %, och i primärvårdens olika HSN-områden varierar andelen från 6 till 18 %. Uppgift om strukturerad astmautbildning finns något oftare för män jämfört med kvinnor.

Figur 6. Uppgift om tobaksrökning registreras oftast bra, hos tre av fyra patienter såväl i riket som i Västra Götaland. Vid de specialiserade mottagningarna registreras uppgift om tobaksrökning hos nästan samtliga patienter. Andelen som röker är i riket och Västra Götaland 12-13 %, men vid de specialiserade lungmottagningarna är andelen så hög som 30 %. Det finns också en klar åldersskillnad. I den yngsta åldersgruppen (18-29 år) saknas oftare uppgift om rökning trots att andelen rökare i den åldersgruppen är dubbelt så hög som i den äldsta åldersgruppen. Tobaksrökning är något vanligare bland kvinnor än män.

Figur 7 visar andelen med astma där det finns uppgift om exacerbation senaste 12 månaderna. I riket finns sådan uppgift för cirka 20 % av patienterna, i Västra Götaland är motsvarande siffra cirka 8 %. De specialiserade mottagningarna registrerar betydligt oftare exacerbation jämfört med medelvärdet för primärvården. Uppgift om exacerbation finns något oftare för män jämfört med kvinnor.

  

Sammanfattningsdiagram astma hos vuxna

I matrisen görs ingen statistisk jämförelse mot riksgenomsnittet för andel med AKT 20 eller mer, respektive för andel med normal lungfunktion, eftersom svarsfrekvensen är låg i riket eller för flera av de behandlande enheterna.