Sammanfattning

Nyfödda barn kan behöva vårdas på nyföddhetsavdelning (neonatalavdelning) om de är sjuka eller för tidigt födda. I Svenskt neonatalt kvalitetsregister (SNQ) fanns år 2017 drygt 3500 barn registrerade, födda före vecka 37, varav cirka 680 i Västra Götaland. Av dessa var i riket drygt 300 barn mycket för tidigt födda (graviditetsvecka 22-27). I Västra Götaland var motsvarande siffra 46 barn.

Vården av mycket förtidigt födda barn är komplicerad då barnen behöver hjälp med allt från att hålla normal kroppstemperatur till att kunna nutriera sig, och de behöver oftast hjälp med andning och syresättning. Därtill måste behandlingen vara ytterst skonsam då mycket förtidigt födda barn är sköra, deras blodkärl och organsystemen är omogna varför de lätt kan skadas. Barnen är som regel också mycket infektionskänsliga. Genom att mäta eventuella skador eller komplikationer som uppkommit hos de mycket förtidigt födda barnen får man ett mått på kvaliteten på den behandling som givits under tiden på nyföddhetsavdelningen. Sådana mått är till exempel andelen mycket förtidigt födda barn som får blödningar i hjärnan (IVH), lungsjukdomen bronkopulmonell dysplasi (BPD) eller ögonsjukdomen retinopati (ROP). Ett annat generellt mått på kvalitet och patientsäkerhet är att mäta andelen barn som får vårdrelaterade infektioner (VRI).

Nyfödda barn behöver nära kontakt med föräldrarna och möjligheterna till sådan kontakt begränsas ofta vid svår sjukdom eller då barnen är mycket förtidigt födda. Trots sjukdom och för tidig födsel försöker man på nyföddhetsavdelningar så snart det går skapa förutsättningar för att kontakten mellan barn och föräldrar skall bli så normal som möjligt och att barnen i den mån det går lär sig amma. Ett mått på hur väl man lyckats i detta är hur stor andel av barnen som ammas helt eller delvis vid utskrivning från sjukhuset.

Andel barn födda före vecka 37 som ammas vid utskrivning från nyföddhetsavdelning (neonatalavdelning) är generellt hög i såväl Västra Götaland som övriga riket (cirka 72 %), men andelen varierar stort beroende på i vilken vecka barnet var fött. Åttio procent av barnen födda i gestationsvecka 32-36 ammas helt eller delvis vid utskrivning från neonatalavdelning, jämfört med cirka 30 % av barnen födda före vecka 25.

Vården av de mycket förtidigt födda barnen (födda i vecka 22-27) visar samma kvalitet i Västra Götaland som i övriga riket, mätt som andel barn med blödning i hjärnan (cirka 10 %), som andel med lungsjukdomen BPD (cirka 70 %) och som andel med ögonsjukdomen ROP grad 3 eller högre (cirka 25 %). För samtliga tre komplicerande tillstånd är andelen som drabbas högre i åldersgruppen födda vecka 22-24 jämfört med åldersgruppen födda vecka 25-27. 

Andelen nyfödda barn med vårdrelaterade infektioner är generellt låg i Sverige, och andelen har minskat något sedan 2014. Antalet vårdrelaterade infektioner vid nyföddhetsavdelningarna i Västra Götaland skiljer sig år 2017 inte från övriga riket.


Skriven av Bill Hesselmar
Publicerad 2017-06-07 Uppdaterad 2018-04-12

Andel barn som ammas helt eller delvis vid utskrivning från neonatalavdelning

Källa: Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister SNQ

Vilket år avses: Tidsserie 2010 - 2017

Täljare: Antal barn som ammas helt eller delvis vid utskrivning till hemmet eller till hemsjukvård respektive år.

Nämnare: Antal barn födda i vecka före vecka 37, vårdade på neonatalavdelning och registrerade i SNQ respektive år.

Vad visar indikatorn: Barn som vårdas på neonatalavdelning är ofta för tidigt födda eller svårt sjuka. Initialt behöver många av barnen hjälp med vätska och nutrition men i takt med att de blir äldre och friskare strävar man efter att de skall kunna börja amma, inte bara för att de skall få bröstmjölk utan också för de fördelar som amning i sig kan innebära. På neonatalavdelningarna mäter man därför andelen barn som ammas helt eller delvis vid utskrivning till hemmet eller till hemsjukvård.

Västra Götaland jämfört med riket: Amning helt eller delvis vid utskrivning från nyföddhetsavdelning är lika vanligt i Västra Götaland (72,6 %) jämfört med övriga riket (72,5 %). Barnets ålder vid födelsen har däremot stor betydelse för om de ammas eller ej. I den äldre åldersgruppen (32-36 v) ammas cirka 80 % av barnen vid utskrivning, i den yngsta åldersgruppen cirka 30 %. Någon egentlig förändring över tid, från 2010 till 2017 ses inte för åldersgruppen 32-36 veckor. Däremot ses en viss minskning för åldersgruppen 28-31 veckor medan man i de två yngsta åldersgrupperna anar man en ökande frekvens senaste året.  

Skillnader inom regionen: Någon jämförelse mellan neonatalavdelningarna i Västra Götaland görs ej.

Könsskillnader: Jämförelse görs ej.

Blödningar i hjärnan (IVH) hos för tidigt födda barn

Källa: Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister SNQ

Vilket år avses: Tidsserie från 2010 - 2017

Täljare: Antal barn med IVH grad 3-4

Nämnare: Antal överlevande barn respektive år, födda i gestationsvecka 22-27, utskrivna från neonatalavdelning och registrerade i SNQ

Vad visar indikatorn: Intraventrikulära blödningar (IVH) är blödningar till de vätskefyllda hålrummen i hjärnan. Särskilt mycket för tidigt födda barn drabbas eftersom blodkärlen i hjärnan hos dessa barn lättare brister då de inte är färdigutvecklade. Andningssvårigheter, infektioner och andra komplikationer som ofta ses hos mycket för tidigt födda barn ökar ytterligare risken för IVH. Blödningarna behöver inte ge några bestående men, särskilt inte om det rör sig om små blödningar, men de kan också vara livshotande eller ge bestående neurologiska funktionsnedsättningar. Blödningarna delas in i fyra grader, där grad 1 och grad 2 är små medan grad 3 och grad fyra är allvarligare. Vid grad 3 har blod trängt ut i hålrummen (ventriklarna) och lett till en förstoring av ventriklarna. Vid grad 4 har blödningen även trängt ut i kringliggande hjärnvävnad. Indikatorn mäter andelen överlevande barn födda i gestationsvecka 22-27 med IVH grad 3 eller grad 4.

Västra Götaland jämfört med riket: Fram till 2013 var andelen barn med IVH grad 3-4 högre i Västra Götaland jämfört med övriga riket, men sedan dess har skillnaderna jämnats ut för att stabiliseras runt 10 %. IVH är vanligare hos de yngre barnen, födda i vecka 22-24 (cirka 15 %) jämfört med de äldre (cirka 7 %).  

Skillnader inom regionen: Någon jämförelse mellan neonatalavdelningarna i Västra Götaland görs ej då neonatalvården i Västra Götaland fungerar som ett samverkande system i vården av mycket för tidigt födda barn.

Könsskillnader: Jämförelse görs ej.

Lungsjukdom, bronkopulmonell dysplasi (BPD) hos för tidigt födda barn

Källa: Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister SNQ

Vilket år avses: Tidsserie från 2010 till 2017

Täljare: Antal barn med behov av syrgas vid 36 veckors ålder

Nämnare: Antal överlevande barn respektive år, födda i
gestationsvecka 22-27, utskrivna från neonatalavdelning och
registrerade i SNQ

Vad visar indikatorn: Bronkopulmonell dysplasi (BPD) är en lungsjukdom som drabbar mycket för tidigt födda barn. Lungorna hos dessa barn är inte bara omogna med färre lungblåsor, de saknar också den ytspänningsnedsättande substansen ”surfaktant” som gör att lungorna kan spännas ut och slappna av utan alltför stor kraft. Tidigare avled oftast mycket för tidigt födda barn eftersom de inte klarade att andas, men i mitten på 1960-talet började man kunna behandla barnen i respirator. Dessvärre var dåtidens respiratorer inte särskilt skonsamma och syrgashalterna man använde var höga, vilket ofta ledde till omfattande lungskador med blåsbildning och ärrvävnad. Den tidigare formen av BPD karakteriserades således av omfattande lungskador. Mot slutet av 1980-talet började man kunna tillföra surfaktant. Respiratorerna blev allt bättre, syrgashalten i inandningsluften kunde regleras noggrannare och man blev allt bättre på att behandla övriga riskfaktorer för BPD. Dessa åtgärder medförde att lungskadorna minskade men samtidigt överlevde allt yngre barn varför sjukdomen BPD kom att se annorlunda ut. Idag ser man sällan direkta lungskador. I stället karakteriseras sjukdomen av färre och klumpigare lungblåsor (alveoler) och ett mindre välutvecklat nät av fina lungblodkärl (kapillärer). I takt med att barnen växer och blir äldre tillväxer lungorna och fler lungblåsor bildas varför många för tidigt födda barn får en normal eller nästan normal lungfunktion. Men svår lungfunktionsnedsättning förekommer fortfarande och olika grader av astmaliknande besvär är inte ovanligt. Definitionen på BPD är behov av syrgas vid en ålder motsvarande 36 graviditetsveckor. Vid svår BPD behövs mer än 30 % syrgas. Lindrig BPD (syrgas vid 1 månads ålder) används vanligtvis inte kliniskt. Indikatorn mäter andelen barn födda i vecka 22-27 med behov av syrgas vid 36 veckors ålder.

Västra Götaland jämfört med riket: En långsam ökning av BPD har skett från 2010 till 2015, sannolikt på grund av att allt fler mycket för tidigt födda barn överlever. Efter 2014/2015 har nivå stabiliserats runt 70 % i såväl Västra Götaland som övriga riket. BPD är något vanligare i den yngsta åldersgruppen (cirka 80 %) jämfört med den äldre (cirka 60 %). 

Skillnader inom regionen: Någon jämförelse mellan neonatalavdelningarna i Västra Götaland görs ej då neonatalvården i Västra Götaland fungerar som ett samverkande system i vården av mycket för tidigt födda barn.

Könsskillnader: Någon jämförelse görs ej.

Ögonsjukdom, retionopati (ROP) hos för tidigt födda barn

Källa: Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister SNQ

Vilket år avses: Tidsserie från 2010 - 2017

Täljare: Antal barn med ROP grad 3 eller högre.

Nämnare: Antal överlevande barn respektive år, födda i gestationsvecka 22-27, utskrivna från neonatalavdelning och registrerade i SNQ.

Vad visar indikatorn: Retinopathy of Prematurity (ROP) är en ögonsjukdom som kan drabba för tidigt födda barn, födda före vecka 31. Ju tidigare barnet är fött, desto större är risken för ROP. Ögonen har under denna period en betydande tillväxt och de omogna och sköra blodkärlen i ögonen är känsliga för störningar och skadande faktorer såsom höga syrgasnivåer. Blodkärlen kan sluta växa eller växa fel. Läckage och blödningar kan ge ärrvävnad som i värsta fall leder till näthinneavlossning och bestående synnedsättning. ROP delas in i fem grader där grad 1 och grad 2 är lätta eller moderata förändringar medan den onormala blodkärlstillväxten är gravt störd vid grad 3. Vid grad 4 och 5 tillkommer olika grader av näthinneavlossning. Grad 1 och 2 behöver inte behandlas medan svårare ROP behandlas med laser. Indikatorn mäter andelen barn, födda i vecka 22-27, som har ROP grad 3 eller högre på något öga.

Västra Götaland jämfört med riket: Andelen barn med ROP grad 3 eller högre har under hela mätperioden varit några procentenheter högre i Västra Götaland jämfört med övriga riket, även om skillnaden minskat. Från år 2014 ses ingen statistiskt säker skillnad mellan VGR och övriga riket om man ser till respektive år. Det är framförallt de yngsta barnen som drabbas av ROP. Hos barn födda i vecka 22-24 ses ROP grad 3 eller mer hos cirka 50 % av barnen, medan det är ovanligt hos barn födda i vecka 25-27 (< 15 %).  

Skillnader inom regionen: Någon jämförelse mellan neonatalavdelningarna i Västra Götaland görs ej då neonatalvården i Västra Götaland fungerar som ett samverkande system i vården av mycket för tidigt födda barn.

Könsskillnader: Någon jämförelse görs ej.

Vårdrelaterade infektioner på nyföddhetsavdelning

Källa: Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister SNQ

Vilket år avses: Tidsserie från 2014 - 2017.

Vald grupp: Antal verifierade bakteriella eller misstänkta sepsisepisoder med debut minst 72 timmar efter inläggning, per 1000 vårddygn.

Vad visar indikatorn: Vårdrelaterade infektioner (VRI) är en patientsäkerhetsrisk som kan innebära svåra konsekvenser för patienterna, särskilt för de allra sjukaste såsom mycket för tidigt födda barn. Risken för vårdrelaterade infektioner är också högre hos svårt sjuka eller mycket för tidigt födda barn eftersom deras infektionsförsvar är nedsatt eller omoget samtidigt som olika katetrar och infarter till blodbanan, liksom behandling i respirator, ökar risken för vårdrelaterade infektioner. Andelen vårdrelaterade infektioner skall helst vara så låg som möjligt och indikatorn mäter antalet VRI/1000 vårddygn på neonatalavdelning.

Västra Götaland jämfört med riket: Andelen VRI har under perioden 2014 till 2016 varit något högre i Västra Götaland jämfört med övriga riket, men år 2017 är nivån i Västra Götaland på samma nivå som i övriga riket.

Skillnader inom regionen: Någon jämförelse mellan neonatalavdelningarna i Västra Götaland görs ej då neonatalvården i Västra Götaland fungerar som ett samverkande system i vården av svårt sjuka och mycket för tidigt födda barn. 

Könsskillnader: Någon jämförelse görs ej.

Sammanställning av resultat för senaste mätperioden