Sammanfattning

Ändtarmscancer är tillsammans med tjocktarmscancer en av de vanligaste cancerformerna i Sverige. Cancertumörer som sitter i de nedersta 15 centimetrarna av tarmen kallas ändtarmscancer. Tumörer i andra delar av tjocktarmen kallas för tjocktarmscancer. Det finns också en ovanlig typ av cancer i nedersta delen av ändtarmen som kallas analcancer eller cancer i ändtarmsöppningen.

Varje år drabbas cirka 2 100 personer av ändtarmscancer. De flesta av dem som insjuknar, 75 procent, är över 65 år och omkring fem procent är under 50 års ålder. Ändtarmscancer är något vanligare hos män än hos kvinnor.

Dagens behandlingsmetoder har ökat möjligheterna att bli botad. Symtomen visar sig ofta tidigt och de flesta har stora chanser att bli botade ifall de snabbt kontaktar vården.

Den vanligaste behandlingen vid ändtarmscancer är att operera bort tumören och skarva ihop ändtarmen med tjocktarmen. Ofta ges strålbehandling före operationen och ibland får man cellhämmande läkemedel, cytostatika. 

Ibland är det nödvändigt att göra en stomioperation, som resulterar i att tarmen mynnar ut i ett hål på magen där avföringen samlas i en stomipåse. 

Sedan maj 2016 görs utredning och undersökningar enligt ett standardiserat vårdförlopp som är ett sätt att organisera utredningen så att den går så snabbt som möjligt. Syftet är också att ge en mer jämlik och patientfokuserad vård över hela landet.

Femårsöverlevnaden har förbättrats under de senaste decennierna. För patienter diagnosticerade med ändtarmscancer 2005 - 2009 var femårsöverlevnaden 61 procent för män och 64 procent för kvinnor. 

Behandlingen av ändtarmscancer har koncentrerats till fyra av regionens sju sjukhus sedan 2015. 

Indikatorerna nedan visar bland annat att:

  • Andel patienter med tjock- eller ändtarmscancer som genomgått en komplett stadieindelning.
  • Andel patienter med tjock- eller ändtarmscancer som startat behandling senast 28 dagar efter datum för diagnos.
  • Den relativa femårsöverlevnaden ligger på 65 procent både i Västra Götalandsregionen och i riket (målnivå 67 procent).

Täckningsgraden mot Cancerregistret för Västra Götalandsregionen diagnosår 2017 är XXX procent.


Andel patienter som genomgått komplett stadieindelning

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret

Vilka år avses: Diagnosår 2012-2017

Täljare: Andel patienter med tjock- eller ändtarmscancer som genomgått en komplett stadieindelning.

Nämnare: Totalt antal patienter med tjock- eler ändtarmscancer.

Vad visar indikatorn: Andel patienter med tjock- eller ändtarmscancer som genomgått en komplett stadieindelning.

Målnivå: ≥ 90%

Västra Götaland jämfört med riket: Ny text behövs. Max 3-4 meningar.

Skillnader inom regionen: Ny text behövs. Max 3-4 meningar.

Könsskillnader: Ny text behövs. Max 3-4 meningar..

Väntetid från diagnos till behandlingsstart

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret

Vilka år avses: År för påbörjad behandling 2012-2017

Täljare: Antal patienter med tjock- eller ändtarmscancer som startat behandling senast 28 dagar efter diagnosdatum.

Nämnare: Totalt antal patienter med tjock- eller ändtarmscancer.

Vad visar indikatorn: Andel patienter med tjock- eller ändtarmscancer som startat behandling senast 28 dagar efter datum för diagnos.

Målnivå: ≥ 80%

Västra Götaland jämfört med riket: Ny text behövs. Max 3-4 meningar. 

Skillnader inom regionen: Ny text behövs. Max 3-4 meningar. 

Könsskillnader: Ny text behövs. Max 3-4 meningar.

Fem års relativ överlevnad

Vilka år avses: 1995-2014 (femårs-perioder)

Vad visar indikatorn:  Relativ femårsöverlevnad vid ändtarmscancer. Avser patienter 30–89 år vid diagnos (åldersstandardiserade värden). 

Målnivå: Målet för 2016 är en relativ femårsöverlevnad på 67 procent.

Västra Götaland jämfört med riket: Överlevnaden i regionen är samma som för riket, (65 procent). Varken Västra Götalandsregionen eller riket når målnivån på 67 procent.

Skillnader inom regionen: Endast mycket små icke-signifikanta skillnader mellan de olika sjukhusen i regionen.

Könsskillnader: Kvinnor har en något bättre överlevnad än män, vilket kanske till viss del kan förklaras av att kvinnor, med ett vidare bäcken, är lättare att operera än män.