Sammanfattning

Möjligheterna till aktiv medicinsk behandling vid stroke har ökat betydligt senaste decenniet, så även behandlingsmöjligheterna mot de vanligaste riskfaktorerna som till exempel hypertoni, förmaksflimmer och diabetes. Särskilt betydelsefullt de senaste åren har introduktionen av mekanisk propputdragning (trombektomi) som komplement till propplösande behandling (trombolys) varit. Varannan individ som insjuknat med stroke som orsakats av stopp (ocklusion) i ett större centralt kärl kan genom kompletterande mekanisk propputdragning bli oberoende och väsentligen leva ett fortsatt liv utan stöd från samhället. Trombektomi är ett högspecialiserat ingrepp som bara kan utföras på Sahlgrenska sjukhuset. Merparten av alla stroke (90 %) är dock inte så allvarliga att de kan eller bör behandlas med trombektomi. Kvalitetsindikatorn ”Reperfusion” (behandling med syfte att återetablera hjärnans cirkulation) är ett sammantaget mått för bägge behandlingsmetoderna, d.v.s. den andel strokepatienter som behandlats med trombolys och/eller trombektomi. Denna indikator visar att andelen reperfusion i Västra Götalandsregionen (VGR) ökar kontinuerligt. Särskilt positiv är utvecklingen av andelen trombektomier där regionen är ledande nationellt.

Det kom nya Nationella riktlinjer för vård vid stroke från Socialstyrelsen under 2018. En del målnivåer har justerats i enlighet med vetenskaplig evidens och utfall. Till exempel har målnivån för reperfusion ökat till  ≥20 % jämfört med tidigare ≥15 %.

I föreliggande verksamhetsanalys som rör utfallet fram t.o.m. 2017 jämför vi nivåerna för indikatorerna både med tidigare målnivåer och de som är aktuella 2018.

I regel presterar VGR på ungefär samma nivå som riket. Dock är resultaten för direktinläggning vid stroke, behandling med antikoagulerande (blodförtunnande) läkemedel vid stroke och förmaksflimmer, samt ADL-beroende vid 3 månader bättre i VGR.

VGR var tidigare sämre än riket på behandling med antikoagulantia vid stroke och förmaksflimmer, men efter flera riktade satsningar och kvalitetsarbete passerar regionen nu sedan flera år riksgenomsnittet med god marginal.

Flera av de rapporterade indikatorerna faller ut sämre för enskilda sjukhus. Det kan vara betingat av resursbrist eller suboptimal organisation. Lokalt kvalitetsarbete är en förutsättning för bättre resultat.

 


Publicerad 2018-04-23 Uppdaterad 2018-05-15

Reperfusionsbehandling vid akut ischemisk stroke

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riks-Stroke.

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2012 till 2017.

 

Täljare: Antal strokepatienter som behandlats med trombolys och/eller trombektomi.

Nämnare: Antal patienter som uppfyller kriterier för behandling (ICD10=I63,  ≥18 år), och som registrerats i Riksstroke under mätperioden.

Kommentar: I SU/Sahlgrenskas siffror ingår Mölndal och Östra. 

Vad visar indikatorn: Andel personer som fått reperfusionsbehandling (trombolys- och/eller trombektomibehandling) vid insjuknande i hjärninfarkt. Vetenskapliga studier visar att behandlingen ger minskade risker för bestående funktionsnedsättningar hos patienten om den sätts in tidigt, helst inom 2-3 timmar från insjuknandet. Bortre gräns för behandling med trombolys är 4,5 timmar och för trombektomi vanligen 6 timmar. Enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid stroke 2018 har trombolys prioritet 1 och trombektomi beroende på kärlgebit prioritet 1-2.

Målnivå: Den regionala målnivån för 2017 är ≥15 %. Socialstyrelsens målnivå för reperfusionsbehandling vid stroke var t.o.m. 2017 ≥15 %. I de nya Nationella riktlinjerna för vård vid stroke 2018 fastställdes en högre målnivå: ≥20 %.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Västra Götalandsregionen har legat under riksgenomsnittet under tidigare år i mätperioden men är nu sedan några år i nivå med riket. Nivån stiger successivt med ett par procent per år. I åldersintervallet >80 år är Västra Götalandsregionen sedan flera år mer behandlingsaktiv än riket i övrigt. Målnivån har tidigare varit 15%, men i de nya Nationella riktlinjerna för vård vid stroke 2018 fastställdes den högre nivån ≥20 % enligt ovan. Den är väsentligen högre än Västra Götalandsregionens genomsnitt 2017 och innebär en utmaning för 2018 som motiverar ytterligare verksamhetsutveckling och kvalitetsarbete.

Skillnader inom regionen: För de mindre sjukhusen är patientunderlaget lågt varför andelen behandlade slumpmässigt kan variera år från år. I Göteborg är reperfusionsbehandlingen centraliserad till ett sjukhus, Sahlgrenska sjukhuset. I våra sjukhusjämförelser finns därför inte Östra och Mölndals sjukhus med. Sahlgrenska har störst behandlingsvolym i regionen och har en mycket positiv utveckling senaste åren dock med en liten tillbakagång beroende på något färre trombolyser under 2017.

Flertalet enheter i VGR har över tid haft en positiv utveckling och klarade målnivån om 15 % men däremot var det ingen som klarade kommande målnivå ≥20 % (2018 års målnivå). NÄL som i flera år legat sämre till har dock en kontinuerligt positiv utveckling och når nu drygt 11 %.

Könsskillnader: Andelen behandlade kvinnor och män är lika.

Strokeenhet som första vårdnivå vid stroke

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riksstroke.

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2012-2017.

Täljare: Antal strokepatienter som initialt vårdats på en strokeenhet, IVA eller neurokirurgisk avdelning.

Nämnare: Samtliga patienter med stroke som registrerats i Riksstroke under mätperioden.

Vad visar indikatorn: Andelen strokepatienter som vårdats på strokeenhet, IVA eller neurokirurgisk avdelning som första vårdenhet. Indikatorn omfattar samtliga patienter, oavsett ålder eller sjukdomens svårighetsgrad. Vård på strokeenhet ökar såväl överlevnad som funktionsförmåga efter ett strokeinsjuknande och det är angeläget att patienterna erhåller strokeenhetsvård från första dagen i de fall de inte är föremål för intensivvård eller neurokirurgisk åtgärd. Vid misstänkt stroke har inläggning på strokeenhet som första vårdenhet högsta prioritet (prioritet 1) i Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid stroke.

Målnivå: Regionens målnivå ≥90 %. Riksstrokes målnivå är: hög ≥90 %; måttlig ≥80 %. Socialstyrelsens målnivå är ≥90 %.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Riksstrokes måttliga målnivå uppfylls av VGR senaste året. Andelen strokepatienter som direktinläggs ligger på en högre nivå i VGR (82 %) jämfört med riket (79 %) (alla åldrar). Fler äldre (>80 år) direktinläggs i VGR (81 %) jämfört med riket (76 %).

Skillnader inom regionen: NÄL och Skövde ligger sämst till i regionen på drygt 70 %. Det är alarmerande att Skövdes andel minskat senaste tre åren. För NÄLs del är det positivt att det istället skett en förbättring senaste tre åren. Regionens övriga enheter ligger över 85 % men ingen enhet når 90 %. Bäst ligger Lidköping på 89 %, i fallande ordning följt av Kungälv, Alingsås, Sahlgrenska, Mölndal, Östra och Borås. Den förhållandevis låga nivån av inläggningar på strokeenhet som första vårdnivå på en del enheter i regionen illustrerar en brist på strokeenhetsvårdplatser och en organisation som inte förmår att placera strokepatienter på rätt avdelning.

Könsskillnader: Inga könsskillnader ses för denna indikator.

Bedömning av sväljförmåga

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riksstroke.

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2012-2017.

Täljare: Antal strokepatienter där sväljförmåga testats eller där orsak givits till varför testet inte kunde genomföras (t.ex. p.g.a. medvetandesänkt patient).

Nämnare: Samtliga patienter med stroke som registrerats i Riksstroke under mätperioden.

Vad visar indikatorn: Andel strokepatienter där sväljförmågan testas. Nedsatt förmåga att svälja till följd av stroke kan leda till aspiration med andningsstopp eller allvarlig lunginflammation. Därför bör ett enkelt sväljningstest genomföras när patienten kommer till sjukhuset. Testet är en kvalitetsindikator inom omvårdnadsområdet. Bedömning av sväljförmåga har högsta prioritet (prioritet 1) i Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid stroke.

Målnivå: Riksstrokes målnivå är: hög ≥95 %; måttlig ≥90 %. Socialstyrelsen har i de nya Nationella riktlinjerna för vård vid stroke 2018 fastställt målnivån 100 %.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Riksstrokes måttliga målnivå (90 %) uppfylls inte av VGR. VGR har i regel legat lite bättre till nationellt och är nu nära 2 % över rikets nivå. Det finns inga skillnader mellan yngre (18-80 år) och äldre (>80 år) patienter senare år.

Skillnader inom regionen: Alingsås ligger i topposition på 99-100 % senaste fyra åren. Förutom Alingsås uppfyller Sahlgrenska (98 %) Riksstrokes höga målnivå. Kungälv uppfyller den måttliga målnivån (90 %). Resterande enheter ligger under den måttliga målnivån med Borås och NÄL lägst på 78 %.

Könsskillnader: Inga könsskillnader ses för denna indikator.

OBS! Frågan har ändrats 2014 vilket kan påverka jämförelser över tid.

 

Antikoagulantia vid förmaksflimmer och akut ischemisk stroke

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riksstroke.

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2012-2017.

Täljare: Alla vårdtillfällen registrerade med ischemisk stroke och förmaksflimmer som skrivits ut med någon typ av antikoagulantiabehandling.

Nämnare: Alla vårdtillfällen registrerade i Riksstroke med ischemisk stroke och förmaksflimmer som inte avled under akutskedet.

Vad visar indikatorn: Andel personer som drabbats av stroke och behandlats med oral antikoagulantia vid utskrivning. Patienter med förmaksflimmer som inte behandlas med antikoagulantia efter ischemisk stroke löper en hög risk att återinsjukna och det är därför viktigt att andelen behandlade är hög. Behandlingen har näst högsta prioritet (prioritet 2) enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid stroke 2018.

Målnivå: Regional målnivå 2017 ≥60 %. För 2018 är den regionala målnivån höjd till ≥80 %.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen behandlade i regionen ligger sedan några år signifikant högre än riksgenomsnittet och når nu (81 %). Utvecklingen är enastående med hänsyn till att regionen några år tidigare låg betydligt lägre. Framgången är resultatet av ett målinriktat regionalt förbättringsarbete. Det har funnits en uttalad åldersskillnad med fler behandlade i gruppen yngre (18-80 år) men differensen har succesivt minskat och 2017 är den 8 % vilket rimligen är adekvat med hänsyn till att behandlingen i något högre utsträckning är kontraindicerad hos äldre. Åldersskillnaden är något högre på riksnivå.

 

Skillnader inom regionen: Alla regionens enheter når den regionala målnivån 60 %. Sahlgrenska ligger i topp med 89 %, i fallande ordning följt av Lidköping, Östra, Mölndal, Alingsås och Kungälv, som alla ligger över den kommande målnivån 80 %. NÄL och Borås ligger bägge lägre på 77% och har möjligen backat lite senaste året.

Könsskillnader: Inga könsskillnader ses för denna indikator.

OBS! Frågan har ändrats 2015 vilket kan påverka jämförelser över tid.

 

Behandling med blodtryckssänkande läkemedel efter insjuknande

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riksstroke.

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2012-2017.

 

Täljare: Antal patienter med stroke som skrivits ut med (eller redan stod på) blodtryckssänkande läkemedel vid insjuknandet.

Nämnare: Samtliga vårdtillfällen av stroke (ICD10: I61, I63, I64) som registrerats i Riksstroke under mätperioden exklusive de som inte överlevde akutskedet.

Vad visar indikatorn: Andel personer som drabbats av stroke och fått blodtryckssänkande behandling vid utskrivning. Förhöjt blodtryck är den enskilt viktigaste riskfaktorn för stroke och blodtryckssänkande behandling efter stroke minskar risken för återinsjuknande i hjärt-kärlsjukdom. Behandlingen är i många fall livslång. För en mindre andel av strokepatienterna är dock blodtryckssänkande läkemedel olämpliga på grund av att blodtryckssänkningen blir alltför kraftig, att andra biverkningar uppträder eller att det finns risk för läkemedelsinteraktioner. Insättande av blodtryckssänkande läkemedel har näst högsta prioritet (prioritet 2) enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid stroke 2018.

Målnivå: Riksstrokes målnivå är: hög 80 %; måttlig 70 %.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen patienter i VGR som skrivs ut med blodtryckssänkande medicinering under perioden ligger sedan flera år stabilt på nära samma nivå som riket strax under 80 %. Riksstrokes måttliga målnivå uppfylls under perioden i VGR (2017 78 %). Andelen behandlade i gruppen 18-80 år är lägre än i gruppen >80 år både i VGR (3 %) och i riket (5 %).

Skillnader inom regionen: Trenden senaste åren har varit svagt ökande i Mölndal som nu ligger högst i regionen på 86 %. Därefter kommer i fallande ordning Alingsås, Borås och Östra som alla klarar Riksstrokes höga målnivå 80 %. Strax över den måttliga målnivån 70 % och lägst i regionen 2017 ligger Skövde följt av Sahlgrenska på 73 %. Den lägre nivån för Sahlgrenska kan delvis förklaras av att andelen unga (18-80 år) med stroke är högre på Sahlgrenska jämfört med regionen som helhet och att unga generellt behandlas i lägre utsträckning. I Skövde finns en trend till sjunkande nivåer senaste åren, dock med stabilisering 2017.

Könsskillnader: Inga könsskillnader ses för denna indikator.

ADL-beroende 3 månader efter stroke

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riksstroke.

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2012-2016.

Täljare: Antal strokepatienter som angivet att de behöver hjälp med toalettbesök och/eller påklädning.

Nämnare: Alla strokepatienter som svarat på 3-månadersenkäten och var ADL-oberoende vid insjuknandet.

Vad visar indikatorn: Andelen patienter som är beroende av personlig ADL (allmän daglig livsföring) tre månader efter utskrivning efter insjuknandet i stroke. Skillnader i andelen ADL-beroende mellan sjukhus förklaras delvis av skillnader i patientsammansättning men visar också att det kan finnas utrymme att förbättra rehabiliteringen efter stroke.

Målnivå: Regional målnivå saknas. Nationell målnivå från Socialstyrelsen saknas. Riksstroke anger ingen målnivå.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: På riksnivå har ADL-beroendet uppvisat en långsamt sjunkande trend under de senare åren. Regionen har legat stabilt på samma nivå som riket men senaste året (2016) är utfallet bättre i VGR som nu ligger på 14 %, 3 % lägre än riket. Äldre patienter (>80 år) är generellt betydligt mer ADL-beroende än yngre (18-80 år) och förbättringen som ses för VGR jämfört med riket omfattar främst den äldre patientgruppen (>80 år).

Skillnader inom regionen: För de enskilda sjukhusen varierar resultaten mellan olika år och ofta finns en trend till förbättring över tid. Nivån 2016 ligger under nivån i riket för alla enheter utom Lidköping som ligger lägst i regionen på 17 %. I fallande ordning ligger Alingsås, Östra, Borås, Sahlgrenska och Kungälv över genomsnittet i regionen.

Könsskillnader: Inga könsskillnader ses för denna indikator.

Tillgodosedda behov av stöd och hjälp vid 3 månader

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riksstroke.

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2012-2016.

Täljare: Antal strokepatienter som vid 3 månader ansåg sina behov av stöd eller hjälp från sjukvården eller kommunen fullt tillgodosedda.

Nämnare: Alla strokepatienter som svarat på 3-månadersenkäten. De som svarat ”Vet ej” eller att de ej varit i behov av stöd eller hjälp är dock exkluderade vid beräkningarna.

Vad visar indikatorn: Andelen strokepatienter som vid 3 månader ansåg sina behov av stöd eller hjälp från sjukvården eller kommunen fullt tillgodosedda. Kvalitetsindikatorn redovisas per sjukhus där patienten vårdats under akutskedet, men akutsjukhuset kan bara delvis påverka utfallet. En av de många faktorer som kan påverka detta utfall är kvaliteten i vårdplaneringen tillsammans med primärvården och kommunen. Upplevelsen att behoven är tillgodosedda kan påverkas av patientens förväntningar. Det är möjligt att förväntningarna på sjukvårdens och kommunens stöd varierar över landet.

Målnivå: Riksstrokes målnivå är: hög 75 %; måttlig 60 %.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Riksstrokes måttlig målnivå nås ej i regionen (58 %). Nivån i VGR har tidigare legat någon enstaka procentenhet lägre än genomsnittet i riket men 2016 har regionen kommit upp i nivå med nationen. Det finns ingen skillnad mellan yngre (18-80 år) och äldre (>80 år) patienter 2016.

Skillnader inom regionen: För områdena runt de enskilda sjukhusen varierar resultaten mellan olika år men det finns inga säkra trender över tid. Riksstrokes måttliga målnivå nås i fallande ordning runt Alingsås (70 %), Kungälv, Borås, Skövde, och Lidköping (61 %). NÄL och Östra ligger runt 55 %. Området runt Mölndal och Sahlgrenska ligger stabilt sämst till under perioden och 2016 på c:a 45 %.

Könsskillnader: Inga könsskillnader ses för denna indikator.

OBS! Frågan har ändrats 2015 vilket kan påverka jämförelser över tid

Rökstopp efter stroke

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riksstroke.

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2012-2016.

 Täljare: Antal strokepatienter som vid 3 månader efter insjuknandet angivit att de inte röker.

Nämnare: Alla strokepatienter som vid insjuknandet var rökare och svarat på 3-månadersenkäten.

Vad visar indikatorn: Indikatorn visar andelen patienter som slutat röka inom 3 månader efter stroke, av dem som var rökare vid insjuknandet. Rökstopp är en angelägen och effektiv åtgärd för att förebygga ny stroke eller annan hjärt- och kärlsjukdom. Med rökavvänjande insatser kan hälso- och sjukvården vara ett viktigt stöd för patienten att sluta röka. Enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder har rökstopp hög prioritet.

Målnivå:, Enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid stroke ≥80 %.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Målnivån för rökstopp nås inte i VGR. Andelen ligger på samma nivå som i riket (45 %). I gruppen >80 år har andelen rökstopp tidigare varit högre i VGR jämfört med riket, men 2016 finns ingen skillnad mellan yngre (18-80 år) och äldre patienter.

Skillnader inom regionen: För de enskilda sjukhusen baseras nivåerna på väldigt få fall så jämförelser mellan sjukhus och även för samma sjukhus mellan olika år är mycket vanskliga. Resultaten mellan olika år varierar och det finns inga tydliga trender över tid. Variationer mellan sjukhus är stora men sannolikt slumpmässigt betingade. Sett över hela perioden (2012-2016) ligger Skövde, Lidköping, Sahlgrenska och Mölndal på c:a 52 %, Borås och Kungälv c:a 46 %, VGR och riket 45 %, Alingsås 42 %, NÄL 38 % och Östra 35 %.

Könsskillnader: Inga könsskillnader ses för denna indikator.

Nöjda med rehabilitering 12 månader efter stroke

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riksstroke.

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2015-2017.

Täljare: Antal strokefall där patienten efter utskrivning från sjukhus fick rehabilitering, som vid 12 månader efter insjuknandet uppgett att den är nöjd eller mycket nöjd med rehabiliteringen.

Nämnare: Samtliga fall av sjukhusvårdad stroke där patienten fick rehabilitering efter utskrivning från sjukhus och som 12 månader efter stroke följdes upp med en fråga om hur nöjda de är med rehabiliteringen.

Vad visar indikatorn: Andelen av alla strokefall där patienterna vid 12 månader efter stroke uppgett att de är nöjda eller mycket nöjda med den rehabilitering de fick efter utskrivning från sjukhus. Det självupplevda behovet av rehabilitering behöver inte avspegla de bedömningar som rehabiliteringspersonalen (i första hand sjukgymnast och arbetsterapeut) skulle gjort. Upplevelsen att behoven är tillgodosedda kan påverkas av patientens förväntningar. Primärvårdens och kommunens verksamheter är betydelsefulla för utfallet. Indikatorn är ny och täcker 2015-2017.

Målnivå: Enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid stroke 2018 är målnivån ≥87 %.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen patienter i VGR som 12 månader efter insjuknandet har angett att de är nöjda eller mycket nöjda med rehabiliteringen efter utskrivning speglar den nationella nivån och ligger stabilt på målnivån 87 % 2017. Äldre patienter (>80 år) ligger icke-signifikant lägre jämfört med yngre (18-80 år).

Skillnader inom regionen: Patienter som vårdats på sjukhusen i Alingsås, Skövde och Kungälv når målnivån 87 %. I fallande ordning kommer därefter Borås, Östra, NÄL, Lidköping, Sahlgrenska och Mölndal där den senare ligger på 82 %. Det finns en antydan till positiv utveckling för Skövde under perioden.

Könsskillnader: Inga könsskillnader ses för denna indikator.

Strokeenhet som första vårdnivå vid TIA

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riksstroke

Vilka år avses: Akut vårdade 2017.

 

Täljare: Antal fall TIA som initialt under det akuta vårdtillfället vårdats på en strokeenhet, utan att först ha vårdats på en annan vårdavdelning vid inskrivning på sjukhus.

Nämnare: Samtliga sjukhusvårdade fall med TIA.

Vad visar indikatorn: Andel fall av TIA (Transitorisk Ischemisk Attack) som vid akut in-sjuknande vårdas först på strokeenhet och inte på en annan vårdavdelning. TIA innebär en mycket hög risk att återinsjukna i stroke inom 1 vecka om inte korrekt utredning och snabb adekvat sekundärprofylaktisk behandling ges. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid stroke 2018 ska personer med akut TIA läggas in på strokeenhet som första vårdenhet med snabb utredning och tidigt insatt sekundärpreventiv behandling (prioritet 2). Åtgärden rör patienter med akut TIA och insjuknande under den senaste veckan. Låg andel TIA-patienter initialt inlagd på strokeenhet indikerar brist på strokeenhetsplatser och suboptimal organisation av det akuta patientflödet på sjukhuset.

Målnivå: Regionens målnivå är ≥90 %. Socialstyrelsens målnivå är ≥90 % enligt de Nationella riktlinjerna för vård vid stroke 2018.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: I VGR var andelen TIA initialt vårdade på strokeenhet 2017 80 %, icke-signifikant högre än i riket (78 %).

Skillnader inom regionen: Kungälv, Lidköping och Östra ligger i fallande ordning över målnivån 90 %. Alingsås, Sahlgrenska, Borås och Mölndal kommer därefter och ligger som lägst på 88 %. Skövde ligger 10 % under målnivån. På NÄL vårdades bara 50% av TIA-patienterna på strokeenhet 2017, vilket är anmärkningsvärt lågt.

Könsskillnader: Inga könsskillnader ses för denna indikator.

Sammanställning av indikatorer 2017

Andelar i procent (%). Baseras på 18 år och uppåt. Ingen könsuppdelning.

*) Mölndal och Östra redovisas tillsammans med Sahlgrenska

 

Sammanfattning av fördjupningsrapporten Strokevården i Västra Götaland 2005-2013

Strokeinsjuknandet minskar i Västra Götaland på samma sätt som i Riket och bedöms bero på förbättrad primär- och sekundärprevention. Förekomsten i regionen varierar, men det finns ingen säker förklaring till variationen. Invandrartäta områden i Göteborg har tidigare haft högre förekomst än områden med låg andel invandrare. Dessa skillnader håller på att utjämnas.

Rökning är en riskfaktor för stroke. Andelen rökare av de som har drabbats av stroke minskar både bland män och kvinnor.

Strokeenhetsvård för patienter med misstänkt stroke är mycket högt prioriterat. Andelen patienter med stroke som har direktintagits på strokeenhet utan att först ha vårdats på annan vårdenhet har ökat från ca 70 till 80 procent. Direktintagning på strokeenhet i Västra Götalandsregionen når i snitt bara till måttlig målnivå i det nationella kvalitetsregistret för stroke, Riks-Stroke. Förklaringen till att patienter med stroke inte tas in direkt på strokeenhet i högre omfattning är troligen i första hand en brist på strokevårdplatser, men bristande kompetens eller bristande rutiner för att identifiera strokepatienter på akutmottagningarna kan också bidra. Ytterligare ansträngningar behöver göras för att öka andelen direktintag.

Larm för trombolys har ökat kraftigt och numera är det lika vanligt med larm för de äldre (över 80 år) som för de yngre. Ökningen har skett i hela regionen. Det larmas mer sällan för ensamboende, som inte har någon anhörig som kan larma. Det larmas oftare för män än för kvinnor vilket till del kan förklaras av att kvinnor mer ofta än män är ensamboende, men detta är inte hela förklaringen utan skillnader kvarstår. Dessutom larmas det mer sällan för strokepatienter i områden med hög andel födda utanför Sverige.

Andelen patienter med hjärninfarkt som får reperfusionsbehandling har ökat under perioden, men VGR når inte upp till Riks-Strokes höga målnivå eller Socialstyrelsens måltal, bägge 15 procent. SkaS Skövde är det enda sjukhus i VGR som når den höga målnivån. Kvinnor får reperfusionsbehandling i

något lägre utsträckning än män, vilket kan förklaras med kvinnors högre ålder samt att de bor ensamma i större utsträckning än män. Det senare kan bidra till att tid från symptomdebut till sjukhus blir för lång för att reperfundernade behandling ska kunna sättas in. En något högre andel av invånare med eftergymnasial utbildning fick reperfusionsbehandling än de med lägre utbildning. En förklaring till detta kan vara en större kunskap om stroke bland de med högre utbildning.

Det är viktigt att tiden till reperfusionsbehandling är så kort som möjligt. Mediantiden från ankomst till sjukhuset tills dessa att trombolysbehandling påbörjas i Västra Götaland för 2013 uppfyller de måltal som Riks-Stroke anger som hög målnivå samt även Socialstyrelsens måltal, d.v.s. max 40 minuter. Denna tid har förkortats år från år. Sahlgrenska var bäst i Sverige 2013 med 23 minuter, men tre sjukhus i Västra Götalandsregionen når inte målnivån. Det är viktigt att se över rutinerna så att tiden till behandling fortsätter att minska.

Sekundärpreventionen har förbättrats. Andelen patienter med stroke som har blodtryckssänkande behandling vid utskrivning har stadigt ökat under perioden 2005-2013. De med kortare utbildning och de som bor i områden med stor andel födda utanför Sverige får oftare blodtryckssänkande behandling.

Andelen patienter i åldersgruppen 18-80 år med stroke och förmakflimmer som har blivit insatta på antikoagulantia har ökat. Även antikoagulantiabehandling för de som är äldre än 80 år har ökat. Kvinnor får antikoagulantia mer sällan än män, även efter att hänsyn tagits till ålder. Patienter med förgymnasial utbildning får antikoagulantia i mindre utsträckning än de med högre utbildning. Patienter med låg utbildning får antikoagulantiabehandling i lägre utsträckning än de med högre utbildning.

Män får blodfettsänkande behandling med statiner oftare än kvinnor. Patienter med inkomst på hög- och mellannivå med hjärninfarkt fick statinbehandling vid utskrivning i något högre utsträckning än de med låg inkomst.

Dödligheten 90 dagar efter stroke var något lägre för patienter med inkomst på mellan- och hög nivå, i övrigt fanns inga skillnader.

ADL-oberoende efter tre månader, för de som var oberoende innan insjuknandet, skiljer sig åt med avseende på inkomst på så sätt att de med inkomst på hög- och mellannivå har högst ADL-oberoende och de med låg inkomst har lägre grad av ADL-oberoende efter att justeringar gjorts för åldersskillnader.

De resultat i rapporten som pekar mot att det finns skillnader mellan olika grupper kan bero på ojämlik vård som behöver ytterligare studeras.

Länk till fördjupningsrapporten "Strokevården i Västra Götaland 2005-2013"

SVEUS Värdebaserad uppföljning av strokevård

SVEUS (Nationell samverkan för värdebaserad ersättning och uppföljning i hälso-och sjukvården) är ett forsknings- och utvecklingsarbete som syftar till att utveckla förfinade metoder för sjukvårdens ledning och styrning. En central del av Sveus arbete är att utveckla nya värdebaserade uppföljningssystem. Syftet är att skapa bättre möjligheter för vårdgivare och landsting/regioner att kontinuerligt följa upp och analysera den vård som bedrivs. En delrapport presenterar delar av de analyser som utförts inom strokeområdet.

Länk till rapporten SVEUS Värdebaserad uppföljning av strokevård

Vårdbehov i VGR - Stroke

Syftet med "Vårdbehov i Västra Götaland" är att öka hälso- och sjukvårdens möjligheter att bidra till förbättrad hälsa i Västra Götaland, med särskild uppmärksamhet på grupper i befolkningen med sämre hälsa eller som löper större risk att drabbas av ohälsa samt på patientgrupper som befaras ha ojämlik tillgång till vård i olika delar av Västra Götaland. Målet är att arbetet ska kunna användas som en del av underlaget för beställningsarbetet av hälso- och sjukvård samt för utvecklingen av hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen. Målgruppen är politiker och tjänstemän i Västra Göta-landsregionen. Stroke är ett område inom Vårdbehov i Västra Götaland 2016.

Länk till rapporten "Stroke - vårdbehov i VGR"