Sammanfattning

I Sverige drabbas årligen cirka 4 000 personer av lungcancer. Incidensen har de senaste decennierna minskat och planat ut bland män, medan den ökat bland kvinnor under en längre tidsperiod. I dag får lika många kvinnor som män lungcancer. Hälften av patienterna är 69 år eller äldre, och färre än fem procent är under 50 år vid diagnos.

Den totala treårsöverlevnaden för lungcancer är 23 procent. Omkring 3 600 personer dör varje år i lungcancer som är den cancerformen som tar flest liv i Sverige och i resten av världen.

Lungcancer delas in i olika vävnadstyper. De vanligaste är adenocarcinom (ca 45 procent), skivepitelcancer (ca 25 procent), storcellig cancer (5-10 procent) och småcellig cancer (ca 15 procent). Adenocarcinom, skivepitelcancer och storcellig cancer grupperas ofta tillsammans under beteckningen icke-småcellig cancer. Utvecklingen av läkemedel med specifika effekter vid olika tumörtyper gör dock att en detaljerad vävnadstypning blivit allt viktigare, vilket också ställer krav på provtagning från tumören. De vanligaste provtagningsteknikerna är bronkoskopi, ev med stöd av EBUS (ultraljudsledd provtagning), och nålbiopsier genom bröstväggen med ledning av datortomografi. Utredningen omfattar också en noggrann stadieindelning, och vid planerad operation undersökning av patientens hjärt- och lungfunktion.

Behandlingen vid lungcancer innefattar operation vid tidigare stadier (stadium I-II), strålbehandling vid lokalt avancerad sjukdom (stadium III), och läkemedelsbehandling vid spridd sjukdom (stadium IV). Operation och strålbehandling kombineras ofta med läkemedelsbehandling, och har vid stadium I-III en potentiellt botande effekt. Återfall efter behandling är dock vanligt, vilket sammantaget med att flertalet patienter redan vid diagnos har spridd sjukdom förklarar de låga överlevnadstalen vid lungcancer 

Nya läkemedelsprinciper med så kallade målriktad terapi som blockerar tillväxtsignaler till tumörceller (EGFR- och ALK-hämmare) eller hämmar blodkärlsförsörjningen till tumören (VEGF-hämmare) har medfört betydande förbättring av behandlingen hos vissa grupper av patienter med icke-småcellig cancer. Med så kallade molekylärpatologiska analyser av tumörvävnad kan man också testa vilka patienter som har störst sannolikhet för nytta av dessa läkemedel. Nyligen har immunterapi med PD-1- och PD-L1-hämmare tillkommit i behandlingsarsenalen. Denna behandlingsprincip går ut på att aktivera kroppens eget tumörspecifika immunförsvar, vilket i flera studier visat bättre effekter än konventionella cytostatika.

Över åren ses en långsam förbättring av resultaten och överlevnaden efter diagnos stiger successivt. Detta kan delvis förklaras av bättre diagnostik. Så har till exempel tillgången till positron-emissionstomografi (PET) medfört en betydligt bättre precision i stadieindelningen än tidigare, och fler patienter erbjuds rätt behandling. Mycket av utvecklingen ligger dock på behandlingssidan. Strålbehandlingstekniken har under de senaste decennierna genomgått en stark utveckling, vilket tillsammans med bättre läkemedel medfört att fler patienter med lokalt avancerad sjukdom kan leva längre. 

De stora framgångarna vid lungcancer kommer dock inte förrän vi kan identifiera sjukdomen i ett tidigare skede av förloppet, medan botande behandling fortfarande kan erbjudas, eller helst förebygga sjukdomen helt. Screening av lungcancer har i många studier misslyckats med att minska dödligheten i sjukdomen. I en större amerikansk studie som publicerades 2011 såg man dock för första gången att screening med lågdosdatortomografi minskade dödligheten i lungcancer med ca 20 procent i relativa tal i en högriskgrupp. Screening har ännu inte införts som rutin utanför USA, och i Europa inväntas resultaten av pågående liknade studier.

Den största riskfaktorn för lungcancer är tobaksrökning. Sedan det nationella lungcancerregistret infördes 2002 har andelen rökare och före detta rökare legat stadigt kring 90 procent av alla nyinsjuknade patienter. Rökning bedöms vara den dominerande orsaken i minst 80 procent av fallen. Även om det finns andra bidragande orsaker (radonexponering, allmänna luftföroreningar, asbest) skulle ingen enskild åtgärd på sikt ha så dramatisk effekt på insjuknandet i lungcancer som ett generellt rökstopp.

Indikatorerna nedan visar bland annat:

  • Andel patienter med lungcancer där datum för behandlingsstart är senast 44 dagar efter utfärdande av remiss till utredande klinik.
  • Andel patienter med lungcancer som startat behandling med läkemedel senast 40 dagar efter utfärdande av remiss till utredande klinik.
  • Den relativa treårsöverlevnaden är 21 procent (målnivå 24 procent).

Täckningsgraden mot Cancerregistret för Västra Götalandsregionen diagnosår 2017 är 94 procent.

På grund av eftersläp av registreringar har täckningsgraden under tidigare år, gått upp till 100 procent. Det beräknas även årets täckningsgrad göra.


Andel patienter där datum för behandlingsstart är senast 44 dagar efter utfärdande av remiss till utredande klinik

Vilka år avses: Diagnosår 2012-2017 

Vad visar indikatorn: Andel patienter med lungcancer där datum för behandlingsstart (kirurgi, kurativt syftande kemoradioterapi eller stereotaktisk strålbehandling) är senast 44 dagar efter utfärdande av remiss till utredande klinik. 

Täljare: Antal patienter med lungcancer som startat behandling med kirurgi, kurativt syftande kemoradioterapi eller stereotaktisk strålbehandling senast 44 dagar efter utfärdande av remiss till utredande klinik.

Nämnare: Totalt antal patienter med lungcancer som fått behandling med kirurgi, kurativt syftande kemoradioterapi eller stereotaktisk strålbehandling.

Målnivå: 80 %

Västra Götaland jämfört med riket: Västra Götaland har längre tid till behandlingsstart jämfört med riket, cirka en veckas längre tid i median. Någon förbättring har ej skett de tre senaste åren.

Skillnader inom regionen: Det finns skillnader inom regionen. Tid till behandlingsstart är något kortare i Norra Halland och Skövde och något längre än genomsnittet för patienter från Norra Älvsborgs Länssjukhus och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Det är framförallt utredningstiderna som skiljer. Man kan inte se någon tydlig trend till förbättring de senaste tre åren.

Könsskillnader: Det föreligger inga könsskillnader med avseende på ledtider i regionen.

Andel patienter som startat behandling senast 40 dagar efter utfärdande av remiss till utredande klinik

Vilka år avses: Diagnosår 2012-2017

Vad visar indikatorn: Andel patienter med lungcancer som startat behandling med läkemedel (kemoterapi/systemterapi) senast 40 dagar efter utfärdande av remiss till utredande klinik.

Täljare: Antal patienter med lungcancer som startat behandling med kemoterapi/systemterapi senast 40 dagar efter utfärdande av remiss till utredande klinik.

Nämnare: Totalt antal patienter med lungcancer som startat behandling med kemoterapi/systemterapi.

Målnivå: 80 %

 

Västra Götaland jämfört med riket: Västra Götaland har längre tid till behandlingsstart jämfört med riket, cirka en veckas längre tid i median. Någon förbättring har ej skett de tre senaste åren.

Skillnader inom regionen: Det finns skillnader inom regionen. Tid till behandlingsstart är något kortare i Norra Halland och Skövde och något längre än genomsnittet för patienter från Norra Älvsborgs Länssjukhus och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Det är framförallt utredningstiderna som skiljer. Man kan inte se någon tydlig trend till förbättring de senaste tre åren. Dock är det en större andel som får behandling inom tidsramen, jämfört med patienter som opereras och strålbehandlas. Detta beror dels på att utredningen ofta är mindre komplicerad och att behandlingsresurserna är större för denna grupp.

Könsskillnader: Det föreligger inga könsskillnader med avseende på ledtider i regionen.

 

 

Tre års relativ överlevnad

Vilka år avses: 1995-2014 (femårs-perioder)

Vad visar indikatorn: Relativ treårsöverlevnad vid lungcancer. Avser patienter 30-89 år vid diagnos (åldersstandardiserade värden). 

Målnivå: I nationella riktlinjer för lungcancer från 2011 anges målnivån för treårsöverlevnad till 24 procent, beräknat på samma statistiska grunder som diskuterats ovan. 

Västra Götaland jämfört med riket:  I Västra Götalandsregionen ses under senare år en treårsöverlevnad på 21 procent. Västra Götalandsregionen ligger något under riksgenomsnittet på drygt 23 procent treårsöverlevnad. Utvecklingen av Västra Götalandsregionens kurva följer nära riksgenomsnittet över tiden. 

Skillnader inom regionen: Ej aktuellt.

Könsskillnader: Kvinnor har en signifikant bättre treårsöverlevnad och total överlevnad efter lungcancerdiagnos jämfört med män. Denna könsskillnad står sig genom åren och ses även internationellt. Fenomenet har redovisats i åtskilliga vetenskapliga rapporter, och har ingen enhetlig förklaring. Könsskillnaderna kvarstår även efter justering för andra kända prognosfaktorer.