Sammanfattning

Lymfom, eller lymfkörtelcancer, är ett samlingsnamn på en rad cancersjukdomar som uppstår i celler som tillhör lymfsystemet, vilket är en del av immunförsvaret. Lymfsystemet samverkar med benmärgen. Ibland uppstår lymfom primärt i andra organ. Det finns över 60 olika typer av lymfom. De olika lymfomen skiljer sig åt och behandlas på olika sätt. 

I Sverige diagnostiseras nästan 2000 personer med någon typ av lymfom varje år. Sjukdomen är något vanligare hos män än hos kvinnor. Även ungdomar och unga vuxna kan få sjukdomen, men den är vanligast hos personer över 60 år.

Behandlingen av lymfom har utvecklats och allt fler personer kan botas eller bli långvarigt fria från sin sjukdom. Det krävs som regel ett kirurgiskt ingrepp med vävnadsprov för att ställa rätt lymfomdiagnos, men behandlingen är medicinsk, eventuellt kompletterad med strålbehandling. Aggressiva lymfom, Hodgkins lymfom och vissa mer ovanliga former är botbara och behandlas direkt vid diagnos, övriga lymfom behandlas vid symtom eller organpåverkan.

De läkemedel som används är olika sorters cellgifter, antikroppar mot lymfomcellerna, immunmodulerande läkemedel samt på senare år läkemedel mot specifika delar av lymfomcellernas ämnesomsättning. I utvalda fall genomförs, vid återfall, stamcellstransplantation med egna (autologa) eller givares (allogena) stamceller. Det finns också ökande kunskap om hur biverkningar kan motverkas, liksom om rehabiliteringsinsatser och närståendestöd, inte minst när barn är anhöriga.

Prognosen för patienter som får lymfom förbättras kontinuerligt, men det återstår många utmaningar. I dagsläget finns det fastställda nationella vårdprogram för kronisk lymfatisk leukemi (KLL), aggressiva B-cellslymfom, mantelcellslymfom, Follikulärt lymfom, Hodgkins lymfom, T-cellslymfom samt Waldenströms makroglobulinemi. Det finns standardiserat vårdförlopp för maligna lymfom och KLL. Omkring 500 personer i Sverige insjuknar årligen i aggressiva lymfom. Huvuddelen av dessa lymfom är av typen diffust storcelligt B-cellslymfom, medan andra undergrupper är mer ovanliga.

Obehandlade har dessa sjukdomar i allmänhet ett snabbt förlopp. Med dagens behandling – som oftast har botande syfte – är prognosen i många fall god. Nya läkemedel kan framöver förbättra behandlingsresultaten ytterligare. Läs mer i det nationella vårdprogrammet.                                  

Indikatorerna nedan visar bland annat:

  • Andel patienter med behandlingskrävande malignt lymfom som startat läkemedelsbehandling högst 18 dagar efter remissbeslut.
  • Andel patienter med malignt lymfom som diagnosticerats med kirurgisk biopsi.

Täckningsgraden mot Cancerregistret för Västra Götalandsregionen diagnosår 2017 är 78.3 procent. 


Andel patienter som startat läkemedelsbehandling högst 18 dagar efter remissbeslut

Vilka år avses: År för påbörjad läkemedelsbehandling 2012-2017

Vad visar indikatorn: Andel patienter med behandlingskrävande malignt lymfom som startat läkemedelsbehandling högst 18 dagar efter remissbeslut.

Täljare: Antal patienter med malignt lymfom som startat läkemedelsbehandling senast 18 dagar efter datum för remissbeslut.

Nämnare: Totalt antal patienter med malignt lymfom som startat läkemedelsbehandling.

Målnivå:  80 %

Västra Götaland jämfört med riket: I Västra Götalandsregionen fick 59 procent av patienterna starta behandling med läkemedel inom 18 dagar efter remissbeslut, vilket är jämförbart med riket (60 procent). Det noteras en viss uppgång i målnivån för Västra Götalandsregionen såväl som i hela riket jämfört med 2016. I Västra Götalandsregionen betonas vikten av kirurgisk biopsi för diagnostik. Vid analys av delledtider har i Västra Götalandsregionen noterats att det är just ledtider till kirurgisk biopsi samt svar från patologin som är svåra att uppfylla.

Skillnader inom regionen: Viss variation kan förekomma inom regionen, beroende på varierande tillgång när det gäller personal såväl som operationssalar.

Könsskillnader: Lymfom är vanligare bland män men prognosen i stora internationella material är bättre för kvinnor, utan säker förklaring.  

Andel patienter med malignt lymfom som diagnosticerats med kirurgisk biopsi

Vilka år avses: Diagnosår 2012-2017

Vad visar indikatorn: Andel patienter med malignt lymfom som diagnosticerats med kirurgisk biopsi.

Täljare: Antal patienter med malignt lymfom som diagnosticerats med kirurgisk biopsi.

Nämnare: Totalt antal patienter med malignt lymfom.

Målnivå:  75 %

Västra Götaland jämfört med riket: Andelen patienter som diagnosticerats med kirurgisk biopsi i Västra Götalandsregionen var 66 procent och i riket som helhet 56 procent. Inom Västra Götalandsregionen har vikten av kirurgisk biopsi betonats de senaste åren vilket kan återspeglas i en förhållandevis hög andel genomförda biopsier i regionen.

Skillnader inom regionen: Viss variation kan förekomma inom regionen beroende på varierande tillgång när det gäller personal och operationssalar.

Könsskillnader: Andelen män som diagnosticerats med kirurgisk biopsi i Västra Götalandsregionen var 68 procent och motsvarande siffra för riket som helhet 54 procent. Andelen kvinnor som diagnosticerats med kirurgisk biopsi i Västra Götalandsregionen var 64 procent och i riket som helhet 58 procent. Den något högre andelen genomförda kirurgiska biopsier hos män kan inte med säkerhet förklaras.