Sammanfattning

Läkemedelsbehandlingen av Multipel Skleros (MS) har dramatiskt förändrats de senaste cirka femton åren i och med introduktionen av effektiva sjukdomsmodifierande läkemedel, så kallade bromsmediciner som bromsar upp sjukdomsförloppet. Sjukdomsmodifierande läkemedel används vid skovvis förlöpande MS. 

I såväl Västra Götaland som i riket får merparten av patienterna med skovvis förlöpande MS behandling sjukdomsmodifierande läkemedel. Man uppskattar att cirka 70 procent av alla MS-patienter med skovvis förlöpande sjukdom och sjukdomsduration om högst 15 år (RR15-patienter) behandlas med sjukdomsmodifierande läkemedel. Andelen är något högre i Västra Götaland jämfört med riket. Av RR15-patienter i Västra Götalandsregionen (VGR), registrerade i MS-registret, behandlas nästan 90 procent av patienterna. Andelen är på samma nivå vid samtliga större sjukhus i VGR. 


Publicerad 2018-04-23 Uppdaterad 2019-04-11

Multipel skleros (MS)

Multipel skleros (MS) är en kronisk inflammatorisk sjukdom i centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen), där inflammationen demyeliniserar nervtrådarna så att nervimpulser inte fortleds på normalt sätt. I Sverige finns cirka 20 000 personer med MS och cirka
10 per 100 000 invånare insjuknar i MS varje år. Vanligast är att man
insjuknar i 20-45 års ålder och kvinnor drabbas drygt två gånger så ofta som män. 

Det finns flera så kallade sjukdomsmodifierande läkemedel som bromsar förloppet vid skovvis förlöpande MS. Läkemedlen är effektiva, och användningen har på senare år ökat kraftigt. I denna sammanställning visas användningen av sjukdomsmodifierande läkemedel vid MS. I riket och Västra Götaland anges andelen behandlade patienter av ett i riket och Västra Götaland uppskattat antal med skovvis förlöpande MS. I diagrammet som visar sjukhusen i Västra Götaland visas andelen behandlade av antalet patienter med skovvis förlöpande MS som registrerats i MS-registret. 

Täckningsgrad för MS-registret

Källa: Svenska MS-registret

Vilket år avses: Tidsserie 2012 till 2018.

Täljare: Antal patienter registrerade i MS-registret.

Nämnare: Uppskattat antal MS-patienter i riket respektive Västra Götaland.

Vad visar indikatorn: Det är av stor vikt att ett kvalitetsregister har en hög täckningsgrad, det vill säga att alla eller nästan alla med sjukdomen är med i registret. Täckningsgrad är dock ett svårt mått eftersom man sällan vet det verkliga antalet med en viss sjukdom. Täckningsgraden för registret baseras därför på andelen registrerade MS-patienter i förhållande till ett uppskattat antal patienter med MS.

Västra Götaland jämfört med riket: Den estimerade täckningsgraden har succesivt ökat så att den i såväl riket som Västra Götaland når knappt 80 %.

Könsskillnader: För kvinnor är den estimerade täckningsgraden 77-78 %. För män 76 %. 

MR-undersökning

Källa: Svenska MS-registret

Vilket år avses: Tidsserie, 2012 - 2018.

Täljare: Antal MS-patienter 18-59 år som genomgått minst en magnetkameraundersökning (MR) de två senaste åren.

Nämnare: Antal patienter registrerade i MS-registret.

Vad visar indikatorn: Andel patienter ...

Västra Götaland jämfört med riket: ....

Könsskillnader: I riket ... procentenheter fler män än kvinnor. I Västra Götaland fanns ... .

Sjukdomsmodifierande behandling i VGR

Källa: Svenska MS-registret

Vilket år avses: Tidsserie, 2012 - 2018.

Täljare: Antal RR15-patienter 18-40 år med sjukdomsmodifierande behandling.

Nämnare: Antal RR15-patienter registrerade i MS-registret. 

Vad visar indikatorn: Andel patienter i VGR med skovvis förlöpande MS och sjukdomsduration ≤ 15 år (RR15-patienter) som vid slutet av respektive år behandlas med ett fördefinierat sjukdomsmodifierande läkemedel (DMD = Disease Modifying Drug).

Andelen baseras på antal behandlade RR15-patienter i förhållande till antalet i MS-registret registrerade RR15-patienter.

 

Skillnader inom regionen: Andelen RR15-patienter som behandlas med sjukdomsmodifierande läkemedel har succesivt ökat i VGR för att nå 89 % år 2017. Skillnaderna inom regionen är små, vid de större sjukhusen varierar andelen mellan 86 % och 94 %. Skillnaderna är inte statistiskt säkra. Andelen vid Angereds Närsjukhus följer genomsnittet i VGR, medan samtliga av de få patienter som finns registrerade vid Frölunda specialistsjukhus har sjukdomsmodifierande behandling.  

Könsskillnader: År 2017 behandlades i VGR 91 % av männen och 88 % av kvinnorna. Skillnaden är inte statistiskt säkert.