Sammanfattning

Andelen av befolkningen i Västra Götaland som hämtar ut läkemedel på recept håller sig relativt konstant jämfört med föregående år. 

Kvinnor hämtar ut receptläkemedel i större utsträckning än män.

Västra Götalandsregionens läkemedelskostnader har ökat jämfört med föregående år, både avseende receptläkemedel och rekvisitionsläkemedel. Kostnadsökningarna ses både på sjukhusen samt inom vårdval vårdcentral och övriga.

Sjukhusen står för 74 procent av de totala läkemedelskostnaderna. Introduktion av nya läkemedel liksom införande av nya behandlingsriktlinjer och vårdprogram sker till stor del inom specialistvård på sjukhus vilket är kostnadsdrivande.

Vid frågor om redovisade resultat i avsnittet, kontakta skribenten (se nedan).


Publicerad 2017-06-07 Uppdaterad 2019-06-15

Läkemedelsanvändning

Under 2018 hämtade 66 procent av befolkningen i Västra Götaland ut läkemedel på recept, 73 procent av kvinnorna och 58 procent av männen. I genomsnitt använde varje invånare 1,5 dygnsdoser läkemedel per dag, kvinnor 1,6 dygnsdoser respektive män 1,4 dygnsdoser. Jämfört med 2017 år har dygnsdosen per person ökat en aning, medan andelen av befolkningen som hämtat ut läkemedel förblir oförändrad.

Källa: Socialstyrelsen samt Concise (Apotekens försäljningsstatistik).

Regionens läkemedelskostnader

Västra Götalandsregionens läkemedelskostnader uppgick till 5,5 miljarder kronor (inkl. smittskyddsläkemedel), vilket var en ökning med 11,9 procent jämfört med 2017. De faktorer som bidragit mest till att kostnaderna ökat under 2018 jämfört med 2017 bedöms vara:

  • läkemedel vid ovanliga neuromuskulära sjukdomar hos barn, framförallt nusinersen (Spinraza) vid spinal muskelatrofi
  • monoklonala antikroppar, bl.a. PD1-hämmare vid behandling av malignt melanom och lungcancer
  • proteinkinashämmare t.ex. bröstcancerläkemedlet Ibrance (palbociklib) och Imbruvica (ibrutinib) som används vid kronisk lymfatisk leukemi (KLL)
  • lenalodamid (Revlimid) för behandling av maligna blodsjukdomar
  • perorala antikoagulantia (NOAK) t.ex. apixavan (Eliquis) för att bl.a. förebygga stroke vid förmaksflimmer

De största kostnadsdämpande faktorerna jämfört med 2017 bedöms vara:

  • patentutgångar för Crestor och Ezetrol
  • omprövning av förmånen för koagulationsfaktor VIII-preparaten
  • patentutgångar för TNF-hämmare och ökad användning av biosimilarer
  • ändring i utbudet av Alvedon

Trots ökade läkemedelskostnader har läkemedels andel av Västra Götalandsregionens totala kostnader för hälso- och sjukvård legat på ungefär samma nivå sedan 2015. Under 2018 var läkemedelskostnadernas andel 12,5 procent.

Kostnaderna för receptläkemedel ökade med 8 procent (261 Mkr) och rekvisitionsläkemedel ökade med över 10 procent (145 Mkr) under 2018 jämfört med 2017.

Sjukhusens läkemedelskostnader ökade med 9,4 procent 2018 jämfört med 2017 medan vårdval vårdcentral samt övriga ökade med 7,4 procent. Sjukhusen står för 74 procent av de totala läkemedelskostnaderna. Introduktion av nya läkemedel liksom införande av nya behandlingsriktlinjer och vårdprogram sker till stor del inom specialistvård på sjukhus vilket är kostnadsdrivande.

Mer fördjupad information om regionens kostnadsutveckling för läkemedel finns i ”Prognosrapport – Kostnadsutvecklingen för läkemedel i Västra Götalandsregionen 2019-2021”