Sammanfattning

Förlossningsvården i Västra Götalandsregionen (VGR) är generellt god, resultaten är vanligtvis bättre eller på samma nivå som riksgenomsnittet, och skillnaderna mellan de olika förlossningsenheterna är oftast små. Statistik från Medicinska Födelseregistret redovisas för perioden 2004-2016.

Rökning under graviditet ökar riskerna för barnet. Andel kvinnor med tobaksbruk i graviditetsvecka 30-32 har minskat från 4,3 procent till 2,6 procent mellan 2004 och 2016. Andelen är vanligare bland yngre kvinnor. Andelen gravida med tobaksbruk är lägst bland kvinnor som föder barn på SU och statistiskt säkerställt lägre än i riket. Vid övriga förlossningskliniker i regionen är andelen statistiskt signifikant högre än i riket.

Alkohol under graviditet kan skada fostret. För att kunna upptäcka riskbruk av alkohol används inom mödrahälsovård screeningsinstrumentet AUDIT som speglar alkoholvanor året före graviditeten. 2018 screenades 94 procent av inskrivna kvinnor för riskbruk för alkohol före graviditet, jämfört med 88 procent i riket. 

Bland förstföderskor är allvarligare bristningar i bäckenbotten (grad III och IV) låg, mindre än 4 procent, vilket är någon procentenhet lägre än i riket. Skillnaderna inom regionen är små.

Andel kvinnor med stor blödning vid vaginalförlossning är på samma nivå i VGR som i riket, men det finns variationer mellan sjukhusen som delvis kan bero på olika ålderssammansättning bland kvinnorna. 

 

.

Andelen kejsarsnitt bland förstföderskor med spontan värkstart har varit relativt konstant under perioden 2004-2016, motsvarande cirka 8 procent i såväl Västra Götalandsregionen som i riket. Högst andel ses hos mödrar över 35 år. Andelen ökar med stigande ålder. Hög andel kejsarsnitt ses också vid igångsatt (inducerad) förlossning, där andelen hos förstföderskor når drygt 25 procent. Då antalet inducerade förlossningar har dubblerats  under perioden 2004 – 2016, både i VGR och i riket, har också antalet kejsarsnitt ökat. Det är därför viktigt att se över processen kring induktioner, framförallt rutiner för beslut om när man ska sätta igång en förlossning.

Apgar är ett standardiserat poängsystem för bedömning av nyfödda barns vitalitet, till exempel om barnet är påverkat till följd av syrebrist under förlossningen. Bedömningen görs vid 1, 5 och 10 minuter ålder, där barnet maximalt kan få 10 poäng vid varje mättillfälle. Låg Apgar–poäng brukar definieras som en poängsumma mindre än 7 vid fem minuter. I såväl riket som Västra Götalandsregionen är det få barn som har låg Apgar, drygt en procent, och andelen är statistiskt signifikant lägre i VGR år 2016.

Uppgifter om förlossningar redovisas även i Sveus analysportal

Uppdaterade data från medicinska födelsregistret publiceras i höst 2019.

Vid frågor om redovisade resultat i avsnittet, kontakta skribenterna (se nedan)


Publicerad 2017-06-07 Uppdaterad 2019-06-16

Tobaksbruk i graviditetsvecka 30-32

 

Källa: Medicinska födelseregistret, Socialstyrelsen.

Vilket år avses: 2004-2016

Urval: Samtliga förlossningar

Åldersstandardiserade värden: Standardpopulation – samtliga förlösta kvinnor i Sverige år 2010.

 

Täljare: Antal gravida kvinnor som vid besök på mödravårdscentralen i graviditetsvecka 30-32 uppger att de röker eller snusar.

Nämnare: Antal förlossningar.

Valbart i diagram:
Figur 1a: Sjukhus. Andel, täljare, nämnare.
Figur 1b: VGR, riket. Åldersgrupp. Andel, täljare, nämnare.

.

Vad visar indikatorn: Rökning är den enskilt största förebyggbara riskfaktorn för sjukdom och tidig död. Beläggen för tobakens skadeverkningar under graviditet har stärkts. Flera vetenskapliga studier har visat att rökning ökar riskerna för missfall, för tidig förlossning, minskad fostertillväxt, moderkaksavlossning, fosterdöd och plötslig spädbarnsdöd. Omfattningen av rökning står i direkt proportion till riskerna för fostret och de flesta av tobaksrökens ämnen passerar över till fostret. Därtill bidrar nikotinet i tobaken till ett sämre blodflöde i livmodern och moderkakan. Så fort kvinnan slutar röka kommer det fostret till godo. Hälsoeffekterna av snusning är inte lika utforskade.

Gravida kvinnors tobaksvanor registreras vid inskrivning till mödrahälsovård i tidig graviditet, vilket oftast sker i graviditetsvecka 8-12 samt cirka två månader före beräknad förlossning, i vecka 30-32.

Läs mer i Socialstyrelsens rapport En god vård - Öppna Jämförelser 2017.

Utveckling över tid: Andelen kvinnor i Västra Götaland med tobakskonsumtion i graviditetsvecka 30-32 har minskat kontinuerligt under perioden 2004-2015, från 4,3 procent till 2,6 procent (åldersstandardiserat). Trenden är liknande i riket (figur 1a).

Västra Götaland jämfört med riket: Andel kvinnor med tobakskonsumtion har under hela perioden (2004-2015) varit något högre i VGR än i riket som helhet (figur 1). År 2015 var skillnaden väldigt liten (2,6% i VGR jämfört med 2,4% i riket) och inte statistiskt signifikant. Åldersstandardiserade värden.

Åldersskillnader: Figur 1b visar andel med tobakskonsumtion fördelat på mammans ålder. Som förval visas värdena för VGR, men öppnas diagrammet kan även riket väljas. Andelen skiljer betydligt mellan åldersgrupper, där högst andel ses för kvinnor under 25 år (7,2 procent i VGR). Andelen har minskat från 15 procent år 2004 i den åldersgruppen. I åldersgrupperna 25 år och äldre är andelarna 2,5-3,9 procent år 2016.

Skillnader inom regionen: Genom att klicka på knappen serier i figur 1a kan man välja att visa andel med tobaksbruk i graviditetsvecka 30-32 per förlossningssjukhus 2004-2016. Sahlgrenska universitetssjukhuset har något lägre andelar än riket under hela perioden. År 2016 var andelen 1,9 procent. Övriga tre sjukhus har högre andelar under hela perioden (3,3-4,2 procent år 2016). Skillnaderna mellan SU och övriga sjukhus är statistiskt signifikant. Sjukhusandelarna är åldersstandardiserade och skillnaderna kan därmed inte förklaras av att mammorna är äldre vid SU.

 

.

Identifiering av riskfylld alkoholkonsumtion

Källa: Graviditetsregistret

Graviditetsregistret är ett nationellt kvalitetsregister som täcker vårdkedjan för mödrahälsovård, fosterdiagnostik och förlossning/BB. Uppgifterna om förlossning överförs direkt till Graviditetsregistret från journalsystemet. Varje år föds mer än 115 000 barn i Sverige, cirka 82 procent genom en vaginal förlossning, övriga med kejsarsnitt. I princip alla gravida kvinnor deltar i mödrahälsovård.

Först när förlossningsjournalen signeras av ansvarig läkare förs kompletta data över till Graviditetsregistret. Eftersläpande signering gör att de senaste månadernas data är preliminära.

2017 rapporterade 40 kliniker från 17 landsting och regioner sina förlossningar direkt från journalsystem till Graviditetsregistret, vilket motsvarar 92 procent av Sveriges förlossningar. Under loppet av 2018 planeras samtliga kliniker ha påbörjat överföring av data från journalsystemet för förlossningar. Täckningsgraden för mödrahälsovårdsdelen i Graviditetsregistret uppgår till ca 85 procent.

 

 

Vilket år avses: 2014-2018

Täljare: Antal kvinnor som screenats med AUDIT-formulär vid inskrivningssamtal till mödrahälsovården.

Nämnare: Totala antalet kvinnor som fött barn under mätperioden och som registrerades i Graviditetsregistret.

 

Vad visar indikatorn: 

Indikatorn visar andelen kvinnor som screenats för riskbruk av alkohol före graviditet, vid inskrivningssamtal till mödrahälsovården. Mätperioden avser tidpunkten då förlossningen skedde, inte för inskrivning till mödrahälsovård.

Alkohol under graviditet kan skada fostret. Även risken för missfall och låg födelsevikt ökar vid alkoholkonsumtion under graviditeten. Det finns ett tydligt samband mellan skadornas omfattning och mängden alkohol som modern druckit under graviditeten. Eftersom ingen vet var gränsen för skadlig alkoholkonsumtion går, är de svenska rekommendationerna att inte dricka alkohol alls under graviditeten.

För att kunna upptäcka riskbruk av alkohol används inom mödrahälsovård screeningsinstrumentet AUDIT, Alcohol Use Disorders Identification Test. AUDIT speglar alkoholvanor året före graviditeten. Målet är att alla gravida ska nås av information om alkohol under graviditet och erbjudas screening med AUDIT.

Ett högt värde är önskvärt och Graviditetsregistret har satt ett målvärde där minst 95 procent av kvinnorna ska ha screenats med detta instrument.

2017 rapporterade 40 kliniker från 17 landsting och regioner sina förlossningar direkt från journalsystem till Graviditetsregistret, vilket motsvarar 92 procent av Sveriges förlossningar. Under loppet av 2018 planeras samtliga kliniker ha påbörjat överföring av data från journalsystemet för förlossningar. Täckningsgraden för mödrahälso-vårdsdelen i Graviditetsregistret uppgår till cirka 85 procent.

Västra Götaland jämfört med riket: År 2018 screenades 94 procent av inskrivna kvinnor för riskbruk för alkohol före graviditet, jämfört med 88 procent i riket. Andelen har ökat något under perioden 2014-2018 med undantag för 2017. 

Åldersskillnader: Det finns inga åldersskillnader i andel screenade för riskbruk.

Skillnader inom regionen: Andel screenade varierar mellan 92 och 97 procent mellan regionens fyra förlossningsenheter. Endast SkaS Skövde når Graviditetsregistrets mål om 95 procent screenade kvinnor.

Bristningar vid förlossning hos förstföderskor

Källa: Medicinska födelseregistret, Socialstyrelsen.

Vilket år avses: 2004-2016

Urval: Förstföderskor

Åldersstandardiserade värden: Standardpopulation – samtliga vaginalförlösta kvinnor i Sverige år 2010

Regionalt mål: <5%. Utvald kvalitetsindikator av Västra Götalandsregionen. Från år 2018 är målet < 5%.

Täljare: Antal perinealbristningar grad III och IV vid vaginal förlossning totalt och uppdelat på instrumentella (sugklocka och/eller tång) respektive icke-instrumentella förlossningar.

Nämnare: Antal vaginala förlossningar bland förstföderskor.

Valbart:
2a. Sjukhus. Totalt, instrumentell, icke-instrumentell (för riket och VGR). Andel, täljare, nämnare.
2b. VGR, Riket. Åldersgrupp. Totalt, instrumentell, icke-instrumentell. Andel, täljare, nämnare.

.

Vad visar indikatorn: Bristningar i bäckenbotten i samband med vaginal förlossning, så kallade perinealbristningar, indelas i fyra grader. Första och andra gradens bristning omfattar ytligare vävnader i slidan och mellangården och är oftast mindre allvarliga. Tredje gradens bristning omfattar förutom ytliga vävnader även hela eller delar av ändtarmens slutmuskel och fjärde gradens bristning dessutom rektalslemhinnan.

Kända riskfaktorer för grad III och IV-bristningar är att kvinnan är förstföderska, föder ett stort barn, har en långdragen förlossning eller att förlossningen avslutas instrumentellt, det vill säga med tång eller sugklocka. Nästan 13 procent av förstföderskors vaginala förlossningar i riket år 2016 var instrumentella förlossningar. Cirka 30 procent av förstföderskors bristningar förekom vid instrumentella förlossningar.

Bristningar som inte blir upptäckta och adekvat åtgärdade kan medföra allvarliga problem för de drabbade kvinnorna. 

Utveckling över tid: Andel perinealbristningar vid förlossning i regionen har minskat under perioden 2004-2016, från 4,5 procent till 2,9 procent (figur 2a). Minskningen ses även i riket. Åldersstandardiserade värden.

Minskningen ses för både instrumentella och icke-instrumentella förlossningar, men andelen bristningar är högre vid instrumentella förlossningar (6,3 procent år 2016 VGR)  jämfört med icke-instrumentella (2,4 procent år 2016 VGR).

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen perineala bristningar grad III och IV har under hela perioden (2004-2016) varit lägre i VGR (2,9 procent 2016) än i riket (4,1 procent 2016). Skillnaden är statistiskt säkerställd och återspeglar en generellt god förlossningsvård. Åldersstandardiserade värden.

Åldersskillnader: Figur 2b visar att andelen perinealbristningar skiljer betydligt mellan olika åldersgrupper, där lägst andel ses för förstföderskor under 25 år (2,8 procent 2016). I åldersgrupperna 25 år eller äldre är andelarna cirka en procentenhet högre. Skillnaderna mellan åldersgrupper har minskat över tid. Värdena är lägre för VGR än riket i samtliga åldersgrupper.

Vid instrumentella förlossningar blir den slumpmässiga variationen större till följd av färre antal.

Skillnader inom regionen: Genom att klicka på knappen serier i figur 2a kan man välja att visa andel perinealbristningar per sjukhus 2004-2016. År 2016 förelåg en generellt låg andel perineala bristningar vid samtliga förlossningsenheter i VGR. Vid SU har andelen minskat kontinuerligt sedan år 2013 och andelen är statistiskt lägre än i riket. 

Sjukhusen är inte uppdelade på instrumentell/icke-instrumentell förlossning.

 

 

.

Kejsarsnitt bland förstföderskor

Källa: Medicinska födelseregistret, Socialstyrelsen.

Vilket år avses: 2004-2016

Urval: Robsongrupp 1 (förstföderskor med fullgången graviditetslängd ≥37 veckor, enkelbörd med huvudbjudning samt spontan förlossningsstart) respektive Robsongrupp 2a (förstföderskor med fullgången graviditetslängd ≥37 veckor, enkelbörd med huvudbjudning samt inducerad förlossningsstart). Planerat kejsarsnitt (Robson 2B) ingår inte i statistiken.

Regionalt mål: Från 2017: <7% i Robsongrupp 1. Utvald kvalitetsindikator av Västra Götalandsregionen.

Täljare: Antalet kejsarsnitt bland Robson 1 respektive 2A.

Nämnare: Totala antalet förlossningar enligt Robson 1 respektive 2A.

Åldersstandardiserade värden: Standardpopulation – Robsongrupp 1 respektive Robsongrupp 2A i Sverige år 2010.

Valbart:
3a. Sjukhus. Robson 1, Robson 2A. Andel, täljare, nämnare.
3b. VGR, Riket. Åldersgrupp. Robson 1, Robson 2A. Andel, täljare, nämnare.

 

 

.

Vad visar indikatorn: Andel kejsarsnitt bland förstföderskor i Robsongrupp 1 respektive 2A.

Andelen kvinnor som förlöses med kejsarsnitt generellt har ökat i Sverige. Det finns inga vetenskapliga underlag för att kliniker med en högre kejsarsnittsfrekvens har bättre utfall då det gäller de nyfödda barnen än de kliniker som har lägre andel kejsarsnitt. För mamman innebär alla typer operationer en risk såväl vid det första kejsarsnittet som vid kommande graviditeter. Däremot innebär en ökad förekomst av kejsarsnitt att kostnaderna för förlossningar ökar. Både kostnadsaspekten och variationen i medicinsk praxis gör jämförelser mellan olika sjukhus och landsting intressant.

Utveckling över tid: För fullgångna förstföderskor med spontan förlossningsstart och huvudbjudning har andelen kejsarsnitt legat runt åtta procent 2004-2016 i Sverige (figur 3b). I VGR har andelen varierat mellan åtta och nio procent under samma period. År 2015 till 2016 var andelen knappt åtta procent.

Andelen kejsarsnitt bland förstföderskor med inducerad förlossningsstart har minskat från runt 30 procent år 2004 till runt 25 procent år 2016 i både VGR och riket. Men det totala antalet förlossningar med inducerad förlossningsstart har dubblerats under perioden 2004-2016, både i VGR och i riket, vilket gör att det totala antalet förlossningar har ökat i gruppen inducerad förlossningsstart.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Kejsarsnittsfrekvensen i VGR bland förstföderskor skiljer sig inte från riket i övrigt, åldersstandardiserade värden (figur 3a), varken för Robsongrupp 1 med spontan förlossningsstart eller Robsongrupp 2A med inducerad förlossningsstart.

Åldersskillnader: I figur 3b visas andelen kejsarsnitt för Robsongrupp 1 respektive 2A uppdelade efter mammans ålder. Betydande skillnader ses, där andelen ökar med stigande ålder. För Robsongrupp 1 är andelen knappt fem procent för åldersgruppen < 25 år, och bland kvinnor 35 år eller äldre är andelen knappt 14 procent år 2015.

I Robsongrupp 2A varierar andelen mellan 17 procent bland de yngsta och 39 procent i den äldsta åldersgruppen.

Skillnader inom regionen: I figur 3a visas också andelen kejsarsnitt för de olika förlossningsenheterna i VGR. Öppnas det interaktiva diagrammet kan man med knappen serier välja att visa de olika sjukhusen i VGR. För Robsongrupp 1 fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mot riket, åldersstandardiserat. SäS hade en lägre andel än riket i början av perioden, men andelen har ökat kontinuerligt över tid från fyra procent år 2004 till knappt åtta procent år 2016 och från 2010 och fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mot riket.

För Robsongrupp 2A är mönstret något annorlunda då SkaS haft en högre andel kejsarsnitt bland inducerade förlossningar, och SÄS en lägre andel, jämfört med riket. Andelen vid NU-sjukvården och SU är på samma nivå som riket. Men år 2015 och 2016 fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan sjukhusen i regionen.

 

.

Låg Apgar hos nyfödda

Källa: Medicinska födelseregistret, Socialstyrelsen

Vilket år avses: 2004-2016

Urval: Samtliga levandefödda barn.

Åldersstandardiserade värden: Standardpopulation – samtliga förlösta kvinnor i Sverige år 2010.

Täljare: Antal barn med låg Apgar-poäng (Apgar < 7) fem minuter efter födseln.

Nämnare: Totalt antal levande födda barn.

Valbart:
4a. Sjukhus. Andel, täljare, nämnare.
4b. VGR, Riket. Åldersgrupp. Andel, täljare, nämnare

.

Vad visar indikatorn: Apgar är ett poängsystem för standardiserad bedömning av det nyfödda barnet för att avgöra dess vitalitet. Man bedömer enligt fem kriterier; hjärtfrekvens, andning, hudfärg, muskeltonus och reflexer. Den totala poängsumman kan variera mellan 0 och 10 poäng.

Låg Apgar brukar definieras som under sju poäng vid fem minuters ålder. Indikatorn visar andel nyfödda barn med låg Apgar-poäng (<7) vid fem minuter efter födseln.

Utvecklingen över tid: Andelen nyfödda barn med låg Apgar vid födseln har varierat mellan 1,1 och 1,4 procent i VGR under perioden 2004-2016 (figur 4b). I riket ses en liten men kontinuerlig ökning från knappt 1,0 procent till drygt 1,2 procent under perioden, åldersstandardiserade värden (figur 4a).

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen barn med låg Apgar är låg i såväl VGR som riket, men något lägre i VGR år 2016.

Åldersskillnader: I figur 4b visas andel barn med låg Apgar uppdelade efter mammans ålder. Resultaten för VGR visas som förval. Några statistiskt säkra skillnader ses inte mellan de olika åldersgrupperna, varken för VGR eller riket, men i VGR har andelen barn med låg apgar varit något högre för mammor 35 år eller äldre under hela perioden 2004-2015 utom år 2016.

Skillnader inom regionen: I figur 4a kan man välja att visa andel barn med låg Apgar per sjukhus under perioden 2004-2016. Andelen nyfödda med låg Apgar har vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och SÄS varit något lägre än riksgenomsnittet de senaste åtta åren, även om skillnaderna för enskilda år inte varit statistiskt säkra. År 2016 var andelen statistiskt säkerställt lägre vid SU jämfört med riket. Vid NU-sjukvården och SkaS är andelen som i riket.

 

 

 

.

Blödning postpartum (>1 000 ml) vid vaginal förlossning

Källa: Graviditetsregistret.

Graviditetsregistret är ett nationellt kvalitetsregister som täcker vårdkedjan för mödrahälsovård, fosterdiagnostik och förlossning/BB. Uppgifterna om förlossning överförs direkt till Graviditetsregistret från journalsystemet. Varje år föds mer än 115 000 barn i Sverige, cirka 82 procent genom en vaginal förlossning, övriga med kejsarsnitt. I princip alla gravida kvinnor deltar i mödrahälsovård.

Först när förlossningsjournalen signeras av ansvarig läkare förs kompletta data över till Graviditetsregistret. Eftersläpande signering gör att de senaste månadernas data är preliminära.

2017 rapporterade 40 kliniker från 17 landsting och regioner sina förlossningar direkt från journalsystem till Graviditetsregistret, vilket motsvarar 92 procent av Sveriges förlossningar. Under loppet av 2018 planeras samtliga kliniker ha påbörjat överföring av data från journalsystemet för förlossningar. Täckningsgraden för mödrahälsovårdsdelen i Graviditetsregistret uppgår till ca 85 procent.

Vilket år avses: 2014-2018

Täljare: Antal kvinnor som blött mer än en liter vid vaginal förlossning.

Nämnare: Antal kvinnor som fött barn vaginalt.

Vad visar indikatorn: 

Indikatorn visar andelen kvinnor som får en stor blödning, mer än en liter blod, vid en vaginal förlossning.

Det är vanligt att man förlorar upp till en halv liter blod i samband med förlossningen och under en till två timmar efteråt. Ibland kan det bli en större blödning, vilket kan bero på att livmodern inte orkar dra ihop sig ordentligt eller på att hela eller delar av moderkakan är kvar i livmodern och inte kommer ut av sig själv. Även bristning på livmoderhalsen eller i slidan kan ge upphov till stor blödning, som då upphör när skadan sytts ihop.

Förebyggande åtgärder efter förlossningen kan påverka risken för stor blödning, till exempel regelbunden kontroll av att livmodern drar ihop sig efter förlossningen och att man vid tecken till ökad blödning ger läkemedel som minskar blödningen.

Det är önskvärt med ett lågt värde. Graviditetsregistret har satt ett målvärde där andelen kvinnor med stor blödning vid vaginal förlossning bör ligga under 5,5 procent. Målvärdet baseras på resultatet för de 20 procent bästa sjukhusen för år 2014.

Egenskaper hos kvinnan eller förlossningen, till exempel ålder, BMI, flerbörd eller enkelbörd, kan påverka utfallet för olika kvalitetsindikatorer. Riskfaktorerna kan variera mellan olika kliniker. Ingen justering har gjorts för detta.

Västra Götaland jämfört med riket: Andel kvinnor med stor blödning vid förlossning är 7,4 procent i Västra Götalandsregionen år 2018 jämfört med 7,1 procent i Sverige som helhet. 

Åldersskillnader: Andel kvinnor med stor blödning ökar med stigande ålder. Bland kvinnor 35 år eller äldre är andelen 8,6 procent jämfört med 6,5 procent bland kvinnor yngre än 25 år.

Skillnader inom regionen: Andel kvinnor med stor blödning vid vaginal förlossning varierar mellan 4,9 och 8,4 procent mellan regionens förlossningsenheter.

Variationen i andelen kvinnor med stor blödning kan sannolikt till en del bero på att man använder olika metoder för att skatta blödningsmängd vid vaginal förlossning, till exempel visuell skattning eller vägning. Men troligen finns det även en verklig skillnad i blödningsmängd.

SkaS Skövde är den enda enheten som klarar Graviditetsregistrets mål om mindre än fem procent. En bidragande faktor till SUs värde på 8,4 procent är troligtvis den högre medelåldern på mödrarna.

Sveus

I maj 2015 presenterades en rapport om förlossningssjukvården från det landstingsgemensamma forskningsprojektet Sveus. Västra Götalandsregionen var ett av sju deltagande landsting/regioner. Genom att samla in och justera resultaten med data från olika källor, kan kunskaperna bli bredare och förbättringsarbetet stödjas, visar rapporten. 

Sveus-rapporten nås via huvudmenyn, eller direkt via länk.

Casemix-justerade uppgifter om förlossningar redovisas även löpande i Sveus analysportal

Sammanställning av resultat för senaste mätperioden

I tabellen nedan visas värden för år 2016 från Medicinska födeseregistet - andel kvinnor som röker i graviditetsvecka 30-32, andel perinealbristningar grad III eller IV bland förstföderskor med vaginalförlossningar totalt samt uppdelat på ickeinstrumentell respektive instrumentell, andel kejsarsnitt bland förstföderskor med spontan förlossningsstart (Robson 1) respektive induktion (Robson 2A), samt andel barn med låg apgar (<7) vid fem minuter efter födseln.

Blödning respektive sceening för risbruk alkohol är baserade på 2018 års värden från Graviditetsregstret.

De ljusblå värdena i tabellen är statistiskt signifikant sämre än genomsnittet i riket för respektive indikator och de mörkblå värdena är statistiskt signifikant bättre än genomsnittet i riket. De mellanblå värdena skiljer sig inte statistiskt signifikant från genomsnittet i riket.