Sammanfattning

Årligen registreras i Sverige drygt 25 000 fall av stroke och sjukdomen är den tredje vanligaste dödsorsaken och vanligaste orsaken till neurologisk funktionsnedsättning hos vuxna. Blodpropp i något av hjärnans kärl som orsakar hjärninfarkt (ischemisk stroke) utgör ca 85% av alla strokefall. Stroke orsakad av hjärnblödning utgör ca 15% av alla strokefall.

VGR ger god vård till patienter som drabbats av stroke och transitorisk ischemisk attack (TIA) i jämförelse med riket som helhet. Av de tio indikatorer där jämförelser görs med riket i denna rapport är VGR bättre i fem fall och i övriga likvärdig. Under senare år har det framförallt skett en positiv utveckling gällande direktinläggning på strokeenhet efter såväl stroke som TIA. Direktinläggning på strokeenhet utan att först läggas in på annan avdelning har hög prioritet i Socialstyrelsens riktlinjer. Strokeenhetsvården innebär att betydligt fler patienter lämnar vården med endast minimala handikapp och kan leva vidare med god livskvalitet utan att vara beroende av särskilt stöd från samhället.

Ett annat område med mycket positiv utveckling är reperfusion efter stroke där stopp i kärlen avlägsnas med propplösande behandling (trombolys) och i allvarligare fall med mekanisk propputdragning (trombektomi). VGR har under mätperioden ökat andelen reperfusionsbehandlingar med 10 % och ligger nu i nivå med riket. I denna rapport framgår dock inte hur stor andel reperfusioner som gjorts med trombektomi. I VGR (Sahlgrenska) behandlades nära 8 % av alla ischemiska stroke 2018 med trombektomi, dvs någon procentenhet bättre än Södra sjukvårdsregionen (Lund) och Stockholms sjukvårdsregion (Karolinska Solna). Övriga sjukvårdsregioner (Norra, Uppsala-Örebro och Sydöstra) har betydligt sämre siffror.

Den typen av stroke som ska handläggas med trombektomi är mycket allvarlig med hög andel handikapp om ingen behandling kan ges. Den kraftiga ökningen av trombektomier i regionen är därför en enorm framgång eftersom varannan patient där trombektomi ges kan leva ett självständigt liv. Sedan metoden blev evidensbelagd i en rad randomiserade studier som publicerades 2014-2015, har antalet trombektomier i VGR ökat från 80 till 274 år 2018, varav nära 240 var bosatta i Västra Götaland. Det innebär i praktiken att mycket färre patienter behöver särskilt boende eller annat stöd från samhället och hälsoekonomiskt motsvarade detta en minskad samhällskostnad om 100 miljoner kr för 2018.

Men det är inte bara antal behandlingar som är avgörande. Kort tid till behandling är den viktigaste parametern för bra utfall vid reperfusion. I VGR har tiderna till inledd behandling under många år varit kortare än i riket som nu dock närmar sig VGRs nivå på 33 minuter. Tid är särskilt avgörande för trombektomi; en timmas fördröjning halverar effekten av behandlingen. Eftersom trombektomi bara kan göras på universitetssjukhus där det finns tillräcklig patientvolym och expertkunnande, innebär detta en inbyggd geografiskt betingad ojämlikhet. Utvecklingsarbete pågår för att förkorta tiden till behandling för de som inte bor i Sahlgrenskas närområde.

Strokesjukvården har senaste åren haft en positiv utveckling med minskande belastning till följd av förbättrad primär och sekundärprofylax och sannolikt också förbättrade livsstilsfaktorer. Det totala antalet strokeinsjuknanden per år i VGR har minskat med 17,5 % (dvs 750 insjuknanden) sedan 2012 och ligger nu 2018 på drygt 3500. Samhällsekonomiskt motsvarar 750 färre insjuknanden en minskad kostnad om 600 miljoner kr. På riksnivå är motsvarande minskning 14,9 %. 2018 utgjordes en femtedel av återinsjuknanden jämfört med nära en fjärdedel 2012. Så minskningen av återinsjuknandena har varit relativt sett större än nyinsjuknandena. Generellt har ett ökat användande av antikoagulantia vid förmaksflimmer varit en starkt bidragande faktor till denna minskning. Avseende insättande av antikoagulantia efter stroke och förmaksflimmer har VGR efter flera riktade satsningar och kvalitetsarbete blivit mycket bättre och för den indikatorn passerar regionen nu sedan flera år riksgenomsnittet med god marginal.

Ett annat område där VGR utmärker sig positivt är test av förmåga att svälja efter strokeinsjuknande. Stroke innebär en betydande risk för att svälja fel och därmed fara för aspiration med andningsstopp eller allvarlig lunginflammation. Vid sväljproblematik måste patientens nutrition anpassas t ex genom sondmatning eller flytande kost.

För övriga rapporterade indikatorer ligger VGR i nivå med riket. Men även om VGR ligger bra till i en nationell jämförelse finns det variationer mellan regionens olika sjukhus. Ser man till de individuella sjukhusen i regionen faller en dryg fjärdedel ut signifikant bättre än den nationella nivån. Resterande ligger i nivå med den nationella och mindre än 5 % är signifikant sämre än riksnivån. I dessa fall kan det vara betingat av resursbrist eller suboptimal organisation. Lokalt kvalitetsarbete är generellt en förutsättning för bättre resultat men är särskilt angeläget i dessa fall. Regionala strokerådet arbetar kontinuerligt med att förbättra kvalitén inom strokevården och har flera årliga regionala möten och återkommande översyner (triangelrevisioner) av verksamheten på regionens sjukhus.

 Vid frågor om redovisade resultat i avsnittet, kontakta skribenterna (se nedan)


Publicerad 2018-04-23 Uppdaterad 2019-06-11

Reperfusionsbehandling vid akut ischemisk stroke

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riks-Stroke.

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2012 till 2018.

 

Täljare: Antal strokepatienter som behandlats med trombolys och/eller trombektomi.

Nämnare: Antal patienter som uppfyller kriterier för behandling (ICD10=I63,  ≥18 år), och som registrerats i Riksstroke under mätperioden.

Kommentar: I SU/Sahlgrenskas siffror ingår Mölndal och Östra. 

Vad visar indikatorn: Andel personer som fått reperfusionsbehandling (trombolys- och/eller trombektomibehandling) vid insjuknande i hjärninfarkt. Vetenskapliga studier visar att behandlingen ger minskade risker för bestående funktionsnedsättningar hos patienten om den sätts in tidigt, helst inom 2-3 timmar från insjuknandet. Bortre gräns för behandling med trombolys är 4,5 timmar och för trombektomi vanligen 6 timmar. Enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid stroke 2018 har trombolys prioritet 1 och trombektomi beroende på kärlgebit prioritet 1-2.

Målnivå: Den regionala målnivån för 2018 är ≥15 %. Socialstyrelsens målnivå för reperfusionsbehandling vid stroke ändrades 2018 till ≥20 % och kommer att gälla i VGR 2019.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Västra Götalandsregionen låg tidigare under riksgenomsnittet men nivån har stigit successivt med någon procent årligen och har 2018 passerat rikets och når nu nära 18 %. Kan nuvarande ökningstakt bibehållas kommer regionen förhoppningsvis klara det nya måltalet 20 % kommande år. Jämfört med övriga riket är Västra Götalandsregionen betydligt mer behandlingsaktiv i åldersintervallet >80.

Skillnader inom regionen: För de mindre sjukhusen är patientunderlaget lågt varför andelen behandlade slumpmässigt kan variera år från år. I Göteborg är reperfusionsbehandlingen centraliserad till ett sjukhus, Sahlgrenska sjukhuset. I våra sjukhusjämförelser finns därför inte sjukhusen Östra och Mölndals med. Sahlgrenska har störst behandlingsvolym i regionen och har haft en mycket positiv utveckling senaste åren och ligger nu på 19 %. Bäst i regionen är Alingsås med 20 %. Kungälvs och Lidköping ligger lite lågt, strax under 15 %. Övriga sjukhus ligger i stigande ordning över 15 % (NÄL, Skövde och Borås).

Könsskillnader: Andelen behandlade kvinnor och män är lika.

Door to needle vid trombolys, median i minuter

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riks-Stroke.

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2012 till 2018.

Median: Mediantid i minuter från dörr till initiering av trombolys (venpunktion).

Nämnare: Antal patienter som uppfyller kriterier för behandling (ICD10=I63, ≥18 år), och som registrerats i Riksstroke under mätperioden.

Kommentar: I SU/Sahlgrenskas siffror ingår Mölndal och Östra. 

Vad visar indikatorn: Tid i minuter från ankomst sjukhus till initiering av trombolysbehandling för personer som insjuknat med ischemisk stroke. Ju kortare tid, ju bättre behandlingsresultat.

Målnivå: Den regionala målnivån för 2018 är <40 minuter, samstämmigt med Socialstyrelsens tidigare målnivå. I de nya Nationella riktlinjerna för vård vid stroke förändrades målnivå till att ≥50 % av patienterna ska vara behandlade inom 30 minuter.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Västra Götalandsregionen har konsekvent haft bättre dörr-till-nåltid än övriga nationen och ligger nu på 33 minuter jämfört med 37 minuter på nationell nivå. Såväl nationellt som regionalt kortas tiderna successivt.

Skillnader inom regionen: Sahlgrenska har konsekvent haft en haft bättre dörr-till-nåltid runt 25 minuter. För de mindre sjukhusen är patientunderlaget lågt varför tiderna skiljer sig från år till år. Notabelt är att en del enheter i övriga regionen förbättrats avsevärt under mätperioden och att alla i nu stort sett klarar 40-minutersgränsen utom Kungälv som ligger på 45 minuter. Detta till trots har ett par enheter (Skövde, NÄL och Borås) dock försämrats senaste året.

Könsskillnader: Kvinnor har längre tid till initierad behandling (35 minuter) än män (31 minuter) i regionen. Samma skillnad ses på nationell nivå och kan troligen tillskrivas att kvinnor insjuknar senare i livet (i genomsnitt vid 78 års ålder) jämfört med män (73 år). Äldre personer har flera andra komplicerade sjukdomar och är i högre utsträckning ensamboende utan anhöriga som kan ge anamnes.

Strokeenhet som första vårdnivå vid stroke

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riksstroke.

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2012-2018.

Täljare: Antal strokepatienter som initialt vårdats på en strokeenhet, IVA eller neurokirurgisk avdelning.

Nämnare: Samtliga patienter med stroke som registrerats i Riksstroke under mätperioden.

Vad visar indikatorn: Andelen strokepatienter som vårdats på strokeenhet, IVA eller neurokirurgisk avdelning som första vårdenhet. Indikatorn omfattar samtliga patienter, oavsett ålder eller sjukdomens svårighetsgrad. Vård på strokeenhet ökar såväl överlevnad som funktionsförmåga efter ett strokeinsjuknande och det är angeläget att patienterna erhåller strokeenhetsvård från första dagen i de fall de inte är föremål för intensivvård eller neurokirurgisk åtgärd. Vid misstänkt stroke har inläggning på strokeenhet som första vårdenhet högsta prioritet (prioritet 1) i Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid stroke.

Målnivå: Regionens målnivå ≥90 %. Socialstyrelsens målnivå är ≥90 %.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Riksstrokes måttliga målnivå uppfylls av VGR senaste året. Andelen strokepatienter som direktinläggs ligger på en högre nivå i VGR (86 %) jämfört med riket (80 %). Äldre (>80 år) direktinläggs i något lägre utsträckning såväl regionalt (82 %) som nationellt (77 %).

Skillnader inom regionen: Lidköping, Mölndal och Alingsås når alla nu målnivån 90 %. Sahlgrenska, Kungälv och Östra ligger i stigande ordning över genomsnittet i regionen (85,6 %). I sjunkande ordning därunder Borås och NÄL med Skövde sist på 78 %. För NÄLs del är det positivt att det skett en betydande förbättring senaste åren. Den förhållandevis låga nivån av inläggningar på strokeenhet som första vårdnivå på en del enheter i regionen illustrerar en brist på strokeenhetsvårdplatser och en organisation som inte förmår att placera strokepatienter på rätt avdelning.

Könsskillnader: Män direktinläggs i något högre utsträckning än kvinnor.

Bedömning av sväljförmåga

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riksstroke.

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2012-2018.

Täljare: Antal strokepatienter där sväljförmåga testats eller där orsak givits till varför testet inte kunde genomföras (t.ex. p.g.a. medvetandesänkt patient).

Nämnare: Samtliga patienter med stroke som registrerats i Riksstroke under mätperioden.

Vad visar indikatorn: Andel strokepatienter där sväljförmågan testas. Nedsatt förmåga att svälja till följd av stroke kan leda till aspiration med andningsstopp eller allvarlig lunginflammation. Därför bör ett enkelt sväljningstest genomföras när patienten kommer till sjukhuset. Testet är en kvalitetsindikator inom omvårdnadsområdet. Bedömning av sväljförmåga har högsta prioritet (prioritet 1) i Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid stroke.

Målnivå: Riksstrokes målnivå är: hög 100 %; måttlig ≥95 %. Socialstyrelsens målnivå är 100 %.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Riksstrokes måttliga målnivå (95 %) uppfylls inte av VGR som för närvarande ligger på 91 %. VGR har några år legat lite bättre till jämfört med nationen och är nu 3 % över rikets nivå. Det finns inga skillnader mellan yngre (18-80 år) och äldre (>80 år) patienter senare år.

Skillnader inom regionen: Alingsås ligger i topposition på100 % fyra av de senaste senaste fem åren. Lidköping har förbättrats senaste året och ligger också på 100 %. Sahlgrenska uppfyller Riksstrokes måttliga målnivå senaste tre åren och ligger för närvarande på 98 %. Borås ligger sämst till under hela mätperioden och når nu 76 %. Mellan 85 % och 95 % ligger nu i stigande ordning NÄL, Östra, Kungälv, Skövde och Mölndal.

Könsskillnader: Inga könsskillnader ses för denna indikator.

OBS! Frågan har ändrats 2014 vilket kan påverka jämförelser över tid.

Antikoagulantia vid förmaksflimmer och akut ischemisk stroke

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riksstroke.

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2012-2018.

Täljare: Alla vårdtillfällen registrerade med ischemisk stroke och förmaksflimmer som skrivits ut med någon typ av antikoagulantiabehandling.

Nämnare: Alla vårdtillfällen registrerade i Riksstroke med ischemisk stroke och förmaksflimmer som inte avled under akutskedet.

Vad visar indikatorn: Andel personer som drabbats av stroke och behandlats med oral antikoagulantia vid utskrivning. Patienter med förmaksflimmer som inte behandlas med antikoagulantia efter ischemisk stroke löper en hög risk att återinsjukna och det är därför viktigt att andelen behandlade är hög. Behandlingen har näst högsta prioritet (prioritet 2) enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid stroke 2018.

Målnivå: Regional målnivå ≥80 %. Riksstrokes målnivå är: hög ≥80 %; måttlig ≥70 %.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen behandlade i regionen ökar successivt och ligger sedan flera år signifikant högre än riksgenomsnittet och når nu 84 %, några procentenheter över den nationella nivån (79 %). Utvecklingen är enastående med hänsyn till att regionen i början av perioden låg betydligt lägre. Framgången är resultatet av ett ordnat införande och ett målinriktat regionalt förbättringsarbete. Det har tidigare funnits en uttalad åldersskillnad med fler behandlade i gruppen yngre (18-80 år) men differensen har succesivt minskat och 2018 finns ingen signifikant skillnad mellan åldersgrupperna.

 

Skillnader inom regionen: Alingsås och Sahlgrenska ligger betydligt över målnivån (96 % resp 92 %). Östra, Kungälv och Borås ligger i stigande ordning över målnivån 80%. Övriga enheter ligger runt 78 %, förutom Lidköping som efter en negativ trend under några år nu ligger på 70 %.

Könsskillnader: Inga könsskillnader ses för denna indikator.

OBS! Frågan har ändrats 2015 vilket kan påverka jämförelser över tid.

Behandling med blodtryckssänkande läkemedel efter insjuknande

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riksstroke.

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2012-2018.

 

Täljare: Antal patienter med stroke som skrivits ut med (eller redan stod på) blodtryckssänkande läkemedel vid insjuknandet.

Nämnare: Samtliga vårdtillfällen av stroke (ICD10: I61, I63, I64) som registrerats i Riksstroke under mätperioden exklusive de som inte överlevde akutskedet.

Vad visar indikatorn: Andel personer som drabbats av stroke och fått blodtryckssänkande behandling vid utskrivning. Förhöjt blodtryck är den enskilt viktigaste riskfaktorn för stroke och blodtryckssänkande behandling efter stroke minskar risken för återinsjuknande i hjärt-kärlsjukdom. Behandlingen är i många fall livslång. För en mindre andel av strokepatienterna är dock blodtryckssänkande läkemedel olämpliga på grund av att blodtryckssänkningen blir alltför kraftig, att andra biverkningar uppträder eller att det finns risk för läkemedelsinteraktioner. Insättande av blodtryckssänkande läkemedel har näst högsta prioritet (prioritet 2) enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid stroke 2018.

Målnivå: Regional målnivå ≥80 %. Riksstrokes målnivå är: hög ≥80 %; måttlig ≥70 %.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen patienter i VGR som skrivs ut med blodtryckssänkande medicinering under perioden ligger sedan flera år stabilt på nära samma nivå som riket strax under 80 %. Riksstrokes måttliga målnivå uppfylls således under hela perioden i VGR (2018: 79 %). Andelen behandlade i gruppen >80 år är högre än i gruppen 18-80 år både i VGR och i riket.

Skillnader inom regionen: Trenden senaste åren har varit svagt ökande i Mölndal som fortsatt ligger högst i regionen på 85 %. Därefter kommer i fallande ordning Alingsås, Lidköping, Kungälv, Östra och Borås som alla når målnivån 80 %. Riksstrokes måttliga målnivå ≥70 % nås av NÄL (77 %), Sahlgrenska (75 %) och Skövde (73 %).

Den lägre nivån för Sahlgrenska kan delvis förklaras av att andelen unga (18-80 år) med stroke är högre på Sahlgrenska jämfört med regionen som helhet och att unga generellt behandlas i lägre utsträckning.

Könsskillnader: Inga könsskillnader ses för denna indikator.

ADL-beroende 3 månader efter stroke

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riksstroke.

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2012-2017.

Täljare: Antal strokepatienter som angivet att de behöver hjälp med toalettbesök och/eller påklädning.

Nämnare: Alla strokepatienter som svarat på 3-månadersenkäten och var ADL-oberoende vid insjuknandet.

Vad visar indikatorn: Andelen patienter som är beroende av personlig ADL (allmän daglig livsföring) tre månader efter utskrivning efter insjuknandet i stroke. Skillnader i andelen ADL-beroende mellan sjukhus förklaras delvis av skillnader i patientsammansättning men visar också att det kan finnas utrymme att förbättra rehabiliteringen efter stroke.

Målnivå: Regional målnivå saknas. Nationell målnivå från Socialstyrelsen saknas. Riksstroke anger ingen målnivå.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: ADL-beroendet uppvisat en långsamt sjunkande trend de senare åren. Regionen har legat stabilt på samma nivå som riket förutom 2016 då utfallet var något bättre men där det nu skett en liten tillbakagång. VGR ligger nu marginellt högre på 16,6 % jmf med rikets 17,5 %.

Äldre patienter (>80 år) i regionen är generellt betydligt mer ADL-beroende (26 %) än yngre (18-80 år; 13 %). Samma differens ses på nationell nivå.

Skillnader inom regionen: För de enskilda sjukhusen varierar resultaten mellan olika år men ofta finns en trend till förbättring över tid. Nivån 2017 är lägst för Sahlgrenska (13 %). I stigande ordning ligger Lidköping, Alingsås, Östra, Kungälv och Borås under den genomsnittliga nivån i riket (17,5 %). Skövde, NÄL och Mölndal ligger något sämre till på ungefär 18 %.

Könsskillnader: Inga könsskillnader ses för denna indikator.

Tillgodosedda behov av stöd och hjälp vid 3 månader

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riksstroke.

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2012-2017.

Täljare: Antal strokepatienter som vid 3 månader ansåg sina behov av stöd eller hjälp från sjukvården eller kommunen fullt tillgodosedda.

Nämnare: Alla strokepatienter som svarat på 3-månadersenkäten. De som svarat ”Vet ej” eller att de ej varit i behov av stöd eller hjälp är dock exkluderade vid beräkningarna.

Vad visar indikatorn: Andelen strokepatienter som vid 3 månader ansåg sina behov av stöd eller hjälp från sjukvården eller kommunen fullt tillgodosedda. Kvalitetsindikatorn redovisas per sjukhus där patienten vårdats under akutskedet, men akutsjukhuset kan bara delvis påverka utfallet. En av de många faktorer som kan påverka detta utfall är kvaliteten i vårdplaneringen tillsammans med primärvården och kommunen. Upplevelsen att behoven är tillgodosedda kan påverkas av patientens förväntningar. Det är möjligt att förväntningarna på sjukvårdens och kommunens stöd varierar över landet.

Målnivå: Ingen aktuell målnivå finns.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Nivån i VGR följer rikets och ligger konstant strax under 60 %. 2017 var nivån i regionen 57 % och i riket 58 %. Det finns ingen skillnad mellan yngre (18-80 år) och äldre (>80 år) patienter 2017.

Skillnader inom regionen: Alingsås har hela perioden legat runt 10 % högre än regionen och 2017 var nivån 68 %. Kungälv har en trend till högre värden och ligger 2017 på 66 %. Skövde har likaledes legat högre men tappat senaste 2 åren och ligger nu på 58 %. För övriga sjukhus finns inga tydliga trender över tid. 2017 ligger Lidköping på 60 %, Borås 58 %, Östra 57 %, Mölndal 53 % och NÄL på 51 %. Sahlgrenska har hela perioden legat konstant lägre än regionen och 2017 var nivån 47 %.

Könsskillnader: Inga könsskillnader ses för denna indikator.

OBS! Frågan har ändrats 2015 vilket kan påverka jämförelser över tid

Nöjda med rehabilitering 12 månader efter stroke

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riksstroke.

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2015-2018.

Täljare: Antal strokefall där patienten efter utskrivning från sjukhus fick rehabilitering, som vid 12 månader efter insjuknandet uppgett att den är nöjd eller mycket nöjd med rehabiliteringen.

Nämnare: Samtliga fall av sjukhusvårdad stroke där patienten fick rehabilitering efter utskrivning från sjukhus och som 12 månader efter stroke följdes upp med en fråga om hur nöjda de är med rehabiliteringen.

Vad visar indikatorn: Andelen av alla strokefall där patienterna vid 12 månader efter stroke uppgett att de är nöjda eller mycket nöjda med den rehabilitering de fick efter utskrivning från sjukhus. Det självupplevda behovet av rehabilitering behöver inte avspegla de bedömningar som rehabiliteringspersonalen (i första hand sjukgymnast och arbetsterapeut) skulle gjort. Upplevelsen att behoven är tillgodosedda kan påverkas av patientens förväntningar. Primärvårdens och kommunens verksamheter är betydelsefulla för utfallet. Indikatorn är ny och täcker 2015-2018.

Målnivå: Enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid stroke 2018 är målnivån ≥87 %. Riksstrokes målnivå är: hög ≥87 %; måttlig ≥75 %.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen patienter i VGR som 12 månader efter insjuknandet har angett att de är nöjda eller mycket nöjda med rehabiliteringen efter utskrivning speglar den nationella nivån under observationsperioden. VGR har en svagt positiv trend och ligger nu på 88 % att jämföra med rikets nivå på 87 %. Äldre patienter (>80 år) ligger lite lägre jämfört med yngre (18-80 år) och motsvarande skillnad ses också på nationellt.

Skillnader inom regionen: Patienter som vårdats på sjukhusen i Kungälv (94 %), Lidköping, Alingsås, Mölndal, Skövde och Borås ligger i fallande ordning över målnivån 87 %. Därunder kommer NÄL, Sahlgrenska och längst ner Östra (84 %). Mölndal och Lidköping har haft en positiv utveckling senaste året.

Könsskillnader: Inga könsskillnader ses för denna indikator.

Strokeenhet som första vårdnivå vid TIA

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riksstroke

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2017-2018.

 

Täljare: Antal fall TIA som initialt under det akuta vårdtillfället vårdats på en strokeenhet, utan att först ha vårdats på en annan vårdavdelning vid inskrivning på sjukhus.

Nämnare: Samtliga sjukhusvårdade fall med TIA.

Vad visar indikatorn: Andel fall av TIA (Transitorisk Ischemisk Attack; ”varningspropp”) som vid akut insjuknande vårdas först på strokeenhet och inte på en annan vårdavdelning. TIA innebär en mycket hög risk att återinsjukna i stroke inom en vecka om inte korrekt utredning och snabb adekvat sekundärprofylaktisk behandling ges. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid stroke 2018 ska personer med akut TIA läggas in på strokeenhet som första vårdenhet med snabb utredning och tidigt insatt sekundärpreventiv behandling (prioritet 2). Åtgärden rör patienter med akut TIA och insjuknande under den senaste veckan. Låg andel TIA-patienter initialt inlagd på strokeenhet indikerar brist på strokeenhetsplatser och suboptimal organisation av det akuta patientflödet på sjukhuset.

Målnivå: Regionens målnivå är ≥90 %. Socialstyrelsens målnivå är ≥90 % enligt de Nationella riktlinjerna för vård vid stroke 2018. Riksstrokes målnivå är: hög ≥90 %; måttlig ≥80 %.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: I VGR har andelen TIA initialt vårdade på strokeenhet under den tvåårsperiod registreringen genomförts ökat signifikant med 8 % och ligger nu på 88 % jämfört med rikets 80 %. Regionen ligger således alldeles under målnivån 90 %. Detta är en betydande förbättring som innebär att färre individer kommer att insjukna i manifest stroke I VGR.

Skillnader inom regionen: Lidköping (95 %), Alingsås, Mölndal, Borås, Östra och Kungälv ligger i fallande ordning över målnivån 90 %, Sahlgrenska ligger strax under (88 %), NÄL på 82 % och Skövde på 72. Under perioden har NÄL förbättrat sitt resultat avsevärt (+33 %) medan Skövde har haft en negativ trend (-8 %).

Könsskillnader: Inga könsskillnader ses för denna indikator.

Sammanställning av indikatorer

De ljusblå värdena i nedanstående tabell visar värden som ligger signifikant sämre än riksgenomsnittet (<0,05) och de mörkblå visar på motsvarande sätt värden som ligger signifikant bättre. Mellanblå färg visar på att den observerade skillnaden inte är statistiskt säker.

Andelar i procent (%). Baseras på 18 år och uppåt. Ingen könsuppdelning.

*) Mölndal och Östra redovisas tillsammans med Sahlgrenska

 

Sammanfattning av fördjupningsrapporten Strokevården i Västra Götaland 2005-2013

Strokeinsjuknandet minskar i Västra Götaland på samma sätt som i Riket och bedöms bero på förbättrad primär- och sekundärprevention. Förekomsten i regionen varierar, men det finns ingen säker förklaring till variationen. Invandrartäta områden i Göteborg har tidigare haft högre förekomst än områden med låg andel invandrare. Dessa skillnader håller på att utjämnas.

Rökning är en riskfaktor för stroke. Andelen rökare av de som har drabbats av stroke minskar både bland män och kvinnor.

Strokeenhetsvård för patienter med misstänkt stroke är mycket högt prioriterat. Andelen patienter med stroke som har direktintagits på strokeenhet utan att först ha vårdats på annan vårdenhet har ökat från ca 70 till 80 procent. Direktintagning på strokeenhet i Västra Götalandsregionen når i snitt bara till måttlig målnivå i det nationella kvalitetsregistret för stroke, Riks-Stroke. Förklaringen till att patienter med stroke inte tas in direkt på strokeenhet i högre omfattning är troligen i första hand en brist på strokevårdplatser, men bristande kompetens eller bristande rutiner för att identifiera strokepatienter på akutmottagningarna kan också bidra. Ytterligare ansträngningar behöver göras för att öka andelen direktintag.

Larm för trombolys har ökat kraftigt och numera är det lika vanligt med larm för de äldre (över 80 år) som för de yngre. Ökningen har skett i hela regionen. Det larmas mer sällan för ensamboende, som inte har någon anhörig som kan larma. Det larmas oftare för män än för kvinnor vilket till del kan förklaras av att kvinnor mer ofta än män är ensamboende, men detta är inte hela förklaringen utan skillnader kvarstår. Dessutom larmas det mer sällan för strokepatienter i områden med hög andel födda utanför Sverige.

Andelen patienter med hjärninfarkt som får reperfusionsbehandling har ökat under perioden, men VGR når inte upp till Riks-Strokes höga målnivå eller Socialstyrelsens måltal, bägge 15 procent. SkaS Skövde är det enda sjukhus i VGR som når den höga målnivån. Kvinnor får reperfusionsbehandling i

något lägre utsträckning än män, vilket kan förklaras med kvinnors högre ålder samt att de bor ensamma i större utsträckning än män. Det senare kan bidra till att tid från symptomdebut till sjukhus blir för lång för att reperfundernade behandling ska kunna sättas in. En något högre andel av invånare med eftergymnasial utbildning fick reperfusionsbehandling än de med lägre utbildning. En förklaring till detta kan vara en större kunskap om stroke bland de med högre utbildning.

Det är viktigt att tiden till reperfusionsbehandling är så kort som möjligt. Mediantiden från ankomst till sjukhuset tills dessa att trombolysbehandling påbörjas i Västra Götaland för 2013 uppfyller de måltal som Riks-Stroke anger som hög målnivå samt även Socialstyrelsens måltal, d.v.s. max 40 minuter. Denna tid har förkortats år från år. Sahlgrenska var bäst i Sverige 2013 med 23 minuter, men tre sjukhus i Västra Götalandsregionen når inte målnivån. Det är viktigt att se över rutinerna så att tiden till behandling fortsätter att minska.

Sekundärpreventionen har förbättrats. Andelen patienter med stroke som har blodtryckssänkande behandling vid utskrivning har stadigt ökat under perioden 2005-2013. De med kortare utbildning och de som bor i områden med stor andel födda utanför Sverige får oftare blodtryckssänkande behandling.

Andelen patienter i åldersgruppen 18-80 år med stroke och förmakflimmer som har blivit insatta på antikoagulantia har ökat. Även antikoagulantiabehandling för de som är äldre än 80 år har ökat. Kvinnor får antikoagulantia mer sällan än män, även efter att hänsyn tagits till ålder. Patienter med förgymnasial utbildning får antikoagulantia i mindre utsträckning än de med högre utbildning. Patienter med låg utbildning får antikoagulantiabehandling i lägre utsträckning än de med högre utbildning.

Män får blodfettsänkande behandling med statiner oftare än kvinnor. Patienter med inkomst på hög- och mellannivå med hjärninfarkt fick statinbehandling vid utskrivning i något högre utsträckning än de med låg inkomst.

Dödligheten 90 dagar efter stroke var något lägre för patienter med inkomst på mellan- och hög nivå, i övrigt fanns inga skillnader.

ADL-oberoende efter tre månader, för de som var oberoende innan insjuknandet, skiljer sig åt med avseende på inkomst på så sätt att de med inkomst på hög- och mellannivå har högst ADL-oberoende och de med låg inkomst har lägre grad av ADL-oberoende efter att justeringar gjorts för åldersskillnader.

De resultat i rapporten som pekar mot att det finns skillnader mellan olika grupper kan bero på ojämlik vård som behöver ytterligare studeras.

Länk till fördjupningsrapporten "Strokevården i Västra Götaland 2005-2013"

SVEUS Värdebaserad uppföljning av strokevård

SVEUS (Nationell samverkan för värdebaserad ersättning och uppföljning i hälso-och sjukvården) är ett forsknings- och utvecklingsarbete som syftar till att utveckla förfinade metoder för sjukvårdens ledning och styrning. En central del av Sveus arbete är att utveckla nya värdebaserade uppföljningssystem. Syftet är att skapa bättre möjligheter för vårdgivare och landsting/regioner att kontinuerligt följa upp och analysera den vård som bedrivs. En delrapport presenterar delar av de analyser som utförts inom strokeområdet.

Länk till rapporten SVEUS Värdebaserad uppföljning av strokevård

Vårdbehov i VGR - Stroke

Syftet med "Vårdbehov i Västra Götaland" är att öka hälso- och sjukvårdens möjligheter att bidra till förbättrad hälsa i Västra Götaland, med särskild uppmärksamhet på grupper i befolkningen med sämre hälsa eller som löper större risk att drabbas av ohälsa samt på patientgrupper som befaras ha ojämlik tillgång till vård i olika delar av Västra Götaland. Målet är att arbetet ska kunna användas som en del av underlaget för beställningsarbetet av hälso- och sjukvård samt för utvecklingen av hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen. Målgruppen är politiker och tjänstemän i Västra Göta-landsregionen. Stroke är ett område inom Vårdbehov i Västra Götaland 2016.

Länk till rapporten "Stroke - vårdbehov i VGR"