Sammanfattning

Höftfrakturer ökar från medelåldern exponentiellt med stigande ålder och relationen kvinnor/män är 3/1.  Den höga andelen kvinnor förklaras både av en högre medellivslängd hos kvinnor och av kvinnors ökade tendens till osteoporos. Höftfrakturer hos patienter som är yngre än 50 år är sällsynta och utgör bara 2 procent av alla höftfrakturer i Sverige. Antalet höftfrakturer har ökat avsevärt i antal under de senaste decennierna, såväl i Skandinavien som i andra delar av västvärlden. Nu drabbas årligen omkring 18 000 svenska kvinnor och män av höftfraktur. Denna ökning kommer att fortsätta, framför allt beroende på ett ökat antal äldre i befolkningen, men även till viss del på en ökad risk för frakturer speciellt hos de äldre över 80 års ålder. Livstidsrisken för en kvinna att få höftfraktur har beräknats till 20 procent, och bland de kvinnor som når 90 års ålder har nästan varannan haft höftfraktur.

En akut höftfraktur bör opereras inom 24 - 36 timmar. Dröjer tiden till operation ökar risken för komplikationer. Att vänta på operation är ansträngande för patienten både fysiskt och psykiskt och vårdtiden förlängs ofta. Väntetid till operation är därför ett viktigt mått på hälso- och sjukvårdens resurser och prioriteringar och attityder. Inom Västra Götalandsregionen (VGR) finns därför ett regionalt måltal som anger att minst 75 procent av patienterna ska vara opererade inom 24 timmar. Måltalet nås 2018 av Alingsås lasarett, Kungälvs sjukhus och SÄS. Väntetid till operation av höftfraktur efter ankomst till sjukhus har sakta ökat i riket och i VGR de senaste åren.

Andelen patienter som är åter till ursprungligt boende 4 månader efter operation av höftfraktur är något högre i VGR än i riket. Fraktur på lårbenshalsen (cervikal höftfraktur) åtgärdas med osteosyntes (spikning) eller med höftprotes. Nyare behandlingsrekommendationer siktar mot att cirka 65 - 70 % av patienterna bör opereras med protes i stället för osteosyntes. Andelen protesopererade är något högre i VGR jämfört med riket.

Vid frågor om redovisade resultat i avsnittet, kontakta skribenterna (se nedan)


Publicerad 2017-06-07 Uppdaterad 2019-06-17

Höftfraktur - tid till operation

Operation inom 24 timmar

Genomsnittlig väntetid

Källa: RIKSHÖFT - Nationella höftfrakturregistret

Vilket år avses: Tidsserie 2013 - 2018

Vad visar indikatorerna: Väntetid till operation vid akut höftfraktur, antingen som andelen opererade inom 24 timmar eller som genomsnittlig tid i timmar, oavsett vilken typ av operation som genomförs. Väntetiden till operation är viktig då längre väntetid än 24 timmar medför ökad risk för död inom fyra månader, samt ökad risk för direkta komplikationer såsom förvirring, trycksår och infektion. Andelen patienter som opereras inom 24 timmar anses vara det viktigare måttet. Genomsnittlig väntetid till operation är ett mer svårtolkat mått men det finns med då det kan ge en uppfattning om spridningen i materialet, det vill säga spegla väntetiden för den andel som inte blivit opererad inom 24 timmar.

Regional målnivå: Minst 75 procent av patienterna ska vara opererade inom 24 timmar. 

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Fram till 2015 ökade andelen opererade inom 24 timmar i VGR till 69%. Därefter har andelen minskat till 58% medan andelen i riket successivt minskat till 65% 2018. Under hela mätperioden, från 2010 till 2018, har andelen opererade inom 24 timmar varit något lägre i VGR jämfört med riket. Skillnaden är statistiskt säkerställd för 2018. VGR når således inte det regionala målet om att minst 75% av patienterna skall vara opererade inom 24 timmar. 

Motsvarande förbättring med kortare genomsnittlig väntetid till operation ses i både riket och VGR från 2010 till 2012. Därefter ökar den genomsnittliga väntetiden något i riket till knappt 24 timmar 2018. Den genomsnittliga väntetiden är något högre i VGR (drygt 26 timmar) än i riket under hela perioden. Skillnaden är statistiskt säkerställd för år 2018. 

 

 

Skillnader inom regionen: Alingsås lasarett och SÄS-Borås når målnivån om minst 75% opererade inom 24 timmar.

Alingsås lasarett: Når 2018 målet om minst 75 % opererade inom 24 timmar och den genomsnittliga väntetiden knappt 18 timmar eller lägre.

Kungälvs sjukhus: Når målet om minst 75 % opererade inom 24 timmar, andelen var nära 78 % 2018. Sedan 2017 är den genomsnittliga väntetiden under 20 timmar.

NU-sjukvården: 2017 var andelen opererade inom 24 timmar cirka 67 % för att sjunka till 59 % 2018. Genomsnittstiden till operation ökade från drygt 23 timmar 2017 till nära 27 timmar 2018.

SkaS-Lidköping: Når under 2012 till 2014 målet om minst 75 % opererade inom 24 timmar men sedan 2015 har andelen minskat successivt och 2018 opererades endast 49 % inom 24 timmar. Den genomsnittliga väntetiden var över 30 timmar 2017 och var 27 timmar 2018.

SkaS-Skövde: Från 2010 till 2013 ökade andelen opererade inom 24 timmar från 62 % till 71 % men därefter har andelen minskat till 44% 2018. Den genomsnittliga väntetiden har ökat från 28 timmar 2017 till 31 timmar 2018.

SU-Mölndal: Från 2010 till 2014 ökade andelen opererade inom 24 timmar från 55 % till 68 %. Andelen var stabil fram till 2016 och har därefter sjunkit till 48% 2018. Den genomsnittliga väntetiden har de två senaste åren varit 29 timmar.

SÄS-Borås: Andelen opererade inom 24 timmar ökade till 2016, opererades 83 % av patienterna inom 24 timmar. 2018 var andelen som opererats inom 24 timmar nästan 80%. Den genomsnittliga väntetiden har legat på 22-23 timmar de senaste fyra åren 

Könsskillnader: Jämförelsen baseras på 2017 års data och åldrarna 18 år och äldre. I rikets siffror är andelen män opererade inom 24 timmar något lägre (65,7 %) jämfört med andelen kvinnor (68,2 %). Även i VGR är andelen män som opereras inom 24 timmar något lägre än andelen kvinnor men skillnaden är inte statistiskt säkerställd. I riket har män en något längre genomsnittlig väntetid (24,8 timmar) jämfört med kvinnor (23,6 timmar). I VGR hade likaså män en längre väntetid än kvinnor men skillnaden är inte statistiskt säkerställd.

Åldersskillnader: Jämförelsen baseras på 2018 års data. Inga statistiskt säkra åldersskillnader i riket eller VGR, varken för andelen opererade inom 24 timmar eller genomsnittlig väntetid.

Åter till ursprungligt boende

Källa: RIKSHÖFT - Nationella höftfrakturregistret

Vilket år avses: Tidsserie 2013 - 2018

Täljare: Antal patienter som är åter till ursprungligt boende 4 månader efter höftfrakturoperation.

Nämnare: Antal patienter som opereras för höftfraktur och blir uppföljda efter 4 månader.

Vad visar indikatorn: Andelen patienter som är åter till ursprungligt boende 4 månader efter operation av höftfraktur. Såväl det akuta omhändertagandet som gångmobilisering efter operation och senare rehabilitering påverkar om patienten kan återvända till samma boendeform som innan höftfrakturen. En återgång till tidigare boendeform kan ses som en indikation på att patienten återfått den funktionsförmåga som fanns före höftfrakturen. En del av patienterna kan dock ha bott i ordinärt boende, trots att de inte självständigt klarade sig hemma, dvs var i behov av särskilt boende redan innan höftfrakturen och då är inte målet att återvända till ordinärt boende. 

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Under hela mätperioden har andelen som återgått till eget boende varit något högre i VGR jämfört med riket, men 2018 är skillnaden inte längre statistiskt säkerställd.

Målnivå: Det finns ingen fastställd målnivå.

Skillnader inom regionen: Andelen som återgår till ursprungligt boende varierar inom regionen men det går inte att urskilja något mönster. Utfallet påverkas inte bara av den akuta vården och efterföljande rehabilitering utan även kommunens insatser, till exempel erbjudanden om hemtjänst eller äldreboende, kan påverka. 2018 återgår flest till ursprungligt boende från SÄS-Borås och Alingsås lasarett och SkaS-Lidköping.

Könsskillnader: I riket var det under hela perioden en lägre andel män än kvinnor som återgick till ursprungligt boende. Under 2018 var det 64 % av männen och 70 % av kvinnorna i riket som återgick till ursprungligt boende. Motsvarande siffror för VGR var 65 % och 70 %.

Protesoperation efter cervikal höftfraktur

Källa: Socialstyrelsen, Patientregistret

Vilket år avses: Tidsserie 2010 till 2017 i överlappande 2-årsperioder.

Täljare: Förstagångsfall av cervikal höftfraktur i åldrarna 65 år eller äldre som åtgärdades med ledprotes.

Nämnare: Samtliga förstagångsfall av cervikal höftfraktur i åldrarna 65 år eller äldre som åtgärdades med ledprotes eller osteosyntes.

Vad visar indikatorn: Andel patienter, 65 år och äldre, som protesopereras med total- eller halvprotes vid fraktur på lårbenshalsen (cervikal höftfraktur). Cervikala höftfrakturer åtgärdas med osteosyntes (spikning) eller med höftprotes. Vid protesoperation används oftast halvprotes, det vill säga ledskålen byts inte ut. I det interaktiva diagrammet kan man välja att se antingen total andel protesoperationer eller enbart andel halvprotesoperationer.

Nyare behandlingsrekommendationer siktar mot att cirka 65 - 70 % av patienterna bör opereras med protes i stället för osteosyntes. Några egentliga målnivåer rekommenderas dock inte då operationsmetoderna har olika för- och nackdelar, och de är olika lämpliga för olika patientkategorier.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Under perioden 2010 till 2017 ses en svagt ökande trend i riket från cirka 62 % till 68 %. Motsvarande svaga ökning ses i VGR, men andelen har under hela perioden varit cirka 3 - 4 procentenheter högre än i riket och var 71 % 2016 - 2017.

Skillnader inom regionen: Andelen protesopererade vid Kungälvs sjukhus och SU har varit högre än genomsnittet i riket 2016–2017, men övriga ligger i nivå med riket.

Könsskillnader: Jämförelsen avser perioden 2016 - 2017 och 65 år eller äldre. Varken i riket eller VGR är det någon statistiskt säkerställd skillnad mellan kvinnor och män i andelen som får någon protesoperation (total- eller halvprotes) eller halvprotes vid cervikal höftfraktur.

Åldersskillnader: Jämförelsen avser perioden 2016 - 2017. Både i riket och i VGR är den en högre andel protesopererade i åldersgruppen 75 år och äldre jämfört med åldersgruppen 65–74 år.

Sammanställning av resultat för senaste mätperioden - jämförelse mot riksgenomsnittet

I tabellen nedan visas 2018 års värden för andel opererade inom 24 timmar, genomsnittlig väntetid till operation samt andel som är åter till ursprungligt boende inom 4 månader efter höftfraktur. Andelen patienter som protesopereras vid cervikal höftfraktur visar värden för 2016–2017.

De ljusblå värdena i tabellen är signifikant sämre än genomsnittet i riket och de mörkblåvärdena är signifikant bättre än genomsnittet i riket. De mellanblå värdena skiljer sig inte signifikant från genomsnittet i riket.