Sammanfattning

Astma är en vanlig kronisk sjukdom som drabbar cirka 10 procent av befolkningen. Under förskoleåren är astma vanligare hos pojkar men från tonårsperioden är astma vanligare hos kvinnor. Svårare former av astma är också vanligare hos kvinnor än män.

Även om det idag finns effektiva läkemedel mot astma krävs för en framgångsrik behandling att patienten har god kunskap och kännedom om sjukdomen, om egenvård och riskfaktorer samt om de läkemedel som används. Patienter med underhållsbehandling mot astma skall följas med regelbundna kontroller, minst en gång årligen beroende på om astman är välkontrollerad eller ej. Vid kontrollerna skall hälsostatus bedömas med validerade frågeformulär, till exempel Astma Kontroll Test (AKT), rökstatus skall kontrolleras liksom inhalationsteknik, eventuella försämringsepisoder (exacerbationer) och fysisk aktivitet. Likaså skall den skriftliga behandlingsplanen gås igenom. Lungfunktionen kontrolleras med spirometri en gång årligen vid okontrollerad astma och minst vart tredje år vid kontrollerad astma. Patienter som röker bör erbjudas hjälp att sluta röka.

Luftvägsregistret är ett nationellt kvalitetsregister för astma och KOL. Registret gör det möjligt att följa behandlingen och behandlingseffekten för barn och vuxna med astma, där syftet är att behandlingen inte bara skall ha hög kvalitet utan även att den är lika god för alla patienter oavsett ålder, kön eller bostadsort. 

Enligt Socialstyrelsens riktlinjer från 2015 skall AKT användas vid bedömning av hälsostatus. I såväl riket som i Västra Götalandsregionen (VGR) används ännu inte AKT i den utsträckning som rekommenderas, endast 1 av 3 har i riket bedömts med AKT och siffran är ännu lägre i VGR. Av de som ändå bedömts med AKT har cirka 60 procent välkontrollerad astma.

Uppgift om spirometri finns för 47 procent av patienterna i riket och för 32 procent i VGR. Det är svårt att ge en exakt nivå på hur många som borde gjort en spirometri senaste året men andelen borde vara minst lika hög i VGR som i riket.

Strukturerad astmautbildning är en viktig del i behandlingen och uppgift om genomgången utbildning har de senaste åren ökat till att nå 94 % - 95 % år 2018, vilket är mycket bra.

Uppgift om tobaksrökning registreras i hög grad även om varken riket eller VGR når Socialstyrelsens mål. Dessvärre är det fortfarande alltför många av patienterna med astma som röker, särskilt i den yngre åldersgruppen och bland kvinnor.

Värdering av svårare försämringar (exacerbationer) senaste året skall göras vid de planerade kontrollerna. Så görs dessvärre inte, varken i riket eller VGR.      

Vid frågor om redovisade resultat i avsnittet, kontakta skribenterna (se nedan)


Publicerad 2018-02-26 Uppdaterad 2019-06-14

Bedömning av astma med AKT

AKT = Astma Kontroll Test

Källa: Luftvägsregistret (LVR)

Vilka år avses: Tidsserie, 2014-10-01 till 2018-12-31

Täljare: Svarsfrekvens, antal med uppgift om AKT. Resultat, antal med AKT 20 poäng eller mer.

Nämnare: Svarsfrekvens, antal 18 år och äldre med astma registrerade i LVR. Resultat AKT, antal 18 år och äldre med uppgift om AKT.

Vad visar indikatorn: Astma Kontroll Test (AKT) är ett strukturerat frågeformulär för bedömning av astmakontroll, dvs. hälsostatus för de senaste fyra veckorna. Det är patienten som besvarar frågorna där poängsumman 20-25 anger att astman är välkontrollerad, medan poängsumma < 20 indikerar dåligt kontrollerad astma. Bedömning av hälsostatus med AKT bör göras vid varje planerat besök.  

Målnivå: I Socialstyrelsens riktlinjer från 2015 rekommenderas att minst 95 % skall bedömas med AKT.

Västra Götaland jämfört med riket: Uppgift om AKT (Figur 1) är klart högre i riket (cirka 34 %) jämfört med Västra Götaland (23 %), även om andelarna över tid ökat i såväl riket som VGR. Varken riket eller VGR når således av Socialstyrelsen rekommenderat mål. Användningen av AKT är ungefär lika vanlig i alla åldersgrupper. I figur 2 visas andelen med välkontrollerad astma, dvs. AKT 20 eller mer. Av de med uppgift om AKT har cirka 60 % välkontrollerad astma, oavsett åldersgrupp. Svarsfrekvensen i såväl riket som VGR är låg. 

Skillnader inom Västra Götaland: Skillnaderna i användandet av AKT är förvånansvärt lika inom VGR, mellan 21-29 %, även om samtliga HSN-områden har sämre resultat än riket (Figur 1). Däremot skiljer sig andelen med välkontrollerad astma, där är resultatet för HSN-Östra bättre är riket medan övriga HSN-områden är på samma nivå som riket (Figur 2).

Könsskillnader: Användning av AKT är något vanligare hos män, och män har också något oftare välkontrollerad astma.

Lungfunktionsmätning med spirometri

Källa: Luftvägsregistret (LVR)

Vilka år avses: Tidsserie, 2014-10-01 till 2018-12-31

Täljare: Svarsfrekvens, antal med uppgift om spirometri. Resultat, antal med normal lungfunktion (FEV1 80 % eller mer av förväntat innan reversering).

Nämnare: Svarsfrekvens, antal 18 år och äldre med astma registrerade i LVR. Resultat spirometri, antal 18 år och äldre med uppgift om spirometri.

Vad visar indikatorn: Vid astma bör lungfunktionen mätas med spirometri. Sådan mätning skall enligt Socialstyrelsens riktlinjer från 2015 göras vid diagnos, en gång årligen vid okontrollerad astma och minst en gång vart tredje år vid kontrollerad astma med eller utan underhållsbehandling. Vid diagnostik och uppföljning av astma är det framförallt luftvägsobstruktion som mäts vid spirometriundersökning, dvs. hur många liter luft under en sekund som kan blåsas ut vid maximal forcerad utandning (FEV1). Normal lungfunktion anses föreligga om FEV1 är minst 80 % av förväntat. När spirometri används vid diagnostik av astma anses en ökning av FEV1 med mer är 12 % efter inhalation av luftrörsvidgande läkemedel tala för astma.   

Västra Götaland jämfört med riket: I riket finns uppgift om spirometri i cirka 47 %, i VGR är andelen klart lägre (32 %) (Figur 3). Exakt hur många som borde gjort spirometri respektive år är svårt att säga då årliga spirometrikontroller bara rekommenderas vid okontrollerad astma, men man kan anta att resultatet för VGR minst borde vara på samma nivå som i riket. Dessvärre når inte något av HSN-områdena i VGR riksgenomsnittet. I de fall uppgift finns om spirometri har knappt 50 % en normal lungfunktion (Figur 4), klart högre andel (70 %) i den yngre åldersgruppen jämfört med patienter 65 år och äldre (32 %).

 

Skillnader inom Västra Götaland: Inom VGR ses skillnader i användandet av spirometri, från 25 % till 44 %, där samtliga HSN-områden har lägre andel än riket (Figur 3). I andelen med normal lungfunktion är skillnaderna mindre (Figur 4). I fyra av fem HSN-områden är andelen på samma nivå som i riket (cirka 50 %) medan den är något sämre i HSN-södra.   

Könsskillnader: Män undersöks oftare med spirometri, men andelen med normal lungfunktion är lika hos de båda könen.

Uppgifter av betydelse för god astmavård

Källa: Luftvägsregistret (LVR)

Vilka år avses: Tidsserie, 2014-10-01 till 2018-12-31

Täljare: Antal med uppgift om strukturerad astmautbildning, tobaksrökning respektive exacerbation. Rökare, antal som röker.

Nämnare: Antal personer med astma, 18 år och äldre, registrerade i luftvägsregistret under aktuell mätperiod. Rökare, antal med uppgift om rökning.

Om indikatorerna: För att astmabehandlingen skall lyckas är det av stor vikt att personer med astma har god kännedom och kunskap om sjukdomen, om egenvård och riskfaktorer, samt om de läkemedel som används. I Socialstyrelsens riktlinjer från 2015 rekommenderas att minst 80 % skall ha fått strukturerad patientutbildning inom 12 månader från diagnos. Luftvägsregistret registrerar för alla åldrar andelen som fått sådan utbildning de senaste fem åren.

Tobaksrökning påverkar inte bara den aktuella astmakontrollen utan tobaksrökning kan på sikt även leda till kronisk lungfunktionsnedsättning och andra sjukdomar såsom hjärt- kärlsjukdom. Det är därför av stor vikt att personer med astma inte börjar röka, och att de som röker får hjälp att sluta. I Socialstyrelsens riktlinjer från 2015 rekommenderas att minst 95 % av vuxna med astma som röker skall erbjudas hjälp med rökavvänjning. En förutsättning för att kunna erbjuda rökavvänjning är förstås att man efterfrågat rökvanor. I Luftvägsregistret registreras för alla åldrar uppgifter om såväl egen rökning som passiv rökning.  

En exacerbation är en klar försämring av astman som inneburit oplanerat besök till sjukvården eller tillfälligt ändrad medicinering. Ett av målen med astmabehandlingen är att patienten inte skall behöva ha några exacerbationer. I Luftvägsregistret registreras antalet exacerbationer senaste året. 

Vid uppföljning och kontroll av astma är det flera punkter som behöver kontrolleras och värderas.

I Socialstyrelsens riktlinjer från 2015 anges att ett besök för astmakontroll skall innefatta:

  • Bedömning av symtom med validerat frågeformulär, t ex AKT
  • Anamnes om rökning/passiv rökning, exacerbationer och fysisk aktivitet
  • Uppföljning av skriftlig behandlingsplan
  • Undersökning av inhalationsteknik och mätning av längd och vikt
  • Spirometri, varje år vid okontrollerad astma och minst vart tredje år vid kontrollerad astma med eller utan underhållsbehandling

I diagram 5-10 visas hur ofta (andel) man registrerat uppgifter om patientutbildning, rökning och exacerbation. 

Figur 5 visar hur stor andel av personerna med astma där det under aktuell mätperiod finns uppgift om genomgången strukturerad astmautbildning. I såväl riket som VGR har andelen som fått sådan utbildning ökat kraftigt, från cirka 60 % till 95 % i riket. I VGR är andelen någon procentenhet lägre. Andelen är ungefär lika hög i alla åldersgrupper och för män som kvinnor. Vissa regionala skillnader ses där andelen är högre än riket i HSN-Östra, på samma nivå som riket i HSN-Västra. I de övriga tre är andelen något lägre än i riket.

Figur 6-7-8-9. Uppgift om tobaksrökning registreras oftast bra, hos 70 %, något bättre i VGR jämfört med riket. Däremot registreras passiv rökning mindre ofta i VGR. Andelen som röker är någon procentenhet lägre i VGR (12 %) jämfört med riket (13 %), men i VGR är det en lägre andel som erbjudits rökavvänjning. Det finns också en klar åldersskillnad där rökning är vanligast i den yngsta åldersgruppen (18-29 år). Tobaksrökning är något vanligare bland kvinnor, särskilt i åldersgruppen 45-64 år.

Figur 10 visar andelen med astma där det finns uppgift om exacerbation senaste 12 månaderna. I riket finns sådan uppgift för cirka 15 % av patienterna, i VGR är motsvarande siffra cirka 7 %.

Sammanfattningsdiagram astma hos vuxna - Primärvård