Sammanfattning

Sedan början av 2000-talet har Västra Götalandsregionen, tillsammans med övriga regioner och landsting i Sverige, frågat befolkningen om dess uppfattning, förväntningar och erfarenheter av hälso- och sjukvården i en nationell intervjustudie. Undersökningen genomfördes under samordning av SKL, Sveriges Kommuner och Landsting och gick under benämningen Vårdbarometern.

Efter 2015 års mätningar gjordes undersökningen om. Vårdbarometern bytte skepnad till Hälso- och sjukvårdbarometern och såväl metodologiska som innehållsmässiga förändringar genomfördes i syfte att öka representativiteten och svarsbenägenheten. Mot bakgrund av denna förändring ska jämförelser innan 2016 göras med stor försiktighet. 

2017 samlades drygt 41 000 svar in från svenska medborgare i åldern 18 år. Knappt 7 540 av dessa var hemmahörande i Västra Götaland.

Resultatet från 2018 års undersökning visar att 79 procent av invånare i Västra Götaland upplever att de har tillgång till den vård de behöver. Det är en minskning jämfört med föregående mätår, och signifikant lägre än riksgenomsnittet.

Befolkningen i Västra Götaland har vidare något lägre förtroende för hälso- och sjukvård i stort än befolkningen i övriga riket och anser i lägre grad att väntetider till besök och behandling på sjukhusen är rimliga. Detta mönster har observerats under flera år. De senaste åren pekar mätningarna mot ett något försvagat förtroende även för vårdcentralerna i regionen samt att befolkningen i lägre grad anser att väntetider till desamma är rimliga. 

Förtroendet för 1177 ökar såväl i regionen som i Sverige generellt. Befolkningen i Västra Götaland har ett något större förtroendekapital än riks-genomsnittet både om vi ser till 1177 via telefon eller 1177 via webben. Däremot ligger förtroendet för 1177 Vårdguidens e-tjänster något lägre om vi jämför med riket i övrigt och hamnar på samma nivå som övriga landet avseende förtroendet för digitala vårdtjänster (20 procent). 

17 procent av dem som fått läkemedel utskrivet på recept de senaste 12 månaderna, har minst någon gång under denna period avstått från att hämta ut medicinen. Den främsta angivna osaken var att de ansåg att de hade medicin så att det räckte eller att de inte trodde att medicinen skulle hjälpa.

Resultaten från Hälso- och sjukvårdsbarometern skiljer sig genomgående i olika demografiska grupper, där ålder, födelseland och självskattat hälsotillstånd tenderar att ha störst betydelse. Ett mönster som är att betrakta som nationellt snarare än specifikt för Västra Götaland.


Publicerad 2019-02-28 Uppdaterad 2019-06-17

Om hälso- och sjukvårdsbarometern

Hälso- och sjukvårdsbarometern är en nationell undersökning som mäter hur svenska medborgare, 18 år eller äldre, uppfattar hälso- och sjukvården i det egna landstinget/regionen. Målet med undersökningen är att fånga attityder, förväntningar och erfarenheter hos tidigare, nuvarande och framtida patienter.

Samtliga landsting och regioner i Sverige deltar årligen i undersökningen som samordnas av SKL, Sveriges kommuner och landsting. Sedan 2002 medverkar Västra Götalandsregionen med extraurval genom de lokala hälso- och sjukvårds­nämnderna. År 2018 uppgick antal respondenter till 7 540 i Västra Götaland och till 41 090 i Sverige som helhet.

Förändrad metodik

Undersökningen har sitt ursprung i den tidigare så kallade Vårdbarometern som startade 2001. Det nya namnet, Hälso- och sjukvårdsbarometern, antogs i samband med att undersökningen gjordes om i grunden inför 2016 års mätning. Då moderniserades bland annat undersökningsmetodiken och man började tillämpa en mixad datainsamlingsmetod (webbenkät cirka 85% och telefonintervjuer cirka 15%). Vidare förkortades frågeformuläret radikalt och möjligheten att besvara frågorna på åtta olika språk erbjöds.

Syftet med förändringen var framförallt att öka tillförlitlighet genom bättre representativitet i olika befolkningsgrupper samt att öka svarsbenägenheten totalt sett. Metoden har bidragit till en mer korrekta köns- och åldersfördelningar samt fler utrikes födda personer, vilket leder till mer pålitliga och korrekta resultat.

Tidsserier och jämförbara resultat 2016-2018

Förändringarna i metod och frågeformulär har medfört att resultatjämförelser med tidigare års Vårdbarometer försvårats. Vi rekommenderar därför att 2016 års mätresultat betraktas som ny baselinjemätning och att jämförelser med tidigare års mätresultat snarare ses som tendenser och pekar på riktning snarare än som säkerställda skillnader. Tidsserierna för respektive fråga redovisas övergripande, men fokus i följande avsnitt ligger på jämförelser de senaste tre åren (2016-2018).

För resultat av frågor som ställts i tidigare undersökningsomgångar, innan 2016, hänvisas till tidigare upplaga av Verksamhetsanalysen.

Resultatredovisning

Resultaten av Hälso- och sjukvårdsbarometern redovisas årligen i februari-mars. Förutom här i Verksamhetsanalysen redovisas resultatet också på SKL:s hemsida i form av en årlig rapport. Det är också möjligt att ta del av underlaget i det interaktiva verktyget för kvalitets- och förbättringsarbete inom hälso- och sjukvård; Vården i siffror. 

Länk till Årsrapport, SKL

Länk till Vården i siffror

__________________________________________________________________________

Tillgång till vård

2018 ansåg 79 procent av befolkningen i Västra Götaland att de hade tillgång till den vård de behövde, ett resultat som ligger signifikant under riksgenomsnittet (81 procent). De tillfrågade tar i undersökningen ställning i frågan genom att i olika grad instämma eller ta avstånd från påståendet: ”Jag har tillgång till den vård jag behöver.”

Under första årtiondet av 2000-talet ökade andelen som ansåg sig ha tillgång till sjukvården succesivt för att efter 2010 ta en ny riktning. Mellan 2010 och 2015 minskade andelen som ansåg sig ha tillgång till behövd vård i regionen från 81 procent till 75 procent. 2016 sker en kraftig ökning, men denna ska framförallt betraktas som ett resultat av den förändrade mätmetoden. 2018 visar de flesta regioner i landet på en försvagning avseende den upplevda tillgången till vård. Västra Götaland tappar 3 procentenheter.

Det har genom åren varit förhållandevis små skillnader mellan Västra Götalands olika nämndområden. 2017 skiljde det som mest 3,6 proecntenheter. 2018 är differensen avsevärt större, som mest skiljer det 11,6 procentenheter. Andelen som anser att de har tillgång till den vård de behöver har minskat i samtliga hälso- och sjukvårdsnämndområden 2018 jämfört med året innan, förutom i Södra nämndområdet där man ökat kraftigt. Från 80,9 procent till 87,7 procent. 

 

Genom att klicka på figur 1 nedan kan du välja att visa resultaten per hälso- och sjukvårdsnämndområde. Du kan även visa antal respondenter, samt visa konfidensintervall. Diagrammet visar andelen som angivit att de instämmer helt eller delvis i påståendet: "Jag har tillgång till den hälso- och sjukvård jag behöver." Femgradig svarsskala, "vet-ej-svar" ingår inte i basen.

Utvecklingen över tid går inte att hänföra någon specifik grupp. Den drivs på i samma riktning av såväl män som kvinnor och av respondenter i olika åldersgrupper och med olika utbildningsbakgrund. Äldre och lågutbildade upplever dock generellt att de i högre utsträckning har tillgång till vården än övriga (figur 2).

Störst skillnader får vi om vi ser till respondenternas upplevda hälsotillstånd där det skiljer nästan 20 procentenheter. 65,5 procent av dem som anser sig ha dåligt hälsotillstånd upplever att de har tillgång till den vård de behöver, vilket ska jämföras med dem som tycker sig ha bra hälsa där drygt 85 procent gör samma bedömning. 

Det går också att skönja skillnader sett till utländsk bakgrund där respondenter födda utanför Norden och speciellt utanför Europa i lägre grad anser sig ha tillgång till den vård de behöver.

 

Genom att klicka på figur 2 nedan kan du välja att visa resultaten uppdelat på kön, högsta utbildningsnivå, födelseområde samt självskattad hälsa. Du kan även visa resultat från 2016 och 2017 samt antal respondenter, konfidensintervall. Diagrammet visar andelen som angivit att de instämmer helt eller delvis i påståendet: "Jag har tillgång till den hälso- och sjukvård jag behöver." Femgradig svarsskala, "vet-ej-svar" ingår inte i basen.

__________________________________________________________________________

Väntetider i vården

Befolkningens uppfattning om väntetiderna till vården mäts i Hälso- och sjukvårdsbarometern genom två påståenden. De tillfrågade får instämma eller ta avstånd på en femgradig skala till huruvida man upplever att väntetider till besök och behandling på sjukhusen, respektive besök till vårdcentraler, är rimliga.

Väntetider till sjukhusen

Knappt 38 procent av befolkningen i Västra Götaland ansåg 2018 att väntetiderna till besök och behandling på sjukhusen var rimliga. Motsvarande andel sett till riket i övrigt ligger på drygt 46 procent. Att regionen ligger under riksgenomsnittet i det här avseendet är ingen ny företeelse. Skillnaden har gått att skönja sedan mätningarna av uppfattningen om väntetiderna startade 2010. I jämförelse med samtliga regioner/landsting i Sverige faller Västra Götaland sämst ut i detta avseende.

Under de första fem mätåren pendlade andelen som instämde i påståendet mellan 30 och 38 procent i Västra Götaland. Ungefär lika många tog avstånd från påståendet. Och riksgenomsnittet låg i genomsnitt på 6 procentenheter över.

I och med de nya mätmetoderna som tillämpades från och med 2016 ökade andelen som ansåg att väntetiderna var rimliga med ungefär 10 procentenheter. Det gällde både för Västra Götaland specifikt och riket generellt. Resultatet ska betraktas mot bakgrund av den förändrade mätmetodiken och inte som en reell ökning i sig. 

2018 års mätning visar på en fortsatt minskning i andelen instämmande i påståendet om rimliga väntetider till sjukhusen - både i Västra Götalandsregionen och i Sverige generellt.

Det råder en del skillnader inom Västra Götalands olika nämndområden i uppfattningen om väntetider till sjukhusen. De boende i Göteborgs hälso- och sjukvårdnämndområde instämmer i lägst utsträckning i påståendet att väntetiderna till sjukhusen är rimliga (37 procent). Detta kan jämföras med andelen instämmande i Östra nämndområdet som är knappt hälften (49 procent).

Uppfattningarna om väntetider bör ses både mot bakgrund av att regionens väntetidsrapportering visar att antalet väntande till första besök på sjukhus har ökat de senaste åren i Västra Götaland och det faktum att uppfattningarna kan vara ett resultat av ökade krav och förväntningar på samhället i allmänhet.

Väntetider till vårdcentraler

Det är något fler som anser att väntetiderna till besök vårdcentralerna i Västra Götaland är rimliga, jämfört med till sjukhusen. Men bedömningen ligger likväl signifikant under riksgenomsnittet. 54 procent anser att väntetiderna till besök till vårdcentraler i Västra Götaland är rimliga, vilket kan jämföras med motsvarande andel för övriga riket som ligger på 59 procent.

Sedan 2014 tenderar Västra Götaland att tappa något i jämförelsen med riksgenomsnitt, vilket indikerar ett trendbrott jämfört med tidigare, då skillnaderna tidigare varit marginell eller obefintlig. Liknande resultat sågs även i nationell patientenkät primärvård, där andelen patientupplevd tillgänglighet minskat något sedan 2010.

 

Genom att klicka på figur 3 nedan kan du välja att visa resultaten fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndområde. Du kan även visa antal respondenter, samt visa konfidensintervall. Diagrammet visar andelen som angivit att de instämmer helt eller delvis i påståendet: "I mitt/min landsting/region är väntetider till besök och behandling på sjukhus [respektive vårdcentral/hälsocentral] rimliga." Femgradig svarsskala, "vet-ej-svar" ingår inte i basen

Hur respondenterna bedömer väntetiden till sjukhusen och vårdcentralerna hänger samman med ålder och välmående. Ålder korrelerar positivt med bedömning av väntetider. Äldre tycker med andra ord än yngre att dessa är rimliga och det är framförallt dem som är 70 år eller äldre som skiljer ut sig i detta avseende.

Resultatet slår även igenom i utbildningsbakgrund, men denna variabel hänger intimt samman med ålder såtillvida att de äldre är överrepresenterade i gruppen med grundskoleutbildning som högsta utbildning. Då det finns ett samband med befolkningens svar och dess utbildningsnivå är denna inte sällan därför ytterst relaterad till ålder. Så också i detta avseende.

De som bedömer att det egna hälsotillståndet är dåligt tycker i avsevärt större utsträckning än övriga att väntetiderna såväl till sjukhusen som till vårdcentralerna inte är rimliga (figur 4).

 

Genom att klicka på figur 4 nedan kan du välja att visa resultaten  uppdelat på kön, högsta utbildningsnivå, födelseområde samt självskattad hälsa. Du kan även jämföra resultatet med 2016 eller 2017, med riksgenomsnittet (exkl. VG) och hälso- och sjukvårdsnämndområdena samt visa antal respondenter och konfidensintervall. Diagrammet visar andelen som angivit att de instämmer helt eller delvis i påståendet: "I mitt/min landsting/region är väntetider till besök och behandling på sjukhus [respektive vårdcentral/hälsocentral] rimliga." Femgradig svarsskala, "vet-ej-svar" ingår inte i basen.

__________________________________________________________________________

Förtroende för hälso- och sjukvård

I ett institutionsperspektiv är förtroendet för hälso- och sjukvården hög i Sverige. I jämförelse med andra institutioner hamnar denna i topp tätt följt av förtroendet för universitet/högskolor, polisen, radio/TV samt domstolarna (se t.ex. SOM-institutet).

Förtroendekapitalet för hälso- och sjukvården i Sverige. Andelen som har stort eller ganska stort förtroende för hälso- och sjukvården som helhet varierar mellan 51 och 74 procent i de olika landstingen/regionerna. I Västra Götaland landar denna andel på 57 procent, vilket är signifikant lägre än riksgenomsnittet.

Befolkningen i Västra Götaland har också i lägre utsträckning än invånarna i landet i övrigt, förtroende för såväl sjukhusen som vårdcentraler. Det råder emellertid vissa inomregionala skillnader i bedömningen av förtroendet för sjukhusen. I  Östra hälso- och sjukvårdsnämndområdet har t.ex. drygt 70 procent av befolkningen ganska eller mycket stort förtroende för sjukhusen, medan motsvarande andel i Norra nämndområdet ligger ca 11 procentenheter lägre.

Utvecklingstrenden de senaste åren har indikerat ett succesivt försvagat förtroende för hälso- och sjukvården, såväl för sjukhusen som för vårdcentraler. För de senare innebär detta en vändning efter flera år av ökat förtroendekapital. Förändringen är inte unik för Västra Götaland utan följer den nationella trenden, men försvagningen av förtroendet för vårdcentraler 2018 i Västra Götaland gör att regionen faller sämst ut i en nationell jämförelse.

Sedan 2016 tillfrågas respondenterna som deltar i undersökningen också om vilket förtroende de har för 1177 Vårdguiden i olika plattformar (via telefon och webb). Sedan 2017 frågas också efter förtroendet för 1177 e-tjänster och nytt för årets mätning var att även förtroendet för digitala vårdbesök efterfrågades. Resultatet ger vid handen att förtroendet för 1177 Vårdguide är jämförelsevis högt i regionen sett till såväl tjänsten förmedlad via telefon som webb. Västra Götaland hamnar något över riksgenomsnittet i dessa avseenden, samtidigt som förtroendet för 1177 e-tjänster är något lägre. En femtedel av befolkningen i Västra Götaland hade 2018 förtroende för digitala vårdbesök, vilket är exakt samma nivå som övriga riket.

 

Genom att klicka på figur 5 nedan kan du välja att visa resultaten samt per hälso- och sjukvårdsnämndområde och riket (exkl. VG). Du kan även välja att titta på för troendet för 1177 via telefon, webb och e-tjänster, digitala vårdbesök samt för hälso- och sjukvården som helhet. Vidare kan du i det interaktiva diagrammet visa antal respondenter, samt konfidensintervall. Diagrammet visar andelen som angivit att de har ganska eller mycket stort förtroende för respektive vårdform eller hälso- och sjukvården som helhet. Femgradig svarsskala, "vet-ej-svar" ingår inte i basen.

Förtroendet för hälso- och sjukvården som helhet och för såväl sjukhusen som för vårdcentraler ligger signifikant under riksgenomsnittet i Västra Götaland i så gott som samtliga demografiska grupper.

Förtroendet för 1177 vårdguiden via webb, 1177 e-tjänster samt digitala vårdbesök är inte helt oväntat signifikant högre bland unga individer i 18-29-års åldern än bland äldre. Ett resultat som till stor del förklaras av de olika åldersgruppernas användning och erfarenhet av webben som medieplattform.

Förtroendet för 1177 via telefon och webb är generellt lägre bland dem som är födda utanför norden. Omvänt förhållande råder gällande förtroendet för digitala vårdbesök och 1177 e-tjänster.

Kvinnor har generellt något lägre förtroendekapital än män kopplat till sjukhus och vårdcentraler samt till hälso- och sjukvården i sin helhet, medan förhållandet mellan könen är det omvända ifråga om förtroende till 1177 tjänster i olika plattformar och digitala vårdbesök.

Dem som skattat sin hälsa som dålig har genomgående lägre förtroende i alla avseenden kopplat till hälso- och sjukvården, jämfört med övriga. 

 

Genom att klicka på figur 6 nedan kan du välja att visa resultaten uppdelat på åldersgrupper, högsta utbildningsnivå, födelseområde samt självskattad hälsa. Du kan även jämföra resultatet med föregående år och med riksgenomsnittet (exkl. VG) samt visa antal respondenter och konfidensintervall. Diagrammet visar andelen som angivit att de har ganska eller mycket stort förtroende för respektive vårdform eller hälso- och sjukvården som helhet. Femgradig svarsskala, "vet-ej-svar" ingår inte i basen.

I 2018-års undersökning utökades enkäten med två nya frågor som fokuserade på vad som skulle kunna få respondenterna att öka sitt förtroende för sjukhusen respektive vårdcentralerna i den egna regionen. 7 möjliga svarsalternativ listades för respektive vårdform samt möjlighet att svara "Vet ej/vill ej svara" alternativt ge en annan förklaring än de listade. Flera svarsalternativ kunde anges, dock max tre.

Förtroendet för sjukhusen skulle enligt 27 procent av befolkningen i Västra Götaland öka om väntetiderna kortades. 16 procent lyfter fram mer eller bättre använda resurser som en åtgärd för att öka förtroendet och 13 procent anser att förtroendet för sjukhusen skulle öka om personalen lyssnar/tar patienten på allvar. 

Rangordningen på de listade svarsalternativen är i princip den samma som för riket generellt och det råder ingen skillnad mellan de olika hälso- och sjukvårdsnämndområdena. 

För vårdcentraler är förtroendekapitalet framförallt avhängt möjligheten att få samma läkare varje gång (24 procent), att personalen lyssnar/tar patienten på allvar (16 procent) samt kortare väntetider (16 procent).

 

Genom att klicka på figur 7 nedan kan du välja att visa resultaten uppdelat på hälso- och sjukvårdsnämndområde. Du kan även visa antal respondenter samt konfidensintervall. Diagrammet visar andelen som angivit respektive svarsalternativ på frågan "Vad skulle få dig att få ökat förtroende för vårdcentralerna/ hälsocentralerna respektive sjukhusen i ditt landsting/din region?"

__________________________________________________________________________

Vård på lika villkor

Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor. När befolkningen i Västra Götaland får frågan om de uppfattar att vården ges på lika villkor, det vill säga att behovet av vård avgör och inte något annat, är det en fjärdedel som inte anser sig kunna, eller vilja, ta ställning.

Av dem som tar ställning tycker 48 procent att vården ges på lika villkor. Resultatet ökade 2017 jämfört med 2016, såväl i Västra Götaland som riket i stort, men i årets mätning ses en generell försvagning i frågan. I jämförelse med föregående år uppvisar Västra Götaland en minskning med nästan 8 procentenheter. Riket (exklusive Västra Götaland) tappar drygt 6 procentenheter, från 56 till 51 procent.

Minskningen är signifikant och går att härleda inom samtliga Västra Götaland nämndområden (se figur 7). Största förändringen finns i Södra HSN där andelen minskat med nästan 12 procentenheter jämfört med 2017. Detta kan jämföras med Östa hälso- och sjukvårdsnämnområde som tappat dryga 2 procentenheter.

Ser vi till de olika regionerna i Sverige är det en relativt stor skillnad i resultatet. Lägst andel som instämmer i påståendet att vården ges på lika villkor har Värmland (52 procent) och Västra Götaland och Skåne (54 procent). Störst andel har Kalmar (73 procent). Som mest skiljer det alltså över 20 procentenheter.

Inom Västra Götalandsregionen är de inomregionala skillnaderna förhållandevis små. Norra hälso- och sjuknämndområdet ligger emellertid någon lägre (45 procent) och Östra hälso- och sjuknämndområdet något över (54 procent). Övriga hälso- och sjuknämndområden ligger på ca 48 procent (se figur 7).

 

Genom att klicka på figur 8 nedan kan du välja att visa resultaten för Västra Götaland, per hälso- och sjukvårdsnämndområde och riket (exkl. VG). Du kan även visa antal respondenter, samt visa konfidensintervall. Diagrammet visar andelen som svarat ja på frågan: "Målet för hälso- och sjukvården är god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Uppfattar du att vården ges på lika villkor, dvs. att behovet av vård avgör, inte något annat?" Vet-ej-svar ingår inte i basen.

Uppfattningen om vården ges på lika villkor ser väldigt olika ut i olika demografiska grupper. Bara mellan kvinnor och män skiljer det 12 procentenheter. Drygt 55 procent av männen anser att vården i Västra Götaland ges på lika villkor, medan endast 43 procent av kvinnorna är av samma åsikt.

Ser vi till befolkningen i olika åldersgrupper skiljer det som mest drygt 17 procentenheter. Det är framförallt individer i åldern 50-69 år som inte anser att vården ges på lika villkor. Störst skillnad i olika grupper får vi då hänsyn tas till födelseland. Endast 47 procent av dem födda i Sverige eller övriga norden anser att vården är jämlik. Motsvarande andel bland dem födda i övriga världen är 62 procent.

Skillnaden mellan olika sociodemografiska grupper skiljer sig också åt inom de olika hälso- och sjukvårdsnämndområdena i Västra Götaland (se figur 9).

Genom att klicka på figur 9 nedan kan du välja att visa resultaten  uppdelat på kön, högsta utbildningsnivå, födelseområde samt självskattad hälsa. Du kan även jämföra resultatet med föregående år och med riksgenomsnittet (exkl VG) samt visa antal respondenter och konfidensintervall. Diagrammet visar andelen som svarat ja på frågan: "Målet för hälso- och sjukvården är god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Uppfattar du att vården ges på lika villkor, dvs. att behovet av vård avgör, inte något annat?" Vet-ej-svar ingår inte i basen.

__________________________________________________________________________

Uthämtning av läkemedel

2018 ställde Västra Götaland en ny fråga kring uthämtning av receptbelagda läkemedel. Frågan handlade om i vilken utsträckning befolkningen avstått från att köpa/hämta ut läkemedel och vilka orsakerna i så fall var för att inte göra det.

Totalt har 67,5 procent av Västra Götalands befolkning angivit att de fått utskrivet ett recept på någon medicin de senaste 12 månaderna. Av dessa har 17 procent avstått från att hämta ut läkemedlet. 3 procent har avstått vid fler än ett tillfälle.

Det råder ingen skillnad mellan män och kvinnor i detta avseende. Däremot är äldre betydligt bättre än yngre på att hämta ut sin medicin och dem med grundskolan som högsta utbildningsnivå hämtar ut i större utsträckning än dem med högre utbildning. 

Det finns vidare en stor skillnad i frågan mellan dem som anser sig ha bra respektive dåligt hälsotillstånd. De senare  avstår i större utsträckning (24 procent) än de förra (13 procent) att hämta ut sin medicin.

Huruvida man hämtar ut sin förskrivna medicin eller inte ser något olika ut i de olika hälso- och sjukvårdsnämndområdena. I Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämndområde är det drygt 22 procent som inte hämtar ut sin medicin, motsvarande andel i Norra hälso- och sjukvårdsnämndområdet är knappt 15 procent.

 

Genom att klicka på figur 10 nedan kan du välja att visa resultaten uppdelat på kön, högsta utbildningsnivå, födelseområde samt självskattad hälsa. Du kan även visa antal respondenter och konfidensintervall. Diagrammet visar i vilken utsträckning dem som fått en medicin de senaste 12 månaderna har hämtat ut försrkivet läkemedel på apoteket.

Till dem som angivit att de minst någon under de senaste 12 månaderna avstått från att hämta ut medicin ställdes en följdfråga kring vilken som var den främsta orsaken till att man inte hämtat ut de förskrivna läkemedlet. Fem svarsalternativ angavs och respondenterna hade också möjlghet att kryssa för "Annan orsak". Nästan en tredjedel (32 procent) angav att den främsta bakomliggande orsaken var en annan än de listade. En femtedel menade att de hade medicin så att det räckte och en fjärdedel trodde inte att medicinen skulle hjälpa.

Det råden en del skillnader inom regionens geografiska hälso- och sjukvårdsnämndområden. I Södra hälso- och sjukvårdsnämndområdet angav t.ex. 34 procent att de redan hade medicin så att de räckte och därför valde att avstå från att hämta ut mer. Motsvarande andel i det Östra hälso- och sjukvårdsnämndområdet var 19 procent.

Genom att klicka på figur 11 nedan kan du välja att visa resultaten för Västra Götaland totalt. Du kan även visa antal respondenter samt konfidensintervall. Diagrammet visar andelen som angivit respektive svarsalternativ på frågan "Vilken är den främsta orsaken till att du inte köpte/hämtade ut medicinen/medicinerna?" Frågan ställdes endast till dem som angivit att de minst någon gång de senaste 12 månaderna avstått från att hämta ut medicin som de fått utskrivet.

__________________________________________________________________________

Koncentrera operationer, diskutera levnadsvanor samt uppfattning om orsaker till söktrycket på akutmottagningarna

Koncentrera operationer till enskilda sjukhus

I 2017 års upplaga av Hälso- och sjukvårdsbarometern ställdes frågan: ”På en del håll i landet koncentrerar man vissa operationer och behandlingar till några enstaka sjukhus för att förbättra kvaliteten. Tycker du att en sådan utveckling är bra, även om det innebär längre resor för dig?” Frågan kommer ställas igen i 2019-års undersökning (dock endast i Västra Götaland).

72 procent av befolkningen i Västra Götaland svarade 2017 att en utveckling mot koncentration av vissa behandlingar och operationer är bra. Sett till riket i stort hamnar Västra Götaland på samma nivå som riksgenomsnittet, men skillnaderna är förhållandevis stora inom landet. Som mest skiljer det över 20 procentenheter mellan de mest positiva (Örebro och Västmanland 79 procent positiva) och de minst positiva (Västernorrland, 58 procent positiva).

Frågan är inte ny i undersökningen, men 2017 är det första mätåret som den förekommer efter omgörningen av Vårdbarometern. Andelen positiva var högre med föregående mätmetod, och förklaras troligtvis av ändringen av mätmetod. Sett till trenden tidigare mätår ökade andelen positivt inställda till förslaget. 2011 var det t.ex. 76 procent som ansåg att det var bra att koncentrera operationer, 2015 var motsvarande andel 84 procent. Utvecklingen är genomgående såväl inom som utomregionalt.

Det råder dock vissa skillnader i huruvida befolkningen ställer sig positiva eller negativa till förslaget att koncentrera operationerna till enstaka sjukhus om vi ser till de olika hälso- och sjukvårdsområdena i regionen. I det Norra hälso- och sjukvårdsnämndområdet är man mindre positiv (65 procent), och i det Östra (76 procent) och Södra (75 procent) hälso- och sjukvårdsnämndområdet något mer positiv (se figur 9).

Diskutera levnadsvanor med vårdpersonal

En annan fråga i Hälso- och sjukvårdsbarometern 2017 var huruvida befolkningen instämde i påståendet "Det är positivt om läkare eller annan vårdpersonal diskuterar mina levnadsvanor med mig, t.ex. kost, motion, tobak och alkohol".

I detta avseende är befolkningen tämligen överens. 86 procent av respondenterna i regionen instämmer helt eller delvis i att det är positivt att läkare eller annan vårdpersonal lyfter frågor om patienternas levnadsvanor (se figur 12). Det råder små skillnader i uppfattningen både om vi ser till Sverige i stort och inom Västra Götalands hälso- och sjuknämndområden specifikt. 

 

Genom att klicka på figur 12 nedan kan du välja att visa resultaten för riket (exkl VG). Du kan även visa antal respondenter, samt visa konfidensintervall. Diagrammet visar (1) andelen som angivit att de instämmer helt eller delvis i påståendet: "Det är positivt om läkare eller annan vårdpersonal diskuterar mina levnadsvanor med mig, t.ex. kost, motion, tobak och alkohol." Femgradig svarsskala. (2) Andelen som svarat "ja" på frågan ”På en del håll i landet koncentrerar man vissa operationer och behandlingar till några enstaka sjukhus för att förbättra kvaliteten. Tycker du att en sådan utveckling är bra, även om det innebär längre resor för dig?”. "Vet-ej-svar" ingår inte i basen.

__________________________________________________________________________

Sjukdomsgrupper

Uppfattning och attityder till hälso- och sjukvård skiljer sig inom befolkningen som helhet och mellan personer med olika sjukdomsgrupper, vilket redovisas i tabell 1. Vissa grupper är mer nöjda, andra mindre nöjda med hälso- och sjukvården.

De ljusblå värdena i nedanstående tabell visar värden som ligger signifikant under genomsnittet för Västra Götaland (<0,05) och de mörkblå visar på motsvarande sätt värden som ligger signifikant över. I kolumnen till höger anges hur stor del av befolkningen i Västra Götaland som de olika grupperna utgör. Andelarna summerar inte till 100 procent eftersom respondenterna kan ha flera åkommor.

Som synes i tabellen nedan är det framförallt några grupper som tycks ha något bättre uppfattning om och inställning till hälso- och sjukvården än gemeneman; dem som har eller har haft cancer, diabetes och/eller stroke/hjärnblödning (som påverkar dig i vardagen). På motsvarande sätt tenderar följande grupper ha sämre inställning till vården: dem som har psykiska problem eller sjukdom samt dem som har kronisk smärta.

En förklaring till skillnaderna kan vara att sjukdomsbilderna ser olika ut, och att utredning och behandling skiljer sig. Förväntningarna på hälso- och sjukvården kan också se olika ut för personer med olika sjukdomar. Även olika åldersstruktur i sjukdomsgrupperna kan ha betydelse.

 

__________________________________________________________________________

Sammanfattning; befolkningens uppfattning om hälso- och sjukvården i Västra Götaland 2018

Befolkningens föreställningar om vården är ett mått på hur väl denna fungerar i samhället. Vissa av respondenterna grundar sina intervjusvar på egna erfarenheter, andra på mediebilden eller hörsägner. Oavsett vilket, är bilden som förmedlas viktig för förståelsen och utvecklingen av arbetet med hälso- och sjukvården.

Det finns önskvärda och eftersträvansvärda riktningar i svaren. Vi vill att befolkningen ska uppleva att de har bra tillgång till hälso- och sjukvården, att de anser att väntetiderna är rimliga och att de har högt förtroende för den vård som erbjuds i olika former. Däremot är det inte helt självklart vad som är att betrakta som en bra nivå. Är det t.ex. att betrakta som bra eller dåligt att 82 procent av befolkningen i Västra Götaland anser sig ha tillgång till den vård de behöver? Genom att ställa svaren på frågorna från befolkningen i Västra Götaland mot övriga Sverige, kan man åtminstone få en signal om hur läget ser ut i regionen i jämförelse med riket i stort.

I tabellen nedan visas andelen positiva svar på samtliga nationella frågor i Hälso- och sjukvårdsbarometern 2017, fördelat på riket (exkl. VG), Västra Götalandsregionen totalt samt de fem hälso- och sjukvårdsnämndområdena. De ljusblå värdena i nedanstående tabell visar värden som ligger signifikant under riks-genomsnittet (<0,05) och de mörkblå visar på motsvarande sätt värden som ligger signifikant över.

I fråga om tillgång till sjukvård, väntetider till sjukhus och vårdcentraler samt förtroende för hälso- och sjukvården i sin helhet, för sjukhusen, vårdcentralerna, 1177 e-tjänster samt på frågan om vården ges på lika villkor, ligger svaren från befolkningen i Västra Götaland under riksgenomsnittet (exkl. VG). Endast i fråga om förtroende för 1177 via telefon  ligger Västra Götaland över riksgenomsnittet och för förtroende för 1177 via webb och digitala vårdtjänster finns ingen signifikant skillnad.

Som synes i tabellen råder det emellertid vissa inomregionala skillnader. Norra hälso- och sjukvårdsnämndområdet ligger t.ex. under riksgenomsnittet i samtliga frågor. Södra hälso- och sjukvårdsnämndområdet faller signifikant bättre ut i fråga om tillgång till sjukvård, rimliga väntetider till vårdcentral samt förtroende för sjukhus.

I fråga om vården ges på lika villkor hamnar alla hälso- och sjukvårdsnämndområden under riksgenomsnittet 2018, förutom Östra hälso- och sjukvårdsnämndområdet som faller bättre ut än riket i stort.

Tabellen visar andelen respondenter (Västra Götaland) som instämmer i följande påstående (1) Jag har tillgång till den hälso- och sjukvård jag behöver. (2) I mitt/min landsting/region är väntetider till besök på vårdcentral/hälsocentral rimliga. (3) I mitt/min landsting/region är väntetider till besök och behandling på sjukhus rimliga. (4) Det är positivt om läkare eller annan vårdpersonal diskuterar mina levnadsvanor med mig, t.ex. kost, motion, tobak och alkohol. Samt andelen som angivit att de har stort eller ganska stort förtroende för (5) Vårdcentraler/hälsocentraler i ditt/din landsting/region. (6) Sjukhusen i ditt/din landsting/region. (7) Hälso- och sjukvården i sin helhet i ditt/din landsting/region. (8) 1177 Vårdguidens råd och hjälp om hälsa och vård via telefon. (9) 1177 Vårdguidens information och råd om hälsa och vård via webben. (10) 1177 Vårdguidens e-tjänster. (11) Digitala vårdtjänster. Samt andelen som tagit ställning för (svarat JA) på följande frågor: (12) Målet för hälso- och sjukvården är god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen Uppfattar du att vården ges på lika villkor, dvs. att behovet av vård avgör, inte något annat?