Sammanfattning

Sedan början av 2000-talet har Västra Götalandsregionen, tillsammans med övriga regioner och landsting i Sverige, frågat befolkningen om dess uppfattning, förväntningar och erfarenheter av hälso- och sjukvården i en nationell intervjustudie. Undersökningen genomfördes under samordning av SKR, Sveriges Kommuner och Regioner (tidigare Sveriges Kommuner och Landsting) och gick under benämningen Vårdbarometern.

Efter 2015 års mätning gjordes undersökningen om. Vårdbarometern bytte skepnad till Hälso- och sjukvårdbarometern och såväl metodologiska som innehållsmässiga förändringar genomfördes i syfte att öka representativiteten och svarsbenägenheten. Mot bakgrund av denna förändring ska jämförelser innan 2016 göras med stor försiktighet. 

2019 samlades drygt 42 000 svar in från svenska medborgare i åldern 18 år och äldre. Knappt 7 540 av dessa var hemmahörande i Västra Götaland.

Resultatet från 2019 års undersökning visar att 83 procent av invånarna i Västra Götaland upplever att de har tillgång till den vård de behöver. Det är en ökning jämfört med föregående mätår, men resultatet hamnar fortsatt signifikant under riksgenomsnittet.

Befolkningen i Västra Götaland har vidare något lägre förtroende för hälso- och sjukvård i stort än befolkningen i övriga riket och anser i lägre grad att väntetider till besök och behandling på sjukhusen är rimliga. Detta mönster har observerats under flera år. De senaste åren har mätningarna pekat mot ett något försvagat förtroende även för vårdcentralerna i regionen samt att befolkningen i lägre grad anser att väntetider till desamma är rimliga. Någon signifikant minskning i befolkningens förtroende för vårdcentraler ses inte i 2019 års resultat jämfört med föregående års mätning. När det kommer till väntetider till besök och behandling på sjukhus och vårdcentraler, visar årets resultat på en signifikant förbättring.

Utvecklingen för förtroendet för 1177 ser något annorlunda ut mellan de olika plattformarna, men är generellt god och i nivå med föregående års resultat. För 1177 via webben ses en långsiktig positiv trend såväl i regionen som i Sverige generellt. Befolkningen i Västra Götaland hamnar i nivå med riks-genomsnittet både om vi ser till förtroende för 1177 via telefon och 1177 via webben. Däremot ligger förtroendet för 1177 Vårdguidens e-tjänster signifikant lägre om vi jämför med riket i övrigt och hamnar på samma nivå som övriga landet avseende förtroendet för digitala vårdbesök (20 procent). 

Resultaten från Hälso- och sjukvårdsbarometern skiljer sig genomgående i olika demografiska grupper, där ålder, födelseland och självskattat hälsotillstånd tenderar att ha störst betydelse. Ett mönster som är att betrakta som nationellt snarare än specifikt för Västra Götaland.


Publicerad 2019-02-28 Uppdaterad 2020-03-05

Om hälso- och sjukvårdsbarometern

Hälso- och sjukvårdsbarometern är en nationell undersökning som mäter hur svenska medborgare, 18 år eller äldre, uppfattar hälso- och sjukvården i den egna regionen. Målet med undersökningen är att fånga attityder, förtroende, förväntningar och erfarenheter hos tidigare, nuvarande och framtida patienter.

Samtliga regioner i Sverige deltar årligen i undersökningen som samordnas av SKR, Sveriges kommuner och regioner (som fram till 2019 hette Sveriges kommuner och landsting) . Sedan 2002 medverkar Västra Götalandsregionen med extraurval genom de lokala hälso- och sjukvårds­nämnderna. År 2019 uppgick antal respondenter till 7 540 i Västra Götaland och till 42 090 i Sverige som helhet.

Förändrad metodik

Undersökningen har sitt ursprung i den tidigare så kallade Vårdbarometern som startade 2001. Det nya namnet, Hälso- och sjukvårdsbarometern, antogs i samband med att undersökningen gjordes om i grunden inför 2016 års mätning. Då moderniserades bland annat undersökningsmetodiken och man började tillämpa en mixad datainsamlingsmetod (webbenkät cirka 85% och telefonintervjuer cirka 15%). Vidare förkortades frågeformuläret radikalt och möjligheten att besvara frågorna på åtta olika språk erbjöds.

Syftet med förändringen var framförallt att öka tillförlitlighet genom bättre representativitet i olika befolkningsgrupper samt att öka svarsbenägenheten totalt sett. Metoden har bidragit till mer korrekta köns- och åldersfördelningar samt fler utrikes födda personer, vilket leder till mer pålitliga och korrekta resultat.

Tidsserier och jämförbara resultat 2016-2019

Förändringarna i metod och frågeformulär har medfört att resultatjämförelser med tidigare års Vårdbarometer försvårats. Vi rekommenderar därför att 2016 års mätresultat betraktas som ny baselinjemätning och att jämförelser med tidigare års mätresultat snarare ses som tendenser och pekar på riktning snarare än som säkerställda skillnader. Tidsserierna för respektive fråga redovisas övergripande, men fokus i följande avsnitt ligger på jämförelser de senaste fyra åren (2016-2019).

För resultat av frågor som ställts i tidigare undersökningsomgångar, innan 2016, hänvisas till tidigare upplaga av Verksamhetsanalysen.

Resultatredovisning

Resultaten av Hälso- och sjukvårdsbarometern redovisas årligen i februari-mars. Förutom här i Verksamhetsanalysen redovisas resultatet också på SKR:s hemsida i form av en årlig rapport. Det är också möjligt att ta del av underlaget i det interaktiva verktyget för kvalitets- och förbättringsarbete inom hälso- och sjukvård; Vården i siffror. 

Länk till Årsrapport, SKR

Länk till Vården i siffror

__________________________________________________________________________

Tillgång till vård

2019 ansåg 83 procent av befolkningen i Västra Götaland att de hade tillgång till den vård de behövde, ett resultat som ligger signifikant under riksgenomsnittet (84 procent). De tillfrågade tar i undersökningen ställning i frågan genom att i olika grad instämma eller ta avstånd från påståendet: ”Jag har tillgång till den vård jag behöver.”

Under första årtiondet av 2000-talet ökade andelen som ansåg sig ha tillgång till sjukvården succesivt för att efter 2010 ta en ny riktning. Mellan 2010 och 2015 minskade andelen som ansåg sig ha tillgång till behövd vård i regionen från 81 procent till 75 procent. 2016 sker en kraftig ökning, men denna ska framförallt betraktas som ett resultat av den förändrade mätmetoden. 2018 visade de flesta regioner i landet på en försvagning avseende den upplevda tillgången till vård, men för samtliga har det 2019 skett en ökning med resultat på samma nivåer som 2017 och 2016. Västra Götaland ökar 4 procentenheter.

Det har genom åren varit förhållandevis små skillnader mellan Västra Götalands olika hälso- och sjukvårdsnämndområden (HSN). 2017 skiljde det som mest 3,6 procentenheter medan differensen var avsevärt större 2018, då det som mest skiljde 11,6 procentenheter. 2019 har denna skillnad minskat och är som mest 5,4 procentenheter. Andelen som anser att de har tillgång till den vård de behöver har ökat i samtliga HSN-områden 2019 jämfört med året innan, förutom i HSN Södra där man minskat något (från 87,7 procent till 85,7 procent). Det är dock bara för Västra Götaland, HSN Norra och HSN Östra som skillnaderna jämfört mot föregående år är statistiskt säkerställda.

 

Genom att klicka på figur 1 nedan kan du välja att visa resultaten per hälso- och sjukvårdsnämndområde. Du kan även se antal respondenter, samt konfidensintervall. Diagrammet visar andelen som angivit att de instämmer helt eller delvis i påståendet: "Jag har tillgång till den hälso- och sjukvård jag behöver." Femgradig svarsskala, "vet-ej-svar" ingår inte i basen.

Utvecklingen över tid går inte att hänföra någon specifik grupp. Den drivs på i samma riktning av såväl män som kvinnor och av respondenter i olika åldersgrupper och med olika utbildningsbakgrund. Äldre och lågutbildade upplever dock generellt att de i högre utsträckning har tillgång till vården än övriga (figur 2).

Störst skillnader får vi om vi ser till respondenternas upplevda hälsotillstånd där det skiljer nästan 28 procentenheter. 59,3 procent av dem som anser sig ha dåligt hälsotillstånd upplever att de har tillgång till den vård de behöver, vilket ska jämföras med dem som tycker sig ha bra hälsa där drygt 87 procent gör samma bedömning. 

Det går också att skönja skillnader sett till utländsk bakgrund där respondenter födda utanför Norden och speciellt utanför Europa i lägre grad anser sig ha tillgång till den vård de behöver.

 

Genom att klicka på figur 2 nedan kan du välja att visa resultaten uppdelat på kön, högsta utbildningsnivå, födelseområde samt självskattad hälsa. Du kan även visa resultat från 2016, 2017 och 2018 samt antal respondenter, konfidensintervall. Diagrammet visar andelen som angivit att de instämmer helt eller delvis i påståendet: "Jag har tillgång till den hälso- och sjukvård jag behöver." Femgradig svarsskala, "vet-ej-svar" ingår inte i basen.

__________________________________________________________________________

Väntetider i vården

Befolkningens uppfattning om väntetiderna till vården mäts i Hälso- och sjukvårdsbarometern genom två påståenden. De tillfrågade får instämma eller ta avstånd på en femgradig skala till huruvida man upplever att väntetider till besök och behandling på sjukhusen, respektive besök till vårdcentraler, är rimliga.

Väntetider till sjukhusen

Knappt 41 procent av befolkningen i Västra Götaland ansåg 2019 att väntetiderna till besök och behandling på sjukhusen var rimliga. Motsvarande andel sett till riket i övrigt ligger på drygt 49 procent. Att regionen ligger under riksgenomsnittet i det här avseendet är ingen ny företeelse. Skillnaden har gått att skönja sedan mätningarna av uppfattningen om väntetiderna startade 2010. I jämförelse med samtliga regioner/landsting i Sverige faller Västra Götaland sämst ut i detta avseende.

Under de första fem mätåren pendlade andelen som instämde i påståendet mellan 30 och 38 procent i Västra Götaland. Ungefär lika många tog avstånd från påståendet. Och riksgenomsnittet låg i genomsnitt på 6 procentenheter över.

I och med de nya mätmetoderna som tillämpades från och med 2016 ökade andelen som ansåg att väntetiderna var rimliga med ungefär 10 procentenheter. Det gällde både för Västra Götaland specifikt och riket generellt. Resultatet ska betraktas mot bakgrund av den förändrade mätmetodiken och inte som en reell ökning i sig. 

Efter att ha minskat sedan 2016 års mätning, visar 2019 års resultat på en förbättring i andelen instämmande i påståendet om att väntetiderna till sjukhusen är rimliga - både i Västra Götaland och sett till riket i stort. 

Det råder en del skillnader inom Västra Götalands olika nämndområden i uppfattningen om väntetider till sjukhusen. De boende i Göteborgs hälso- och sjukvårdnämndområde instämmer i lägst utsträckning i påståendet att väntetiderna till sjukhusen är rimliga (37 procent). Detta kan jämföras med andelen instämmande i Östra nämndområdet som är knappt hälften (47 procent).

Uppfattningarna om väntetider bör ses både mot bakgrund av att regionens väntetidsrapportering visar att antalet väntande till första besök på sjukhus har ökat de senaste åren i Västra Götaland och det faktum att uppfattningarna kan vara ett resultat av ökade krav och förväntningar på samhället i allmänhet.

Väntetider till vårdcentraler

Det är något fler som anser att väntetiderna till besök på vårdcentralerna i Västra Götaland är rimliga, jämfört med till sjukhusen. Men bedömningen ligger likväl signifikant under riksgenomsnittet. 58 procent anser att väntetiderna till besök till vårdcentraler i Västra Götaland är rimliga, vilket kan jämföras med motsvarande andel för övriga riket som ligger på 62 procent. I såväl Västra Götaland som riket i stort ses en signifikant förbättring sedan föregående år.

Även befolkningens uppfattning om väntetider till vårdcentraler ser olika ut om man ser till Västra Götalands olika hälso- och sjukvårdsnämndområden. Högst andel instämmande ses i Södra HSN (67 procent) vilket kan jämföras med andelen instämmande i Göteborgs HSN som är 17 procentenheter lägre (50 procent). 

 

Genom att klicka på figur 3 nedan kan du välja att visa resultaten fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndområde. Du kan även se antal respondenter, samt konfidensintervall. Diagrammet visar andelen som angivit att de instämmer helt eller delvis i påståendet: "I mitt/min landsting/region är väntetider till besök och behandling på sjukhus [respektive vårdcentral/hälsocentral] rimliga." Femgradig svarsskala, "vet-ej-svar" ingår inte i basen

Hur respondenterna bedömer väntetiden till sjukhusen och vårdcentralerna hänger samman med ålder och välmående. Ålder korrelerar positivt med bedömning av väntetider. Äldre tycker med andra ord än yngre att dessa är rimliga och det är framförallt dem som är 70 år eller äldre som skiljer ut sig i detta avseende.

Resultatet slår även igenom i utbildningsbakgrund, men denna variabel hänger intimt samman med ålder såtillvida att de äldre är överrepresenterade i gruppen med grundskoleutbildning som högsta utbildning. Då det finns ett samband med befolkningens svar och dess utbildningsnivå är denna inte sällan därför ytterst relaterad till ålder. Så också i detta avseende.

De som bedömer att det egna hälsotillståndet är dåligt tycker i avsevärt större utsträckning än övriga att väntetiderna såväl till sjukhusen som till vårdcentralerna inte är rimliga (figur 4).

 

Genom att klicka på figur 4 nedan kan du välja att visa resultaten uppdelat på kön, högsta utbildningsnivå, födelseområde samt självskattad hälsa. Du kan även jämföra resultatet med 2016, 2017 eller 2018, med riksgenomsnittet (exkl. VG) och hälso- och sjukvårdsnämndområdena samt visa antal respondenter och konfidensintervall. Diagrammet visar andelen som angivit att de instämmer helt eller delvis i påståendet: "I mitt/min landsting/region är väntetider till besök och behandling på sjukhus [respektive vårdcentral/hälsocentral] rimliga." Femgradig svarsskala, "vet-ej-svar" ingår inte i basen.

__________________________________________________________________________

Förtroende för hälso- och sjukvård

I ett institutionsperspektiv är förtroendet för hälso- och sjukvården högt i Sverige. I jämförelse med andra institutioner hamnar denna i topp tätt följt av förtroendet för universitet/högskolor, polisen, radio/TV samt domstolarna (se t.ex. SOM-institutet).

Andelen som har stort eller ganska stort förtroende för hälso- och sjukvården som helhet varierar mellan 51 och 76 procent i de olika regionerna. I Västra Götaland landar denna andel på 56 procent, vilket är signifikant lägre än riksgenomsnittet.

Befolkningen i Västra Götaland har också i lägre utsträckning än invånarna i landet i övrigt, förtroende för såväl sjukhusen som vårdcentraler. Det råder emellertid vissa inomregionala skillnader i bedömningen av förtroendet för sjukhusen. I Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämndområdet har t.ex. drygt 70 procent av befolkningen ganska eller mycket stort förtroende för sjukhusen, medan motsvarande andel i Norra nämndområdet ligger ca 12 procentenheter lägre.

Utvecklingstrenden de senaste åren har indikerat ett succesivt försvagat förtroende för hälso- och sjukvården, såväl för sjukhusen som för vårdcentraler. För de senare innebär detta en vändning efter flera år av ökat förtroendekapital. Förändringen är inte unik för Västra Götaland utan följer den nationella trenden. 2019 års resultat för Västra Götaland totalt är i princip oförändrat jämfört med 2018. Det ses inte några tydliga signifikanta förändringar, med undantag för HSN Norra och HSN Göteborg. I HSN Norra har förtroendet för hälso- och sjukvården som helhet minskat med 5 procentenheter, från 56 procent till 51 procent. I HSN Göteborg har förtroendet för sjukhusen ökat med drygt 10 procentenheter, från 60 procent till 70 procent. 

Sedan 2016 tillfrågas respondenterna som deltar i undersökningen också om vilket förtroende de har för 1177 Vårdguiden i olika plattformar (via telefon och webb). Sedan 2017 frågas också efter förtroendet för 1177 e-tjänster, och sedan 2018 efterfrågas även förtroendet för digitala vårdbesök. Resultatet ger vid handen att förtroendet för 1177 Vårdguiden är jämförelsevis högt i regionen sett till såväl tjänsten förmedlad via telefon som webb. Västra Götaland hamnar i nivå med riket i dessa avseenden, samtidigt som förtroendet för 1177 e-tjänster är något lägre. Förtroendet för digitala vårdbesök är fortsatt lågt bland invånarna i Västra Götaland, vilket även ses i riket i stort. Det är dock en stor andel av befolkningen (50 procent) som inte har en uppfattning i frågan. Av dem som har uttryckt en åsikt svarar endast drygt en femtedel att de har ett mycket stort eller stort förtroende för digitala vårdbesök. 

 

Genom att klicka på figur 5 nedan kan du välja att visa resultaten samt per hälso- och sjukvårdsnämndområde och riket (exkl. VG). Du kan även välja att titta på förtroendet för 1177 via telefon, webb och e-tjänster, digitala vårdbesök samt för hälso- och sjukvården som helhet. Vidare kan du i det interaktiva diagrammet visa antal respondenter, samt konfidensintervall. Diagrammet visar andelen som angivit att de har ganska eller mycket stort förtroende för respektive vårdform eller hälso- och sjukvården som helhet. Femgradig svarsskala, "vet-ej-svar" ingår inte i basen.

Förtroendet för hälso- och sjukvården som helhet och för vårdcentraler ligger signifikant under riksgenomsnittet i Västra Götaland i så gott som samtliga demografiska grupper, med vissa få undantag. För hälso- och sjukvården som helhet gäller undantaget för de yngre åldersgrupperna (18–49 år), personer med annan utbildning, samt för personer som skattat sitt hälsotillstånd som dåligt. För vårdcentraler är det endast de med lägre utbildning (grundskola) som inte hamnar signifikant under riksgenomsnittet. I fråga om förtroendet för sjukhusen, har personer med dåligt självskattat hälsotillstånd ett signifikant lägre förtroende än riksgenomsnittet.

Förtroendet för 1177 vårdguiden via webb, 1177 e-tjänster samt digitala vårdbesök är inte helt oväntat signifikant högre bland unga individer i 18-29-års åldern än bland äldre. Ett resultat som till stor del förklaras av de olika åldersgruppernas användning och erfarenhet av webben som medieplattform.

Förtroendet för 1177 via telefon och webb är generellt lägre bland dem som är födda utanför norden. Omvänt förhållande råder gällande förtroendet för digitala vårdbesök, det vill säga att andelen som svarat instämmande i att det har ett högt eller mycket högt förtroende för digitala vårdbesök är högre bland personer födda utanför Norden.

Kvinnor har generellt något lägre förtroendekapital än män kopplat till vårdcentraler och hälso- och sjukvården i sin helhet, medan förhållandet mellan könen är det omvända i fråga om förtroende till 1177 tjänster via telefon. Sett till Västra Götaland totalt visar 2019 års resultat inte några statistiska könsskillnader i övriga förtroendefrågor.

Dem som skattat sin hälsa som dålig har genomgående lägre förtroende i alla avseenden kopplat till hälso- och sjukvården, jämfört med övriga. 

 

Genom att klicka på figur 6 nedan kan du välja att visa resultaten uppdelat på åldersgrupper, högsta utbildningsnivå, födelseområde samt självskattad hälsa. Du kan även jämföra resultatet med föregående år och med riksgenomsnittet (exkl. VG) samt visa antal respondenter och konfidensintervall. Diagrammet visar andelen som angivit att de har ganska eller mycket stort förtroende för respektive vårdform eller hälso- och sjukvården som helhet. Femgradig svarsskala, "vet-ej-svar" ingår inte i basen.

I 2018-års undersökning utökades enkäten med två nya frågor som fokuserade på vad som skulle kunna få respondenterna att öka sitt förtroende för sjukhusen respektive vårdcentralerna i den egna regionen. 7 möjliga svarsalternativ listades för respektive vårdform samt möjlighet att svara "Vet ej/vill ej svara" alternativt ge en annan förklaring än de listade. Flera svarsalternativ kunde anges, dock max tre. Denna fråga ställdes inte i 2019 års undersökning, och följande resultat är från 2018 års undersökning. För att se diagram hänvisas till figur 7 i Verksamhetsanalys 2018

Förtroendet för sjukhusen skulle enligt 27 procent av befolkningen i Västra Götaland öka om väntetiderna kortades. 16 procent lyfte fram mer eller bättre använda resurser som en åtgärd för att öka förtroendet och 13 procent ansåg att förtroendet för sjukhusen skulle öka om personalen lyssnar/tar patienten på allvar. 

Rangordningen på de listade svarsalternativen var i princip den samma som för riket generellt och det rådde ingen skillnad mellan de olika hälso- och sjukvårdsnämndområdena. 

För vårdcentraler var förtroendekapitalet 2018 framförallt avhängt möjligheten att få samma läkare varje gång (24 procent), att personalen lyssnar/tar patienten på allvar (16 procent) samt kortare väntetider (16 procent).

__________________________________________________________________________

Vård på lika villkor

Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor. När befolkningen i Västra Götaland får frågan om de uppfattar att vården ges på lika villkor, det vill säga att behovet av vård avgör och inte något annat, är det en femtedel som inte anser sig kunna, eller vilja, ta ställning.

Av dem som tar ställning tycker 50 procent att vården ges på lika villkor, en andel som har varit konstant sedan 20111. Årets resultat visar inga signifikanta förändringar i jämförelse med 2018, varken för Västra Götaland totalt eller sett till respektive hälso- och sjukvårdsnämndsområde. Sett till riket som helhet har det skett en liten ökning jämfört med 2018, från 50 procent till 52 procent. 

Ser vi till de olika regionerna i Sverige är det en relativt stor skillnad i resultatet. Lägst andel som instämmer i påståendet att vården ges på lika villkor har Västernorrland (45 procent), Norrbotten och Jämtland Härjedalen (47 procent). Störst andel har Jönköpings län (62 procent). Som mest skiljer det alltså drygt 20 procentenheter.

Inom Västra Götaland är de inomregionala skillnaderna förhållandevis små. Västra och Norra hälso- och sjukvårdsnämndområdet ligger emellertid någon lägre (46 respektive 48 procent) och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämndområde något över (54 procent). Övriga hälso- och sjukvårdsnämndområden ligger på ca 50 procent (se figur 7).

 

Genom att klicka på figur 7 nedan kan du välja att visa resultaten för Västra Götaland, per hälso- och sjukvårdsnämndområde och riket (exkl. VG). Du kan även visa antal respondenter, samt visa konfidensintervall. Diagrammet visar andelen som svarat ja på frågan: "Målet för hälso- och sjukvården är god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Uppfattar du att vården ges på lika villkor, dvs. att behovet av vård avgör, inte något annat?" Vet-ej-svar ingår inte i basen.

Uppfattningen om vården ges på lika villkor ser väldigt olika ut i olika demografiska grupper. Bara mellan kvinnor och män skiljer det 10 procentenheter. Drygt 55 procent av männen anser att vården i Västra Götaland ges på lika villkor, medan endast 45 procent av kvinnorna är av samma åsikt.

Ser vi till befolkningen i olika åldersgrupper skiljer det som mest drygt 20 procentenheter. Det är framförallt individer i åldern 50-69 år som inte anser att vården ges på lika villkor. Störst skillnad i olika grupper får vi då hänsyn tas till självskattat hälsotillstånd. Endast 32 procent av demsom skattat sitt hälsotillstånd som dåligt eller mycket dåligt anser att vården är jämlik. Motsvarande andel bland dem som skattat sitt hälsotillstånd som bra eller mycket bra är 54 procent.

Skillnaden mellan olika sociodemografiska grupper skiljer sig också åt inom de olika hälso- och sjukvårdsnämndområdena i Västra Götaland (se figur 8).

Genom att klicka på figur 8 nedan kan du välja att visa resultaten uppdelat på kön, högsta utbildningsnivå, födelseområde samt självskattad hälsa. Du kan även jämföra resultatet med föregående år och med riksgenomsnittet (exkl VG) samt visa antal respondenter och konfidensintervall. Diagrammet visar andelen som svarat ja på frågan: "Målet för hälso- och sjukvården är god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Uppfattar du att vården ges på lika villkor, dvs. att behovet av vård avgör, inte något annat?" Vet-ej-svar ingår inte i basen.

__________________________________________________________________________

Koncentrera operationer och diskutera levnadsvanor

Koncentrera operationer till enskilda sjukhus

I 2017 års upplaga av Hälso- och sjukvårdsbarometern ställdes frågan: ”På en del håll i landet koncentrerar man vissa operationer och behandlingar till några enstaka sjukhus för att förbättra kvaliteten. Tycker du att en sådan utveckling är bra, även om det innebär längre resor för dig?” Frågan ställdes igen i 2019 års undersökning, dock endast i Västra Götaland varför jämförelse mot riksgenomsnittet inte är möjligt.

74 procent av befolkningen i Västra Götaland svarade 2019 att en utveckling mot koncentration av vissa behandlingar och operationer är bra. Det är en ökning med 2 procentenheter jämfört med 2017 års mätning. 2017 hamnade Västra Götaland på samma nivå som riksgenomsnittet, men skillnaderna var då förhållandevis stora inom landet. Som mest skiljde det över 20 procentenheter mellan de mest positiva (Örebro och Västmanaland 79 procent positiva) och de minst positiva (Västernorrland, 58 procent positiva).

Frågan var år 2017 inte ny i undersökningen, men 2017 var det första mätåret som den förekom efter att Vårdbarometern gjordes om till Hälso- och sjukvårdsbarometern. Andelen positiva var högre med föregående mätmetod, och förklaras troligtvis av ändringen av mätmetod. Sett till trenden tidigare mätår ökade andelen positivt inställda till förslaget. 2011 var det t.ex. 76 procent som ansåg att det var bra att koncentrera operationer, 2015 var motsvarande andel 84 procent. Utvecklingen är genomgående såväl inom som utomregionalt.

Likt som i mätningen 2017 visar 2019 års resultat att det råder vissa skillnader i huruvida befolkningen ställer sig positiva eller negativa till förslaget att koncentrera operationerna till enstaka sjukhus om vi ser till de olika hälso- och sjukvårdsområdena i regionen. I det Norra hälso- och sjukvårdsnämndområdet är man mindre positiv (69 procent), och i det Södra (79 procent) och Västra (75 procent) hälso- och sjukvårdsnämndområdet är man något mer positiv (se figur 9). Jämfört med 2017 ses både en ökad och minskad andel nöjda i de olika hälso- och sjukvårdsnämndområdena, men inga av dessa förändringar är statistiskt signifikanta.

Diskutera levnadsvanor med vårdpersonal

En annan fråga i Hälso- och sjukvårdsbarometern 2017 var huruvida befolkningen instämde i påståendet "Det är positivt om läkare eller annan vårdpersonal diskuterar mina levnadsvanor med mig, t.ex. kost, motion, tobak och alkohol". Även denna fråga ställdes igen i 2019 års undersökning, till samtliga regioner och landsting.

2019 års resultat visar att 85 procent av befolkningen i Västra Götaland instämmer helt eller delvis i att det är positivt att läkare eller annan vårdpersonal lyfter frågor om patienternas levnadsvanor (se figur 9). Det är ett resultat i nivå med föregående års mätning och även i nivå med rikets resultat. Det råder små skillnader i uppfattningen både om vi ser till Sverige i stort och inom Västra Götalands hälso- och sjuknämndområden specifikt. 

 

Genom att klicka på figur 9 nedan kan du välja att visa resultaten för riket (exkl VG). Du kan även visa antal respondenter, samt visa konfidensintervall. Diagrammet visar (1) andelen som angivit att de instämmer helt eller delvis i påståendet: "Det är positivt om läkare eller annan vårdpersonal diskuterar mina levnadsvanor med mig, t.ex. kost, motion, tobak och alkohol." Femgradig svarsskala. (2) Andelen som svarat "ja" på frågan ”På en del håll i landet koncentrerar man vissa operationer och behandlingar till några enstaka sjukhus för att förbättra kvaliteten. Tycker du att en sådan utveckling är bra, även om det innebär längre resor för dig?”. "Vet-ej-svar" ingår inte i basen.

__________________________________________________________________________

Sjukdomsgrupper

Uppfattning och attityder till hälso- och sjukvård skiljer sig inom befolkningen som helhet och mellan personer med olika sjukdomsgrupper, vilket redovisas i tabell 1. Vissa grupper är mer nöjda, andra mindre nöjda med hälso- och sjukvården.

De ljusblå värdena i nedanstående tabell visar värden som ligger signifikant under genomsnittet för Västra Götaland (<0,05) och de mörkblå visar på motsvarande sätt värden som ligger signifikant över. 

Som framgår i tabellen nedan är det framförallt några grupper som tycks ha något bättre uppfattning om och inställning till hälso- och sjukvården än gemene man; dem som har eller har haft cancer, diabetes och/eller högt blodtryck. På motsvarande sätt tenderar följande grupper ha sämre inställning till vården: dem som har psykiska problem eller sjukdom samt dem med långvarig smärta eller värk.

En förklaring till skillnaderna kan vara att sjukdomsbilderna ser olika ut, och att utredning och behandling skiljer sig. Förväntningarna på hälso- och sjukvården kan också se olika ut för personer med olika sjukdomar. Även olika åldersstruktur i sjukdomsgrupperna kan ha betydelse.

 

__________________________________________________________________________

Sammanfattning; befolkningens uppfattning om hälso- och sjukvården i Västra Götaland 2019

Befolkningens föreställningar om vården är ett mått på hur väl denna fungerar i samhället. Vissa av respondenterna grundar sina intervjusvar på egna erfarenheter, andra på mediebilden eller hörsägner. Oavsett vilket, är bilden som förmedlas viktig för förståelsen och utvecklingen av arbetet med hälso- och sjukvården.

Det finns önskvärda och eftersträvansvärda riktningar i svaren. Vi vill att befolkningen ska uppleva att de har bra tillgång till hälso- och sjukvården, att de anser att väntetiderna är rimliga och att de har högt förtroende för den vård som erbjuds i olika former. Däremot är det inte helt självklart vad som är att betrakta som en bra nivå. Är det t.ex. att betrakta som bra eller dåligt att 82 procent av befolkningen i Västra Götaland anser sig ha tillgång till den vård de behöver? Genom att ställa svaren på frågorna från befolkningen i Västra Götaland mot övriga Sverige, kan man åtminstone få en signal om hur läget ser ut i regionen i jämförelse med riket i stort.

I tabellen nedan visas andelen positiva svar på samtliga nationella frågor i Hälso- och sjukvårdsbarometern 2019, fördelat på riket (exkl. VG), Västra Götalandsregionen totalt samt de fem hälso- och sjukvårdsnämndområdena. De ljusblå värdena i nedanstående tabell visar värden som ligger signifikant under riks-genomsnittet (<0,05) och de mörkblå visar på motsvarande sätt värden som ligger signifikant över.

I fråga om tillgång till sjukvård, väntetider till sjukhus och vårdcentraler samt förtroende för hälso- och sjukvården i sin helhet, vårdcentralerna, 1177 e-tjänster samt på frågan om vården ges på lika villkor, ligger svaren från befolkningen i Västra Götaland under riksgenomsnittet (exkl. VG). Västra Götaland hamnar inte över riksgenomsnittet i någon fråga. När det kommer till förtroende för sjukhus, 1177 via telefon och webb samt förtroendet för digitala vårdbesök, finns ingen statistiskt signifikant skillnad.

Som synes i tabellen råder det emellertid vissa inomregionala skillnader. Norra och Västra hälso- och sjukvårdsnämndområdet ligger till exempel under riksgenomsnittet i flest utav frågorna. Södra hälso- och sjukvårdsnämndområdet faller signifikant bättre ut i fråga om tillgång rimliga väntetider till vårdcentral samt förtroende för 1177 via telefon.

I frågan om vården ges på lika villkor hamnar Norra och Västra hälso- och sjukvårdsnämndområdet under riksgenomsnittet (exkl. VG) 2019. För övriga HSN-områden går det inte att med statistisk säkerhet säga att de ligger över eller under riksgenomsnittet. 

Tabellen visar andelen respondenter (Västra Götaland) som instämmer i följande påstående (1) Jag har tillgång till den hälso- och sjukvård jag behöver. (2) I mitt/min landsting/region är väntetider till besök och behandling på sjukhus rimliga. (3) I mitt/min landsting/region är väntetider till besök på vårdcentral/hälsocentral rimliga. Samt andelen som angivit att de har stort eller ganska stort förtroende för (4) Hälso- och sjukvården i sin helhet i ditt/din landsting/region. (5) Sjukhusen i ditt/din landsting/region. (6) Vårdcentraler/hälsocentraler i ditt/din landsting/region. (7) 1177 Vårdguidens råd och hjälp om hälsa och vård via telefon. (8) 1177 Vårdguidens information och råd om hälsa och vård via webben. (9) 1177 Vårdguidens e-tjänster. (10) Digitala vårdbesök. Samt andelen som tagit ställning för (svarat JA) på följande frågor: (11) Målet för hälso- och sjukvården är god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen Uppfattar du att vården ges på lika villkor, dvs. att behovet av vård avgör, inte något annat?