Sammanfattning

Patientsäkerhet handlar ytterst om skydd mot vårdskada. En vårdskada är när en patient drabbas av en skada som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits. Vårdskador är oacceptabla och arbetet för en gemensam och stark patientsäkerhetskultur för att minska vårdskador måste prioriteras på alla nivåer.

Det politiskt övergripande målet är att minska förekomsten av vårdskador och vårdrelaterade infektioner. Som grund för arbetet 2018 ligger Patientsäkerhetsplan 2018 med mål och aktiviteter.
Uppföljningen görs i patientsäkerhetsberättelsen

I juni 2019 kom SKL-rapporten Markörbaserad journalgranskning (MJG), Skador i somatisk vård, januari 2013-december 2018, nationell nivå. Rapporten är baserad på 88 600 granskade vårdtillfällen. Av rapporten framgår bl.a. att cirka 100 000 patienter på svenska sjukhus (7,1% av andel vårdtillfällen) drabbas varje år av vårdskador av varierande allvarlighetsgrad. Detta är en minskning gentemot 2017 då man beräknade att cirka 110 000 patienter (8,7% av andel vårdtillfällen) fick vårdskador. Vårdtiden för patienter som fått en vårdskada är mer än dubbelt så lång som för patienter som inte fått någon skada.
En sammanställning och analys av vårdskadeutvecklingen i Västra Götalandsregionen (VGR) 2013–2017 (MJG, viktade data) visar en minskning av andelen vårdtillfällen med vårdskador mellan åren 2016 och 2017, vilket tolkas som ett möjligt trendbrott. Vid 8,6% av vårdtillfällena under 2017 fick patienterna en eller flera vårdskador att jämföra med 9,5% under 2016. Mer än hälften av skadorna har relation till omvårdnad som exempelvis vårdrelaterade infektioner, trycksår och blåsöverfyllnad. Den ökade vårdtiden för patienter inom VGR med vårdskada medför en merkostnad på cirka 600 miljoner kronor per år och en användning av 200 vårdplatser dagligen.

En veckorapport gällande vårdplatssituation, beläggningsgrad och överbeläggningar distribueras till förvaltningarna sedan hösten 2016, då vårdplats- och beläggningsproblematiken finns i olika grad året om. Svårigheter att rekrytera och behålla, främst omvårdnadspersonal är en starkt bidragande faktor till problematiken.
Beläggningsgraden på regionens vårdenheter i den somatiska vården har ökat under 2018 och ligger i genomsnitt på 98% att jämföra med 96% för 2017. Inom psykiatrin var den genomsnittliga beläggningen 89% för 2018. En beläggningsgrad på över 90% innebär en förhöjd risk för vårdskada.
Utlokalisering av patienter har minskat under 2018 men i gengäld har överbeläggningarna ökat. Detta har varit en medveten strategi för att patienterna i större utsträckning ska vårdas på vårdenheter med specifik kompetens.

Samverkan mellan olika aktörer som sjukhus, primärvård och kommuner har fortsatt stärkts. Även samverkan med patienter och närstående är under ständig utveckling.  Patienter och deras närstående är viktiga resurser i vården och deras delaktighet är central för en god och säker vård. Det pågår ett aktivt arbete i våra hälso- och sjukvårdsförvaltningar kring personcentrerad vård. Arbetssättet utvecklas och sprids i verksamheterna bland annat av lokala förändringsledare och regionalt stöd. I det personcentrerade arbetssättet (PCA) är patienten en medspelare och medutvecklare av vården, snarare än en passiv mottagare av vård.

Patientsäkerhetsarbetet och dess resultat följs upp genom flera system för egenkontroll, där markörbaserad journalgranskning (MJG) och Infektionsverktyget är väl etablerade. Den systematiska användningen av avvikelsehanteringssystemet MedControlPRO (MCP) och utredning med händelseanalyser, där metodstödet Nitha används i sjukhusförvaltningarna, gör att brister i sjukvårdens processer kan identifieras och åtgärdas. Att lägga in händelseanalyserna i Nitha kunskapsbank bidrar till att sprida och tillgängliggöra erfarenheter för alla som arbetar i vården.

Antalet registrerade klagomål från patienter/närstående har ökat med 20% mellan åren 2017 och 2018. Sannolikt har kunskapen om den nya klagomålshanteringen kopplad till de förändringar som infördes i patientsäkerhetslagen från och med den 1 januari 2018, bidragit till ökad följsamhet till rutinen om att registrera klagomålen i MCP. MCP säkerställer en korrekt hantering utifrån kraven på hur klagomål ska besvaras och utredas. Genom att hantera klagomål i avvikelsehanteringssystemet blir de underlag för lärande och utveckling av verksamheterna.

Antalet lex Maria-anmälningar från VGR till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har minskat påtagligt under 2018 jämfört med 2017. Från 363 anmälningar år 2017 till 209 år 2018. Den främsta anledningen till nedgången är att det obligatoriska anmälningsansvaret av suicid togs bort den 1 jan 2018. 

Under 2018 har resultaten från den samordnade medarbetarenkäten och patientsäkerhetskulturmätningen från 2017 varit ett underlag för gemensam utveckling kring det systematiska förbättringsarbetet av både patientsäkerhet och arbetsmiljö. Både personalsäkerhet och patientsäkerhet har betydelse för en god säkerhetskultur. Ett integrerat patientsäkerhets- och arbetsmiljöarbete skapar synergier som bidrar till effektivitet, helhetssyn och delaktighet.
Gröna Korset med dagliga styrning har fått fortsatt spridning och patientsäkerhetsronder och patientsäkerhetsdialoger är exempel på andra insatser för att stärka patientsäkerhetskulturen. En ökad medvetenhet om riskerna för vårdskador möjliggör en ökad proaktivitet och ökad inrapportering i avvikelserapporteringssystemet, till gagn för det gemensamma lärandet.

Infektionsverktyget i kombination med rekvisitionsdata används för att följa antibiotikaordinationer inom slutenvården. Inom sjukhusvården ökar totalanvändningen av antibiotika i relation till vårddygn. Skälen till ökningen är flera bl.a. att antal vårddygn har minskat under året vilket innebär kortare vårdtider och ökad sjuklighet för de patienter som vårdats inneliggande.
Sjukhusen i VGR utmärker sig positivt jämfört med övriga landet i val av icke resistensdrivande antibiotika. Införande av antibiotikaronder vid sjukhusförvaltningarna pågår. Variationen i antal enheter per förvaltning där införande skett varierar mellan 0 och 5.
Fortsatta insatser har gjorts kring implementering av behandlingsriktlinjer med bl.a. utbildningsinsatser för både läkare och sjuksköterskor, särskilt kring urinvägsinfektioner samt de vanligaste infektionerna i öppenvård.
Inom primärvården sker reflekterande möten med falldiskussioner samt reflektion över antibiotikaförskrivning på invid- och enhetsnivå. Varje enhet sammanfattar sina slutsatser om enhetens följsamhet till behandlingsriktlinjerna i en årlig självdeklaration. Dessa utgör ett viktigt underlag för det fortsatta arbetet att förbättra följsamheten inom primärvården. Riktade insatser har gjorts på enheter med stora följsamhetsbrister.

Regionens övergripande mål 2018 att incidensen för vårdrelaterade infektioner på sjukhusförvaltningarna mätt med Infektionsverktyget ska understiga 5,5% uppnåddes nätt och jämnt (precis 5,5%).  För 2017 var resultatet 5,7 %. Dock är datakvaliteten osäker då endast begränsad validering av registreringskvalitet genomförts sedan 2015. Behov finns att förbättra träffsäkerheten i att identifiera de vårdrelaterade infektionerna. En regional interaktiv webbutbildning för att höja registreringskvaliteten publicerades på Lärplattformen i juli 2017, obligatorisk för alla läkare på sjukhusförvaltningarna. I början av 2019 hade 636 av 5816 förskrivare genomgått utbildningen.
Följsamhetsmätningar till basala hygienrutiner och klädregler är integrerade i det fortlöpande patientsäkerhetsarbetet i verksamheterna på alla sjukhus.

Andelen patienter inom somatisk slutenvård med förekomst av trycksår kategori 2-4 (mätt med punktprevalensmätning) var 8% 2018 och 7,8% 2019. VGR når inte det regionala målvärdet som är <5%. 

Sjukhusen inom regionen genomför riskbedömningar och dokumenterar inträffade fallhändelser i avvikelsehanteringssystemet MCP. Under 2018 rapporterades 3897 fallhändelser i MCP att jämföra med 3336 under 2017.

Screening och riskbedömningar avseende undernäring har ökat i antal inom regionen. På vissa enheter inom förvaltningarna följs processresultat kontinuerligt. Det finns ett stort engagemang och en utvecklingspotential för området undernäring.

Sammanfattningsvis görs många insatser för att minska vårdskador och öka patientsäkerheten. Ett ökat fokus på att skapa förutsättningar för ett lärande system krävs dock för att minska antalet vårdskador. Sambanden till kompetensförsörjning, beläggningsgrad och vårdplatssituation samt arbetsmiljö behöver beaktas för att skapa förutsättningar för ett framgångsrikt förbättringsarbete.

 Länk till den regionala patientsäkerhetsberättelsen 2018

I verksamhetsanalysen har vi valt att redovisa tre separata avsnitt: Trycksår, Antibiotika samt Vårdrelaterade infektioner.

Vid frågor om redovisade resultat i avsnittet, kontakta skribenten (se nedan)


Skriven av Karin Möller
Publicerad 2017-03-01 Uppdaterad 2019-06-28