Verksamhetsanalysen uppdateras ej efter 2020. Avsnitten som beskriver olika delar av hälso- och sjukvården uppdateras och publiceras på Statistik- och analysportalen:

https://www.vgregion.se/statistik-analysportalen/

Sammanfattning

Astma är en vanlig kronisk sjukdom som drabbar cirka 10 procent av befolkningen. Under förskoleåren är astma vanligare hos pojkar men från tonårsperioden är astma vanligare hos kvinnor. Svårare former av astma är också vanligare hos kvinnor än män.

Även om det idag finns effektiva läkemedel mot astma krävs för en framgångsrik behandling att patienten har god kunskap och kännedom om sjukdomen, om egenvård och riskfaktorer samt om de läkemedel som används. Patienter med underhållsbehandling mot astma skall följas med regelbundna kontroller, minst en gång årligen beroende på om astman är välkontrollerad eller ej. Vid kontrollerna skall hälsostatus bedömas med validerade frågeformulär, till exempel Astma Kontroll Test (AKT), rökstatus skall kontrolleras liksom inhalationsteknik, eventuella försämringsepisoder (exacerbationer) och fysisk aktivitet. Likaså skall den skriftliga behandlingsplanen gås igenom. Lungfunktionen kontrolleras med spirometri en gång årligen vid okontrollerad astma och minst vart tredje år vid kontrollerad astma. Patienter som röker bör erbjudas hjälp att sluta röka.

Luftvägsregistret är ett nationellt kvalitetsregister för astma och KOL. Registret gör det möjligt att följa behandlingen och behandlingseffekten för barn och vuxna med astma, där syftet är att behandlingen inte bara skall ha hög kvalitet utan även att den är lika god för alla patienter oavsett ålder, kön eller bostadsort. 

Enligt Socialstyrelsens riktlinjer från 2015 skall AKT användas vid bedömning av hälsostatus, det vill säga för bedömning av astmakontroll. I såväl riket som Västra Götaland används ännu inte AKT i den utsträckning som rekommenderas även om en klar ökning ses över tid, särskilt i riket där andelen når 68 procent år 2019. Den höga användningen av AKT hos den yngre åldersgruppen (18-29) speglar sannolikt också en förbättring över tid då 90 procent av de yngre bedömts med AKT. Av de som bedömts med AKT har drygt 55 procent välkontrollerad astma med AKT 20 poäng eller mer. Siffrorna för Västra Götalandsregionen (VGR) är mer svårtolkade eftersom de baseras på få sjukhus med olika patientsammansättning.

Uppgift om spirometri finns för nästan alla patienter vid de specialiserade lungmottagningarna. Detta stämmer väl med Socialstyrelsens rekommendationer, att spirometri skall kontrolleras årligen vid svårare eller okontrollerad astma, och minst vart tredje år vid kontrollerad astma.

Strukturerad astmautbildning är en viktig del i behandlingen och såväl riket som två av klinikerna i VGR redovisar siffror som visar att nästan alla patienter fått sådan utbildning de senaste fem åren.

Uppgift om tobaksrökning registreras i hög grad, uppgift finns för minst 95 procent av patienterna. Dessvärre är det fortfarande alltför många av patienterna med astma som röker, särskilt i åldersgruppen 45-64 år.

Värdering av svårare försämringar (exacerbationer) senaste året skall göras vid de planerade kontrollerna. Så görs vid två specialiserade lungmottagningar i VGR, annars inte i tillräcklig grad.      

Vid frågor om redovisade resultat i avsnittet, kontakta skribenterna (se nedan)


Publicerad 2018-02-26 Uppdaterad 2020-05-20

Bedömning av astma med AKT

AKT = Astma Kontroll Test

Källa: Luftvägsregistret (LVR)

Vilka år avses: Tidsserie 2015-10-01 till 2019-12-31

Täljare: Antal individer med uppgift om AKT respektive antal individer med AKT 20 poäng eller mer.

Nämnare: Totalt antal 18 år och äldre med astma registrerade i LVR respektive totalt antal individer med uppgift om AKT i LVR.

Vad visar indikatorn: Astma Kontroll Test (AKT) är ett strukturerat frågeformulär för bedömning av astmakontroll, dvs. hälsostatus för de senaste fyra veckorna. Det är patienten som besvarar frågorna där poängsumman 20-25 anger att astman är välkontrollerad, medan poängsumma < 20 indikerar dåligt kontrollerad astma. Bedömning av hälsostatus med AKT bör göras vid varje planerat besök.  

Målnivå: I Socialstyrelsens riktlinjer från 2015 rekommenderas att minst 95 % skall bedömas med AKT.

Västra Götaland jämfört med riket: Inom den specialiserade vården är uppgift om AKT (Figur 1) klart högre i riket jämfört med Västra Götaland. I riket har andelen också ökat över tid, från 50 % år 2015 till 68 % år 2019. Även i Västra Götaland ses en försiktig ökning över tid, från 42 % till 49 %, men siffrorna för VGR skall tolkas med försiktighet då de baseras på endast enstaka sjukhus där specifika AKT-data från KOL-centrum SU och Lungmottagningen SÄS är för få för att redovisas separat. Varken riket eller VGR når Socialstyrelsens mål om minst 95 %, även om man närmar sig den nivån i den yngsta åldersgruppen.

Det kanske mest intressanta fyndet är annars hur AKT används i olika åldersgrupper, där andelen är hög (82 %) i den yngre i åldersgruppen (18 - 29 år) för att sedan sjunka i varje åldersgrupp till 30 % i åldersgruppen 65 år och äldre.

Andelen med välkontrollerad astma har varit relativt stabil under åren 2015 – 2019, runt 55 % i riket år 2019 och knappt 10 procentenheter lägre i VGR (Figur 2). Resultatmåttet är dock svårtolkat på VGR-nivå då VGRs siffror baseras på få sjukhus med olika patientsammansättning. Någon större skillnad ses inte heller i de olika åldersgrupperna frånsett den yngsta där andelen med välkontrollerad astma är drygt 75 % i både riket och VGR.

Skillnader inom Västra Götaland: Det är endast för Lungmottagningen vid Angereds Närsjukhus som AKT kan redovisas separat (Figur 1), och där har andelen som bedömts med AKT ökat från 54 % till cirka 80 %. Användningen av AKT är också klart högre vid Angereds Närsjukhus jämfört med riket, men denna skillnad ses bara för de äldre åldersgrupperna (45 år och äldre), ej för de yngre. Andelen med god astmakontroll (Figur 2), dvs. AKT 20 eller mer, är dock lägre vid Angereds Närsjukhus (43 %) jämfört med riket (55 %).

Könsskillnader: Några säkra könsskillnader ses varken för användningen av AKT eller för andelen med välkontrollerad astma. Jämförelsen är gjord på riket och VGR för år 2019.

Lungfunktionsmätning med spirometri

Källa: Luftvägsregistret (LVR)

Vilka år avses:  Tidsserie 2015-10-01 till 2019-12-31

Täljare: Svarsfrekvens, antal med uppgift om spirometri, figur 3 Resultat, antal med normal lungfunktion (FEV1 80 % eller mer av förväntat före reversering), figur 4.

Nämnare: Svarsfrekvens, antal 18 år och äldre med astma registrerade i LVR. Resultat spirometri, antal 18 år och äldre med uppgift om spirometri.

Vad visar indikatorn: Vid astma bör lungfunktionen mätas med spirometri. Sådan mätning skall enligt Socialstyrelsens riktlinjer från 2015 göras vid diagnos, en gång årligen vid okontrollerad astma och minst en gång vart tredje år vid kontrollerad astma med eller utan underhållsbehandling, Figur 3.

 Vid diagnostik och uppföljning av astma är det framförallt luftvägsobstruktion som mäts vid spirometriundersökning, dvs. hur många liter luft under en sekund som kan blåsas ut vid maximal forcerad utandning (FEV1). Normal lungfunktion anses föreligga om FEV1 är minst 80 % av förväntat. När spirometri används vid diagnostik av astma anses en ökning av FEV1 med mer är 12 % efter inhalation av luftrörsvidgande läkemedel tala för astma, Figur 4. 

Västra Götaland jämfört med riket: Andelen som undersökts med spirometri är hög i såväl riket (91 %) som VGR (96 %), särskilt i VGR (Figur 3). Användandet av spirometri är också hög i alla åldersgrupper. Andelen med normal lungfunktion innan reversering är visserligen inte signifikant lägre i VGR jämfört med riket men att jämföra VGRs resultat med riket är svårt då VGRs resultat endast baseras på tre sjukhuskliniker med olika patientsammansättning (Figur 4).

Skillnader inom Västra Götaland: Användandet av spirometri är generellt högt i VGR, på samma nivå som i riket eller högre (Figur 3). Andelen med normal lungfunktion redovisas bara för två av sjukhusen, KOL-centrum SU och Lungmottagningen vid Angereds Närsjukhus, där siffrorna i första hand speglar mottagningarnas patientsammansättning (Figur 4). De patienter som sköts på sjukhusens lungmottagningar är som regel svårt lungsjuka, inte sällan har de en kombination av astma och KOL vilket innebär att deras lungfunktion per definition inte är normal.

Könsskillnader: Inga säkra könsskillnader i riket eller VGR, varken i andel med uppgift om spirometri som i andel med normal lungfunktion.

 

Uppgifter av betydelse för god astmavård

Källa: Luftvägsregistret (LVR)

Vilka år avses:  Tidsserie, 2015-10-01 till 2019-12-31

Täljare:

Antal med uppgift om strukturerad astmautbildning (figur 5).

Antal med registrerad uppgift om rökning (figur 6).

Antal som röker (figur 7).

Nämnare: Antal personer med astma, 18 år och äldre, registrerade i luftvägsregistret under aktuell mätperiod.

Om indikatorerna: För att astmabehandlingen skall lyckas är det av stor vikt att personer med astma har god kännedom och kunskap om sjukdomen, egenvård och riskfaktorer, samt om de läkemedel som används. I Socialstyrelsens riktlinjer från 2015 rekommenderas att minst 80 % skall ha fått strukturerad patientutbildning inom 12 månader från diagnos. I luftvägsregistret registreras hur stor andel av patienterna som fått sådan utbildning de senaste fem åren.

Tobaksrökning påverkar inte bara den aktuella astmakontrollen utan tobaksrökning kan på sikt även leda till kronisk lungfunktionsnedsättning och andra sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdom. Det är därför av stor vikt att personer med astma inte börjar röka, och att de som röker får hjälp att sluta. I Socialstyrelsens riktlinjer från 2015 rekommenderas att minst 95 % av vuxna med astma som röker skall erbjudas hjälp med rökavvänjning. En förutsättning för att kunna erbjuda rökavvänjning är förstås att man efterfrågat rökvanor. I Luftvägsregistret registreras för alla åldrar uppgifter om såväl egen rökning som passiv rökning.  

En exacerbation är en klar försämring av astman som inneburit oplanerat besök till sjukvården eller tillfälligt ändrad medicinering. Ett av målen med astmabehandlingen är att patienten inte skall behöva ha några exacerbationer. I Luftvägsregistret registreras antalet exacerbationer senaste året. 

Vid uppföljning och kontroll av astma är det flera punkter som behöver kontrolleras och värderas.

I Socialstyrelsens riktlinjer från 2015 anges att ett besök för astmakontroll skall innefatta:

  • Bedömning av symtom med validerat frågeformulär, t ex AKT
  • Anamnes om rökning/passiv rökning, exacerbationer och fysisk aktivitet
  • Uppföljning av skriftlig behandlingsplan
  • Undersökning av inhalationsteknik och mätning av längd och vikt
  • Spirometri, varje år vid okontrollerad astma och minst vart tredje år vid kontrollerad astma med eller utan underhållsbehandling

I figur 5 - 10 visas hur ofta (andel) man registrerat uppgifter om patientutbildning, rökning och exacerbation. I figur 7 visas även andelen som röker. 

Figur 5 visar hur stor andel av personerna med astma där det under aktuell mätperiod finns uppgift om genomgången strukturerad astmautbildning. I såväl riket som VGR har andelen kraftigt ökat för att nå cirka 96 % år 2019. Vid KOL-centrum SU och Lungmottagningen SÄS är andelen på samma nivå som i riket eller högre, medan den är klart lägre vid Angereds Närsjukhus (25 %). Uppgift om strukturerad astmautbildning var i riket år 2019 lika vanlig för män som kvinnor.

Figur 6-7-8-9. Uppgift om tobaksrökning registreras mycket bra, hos minst 90 % i såväl riket som VGR och andelen är i princip lika god för båda könen. Däremot saknas uppgift om rökning något oftare för de yngsta, i åldersgruppen 18 - 29 år, jämfört med de äldre åldersgrupperna. Uppgift om passiv rökning registreras dock oftare för unga vuxna än äldre. Andelen som röker är dock klart högre i VGR (19 %) jämfört med riket (11 %). Det finns också en klar åldersskillnad där rökning är vanligast i åldersgruppen 45 - 64 år, medan den är lägst i den yngsta och äldsta åldersgruppen. Av de som röker har knappt hälften erbjudits hjälp med rökavvänjning. Tobaksrökning är vanligare bland kvinnor än män.

Figur 10 visar andelen med astma där det finns uppgift om exacerbation senaste 12 månaderna. I riket finns sådan uppgift för knappt 60 % av patienterna, i Västra Götaland är motsvarande siffra cirka 37 %. Siffrorna är svårvärderade, där det är stora skillnader mellan de olika verksamheterna. Uppgift om exacerbation finns lika ofta för män som kvinnor.

Sammanfattningsdiagram astma hos vuxna - Specialistvård

I matrisen görs ingen statistisk jämförelse mot riksgenomsnittet för andel med AKT 20 eller mer, respektive för andel med normal lungfunktion, eftersom svarsfrekvensen är låg i riket eller för flera av de behandlande enheterna.