Verksamhetsanalysen uppdateras ej efter 2020. Avsnitten som beskriver olika delar av hälso- och sjukvården uppdateras och publiceras på Statistik- och analysportalen:

https://www.vgregion.se/statistik-analysportalen/

Sammanfattning

Astma är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn, en sjukdom som drabbar cirka 5-6 % av barnen i tidig skolålder och cirka 8-10 % av tonåringarna. 

Man brukar tala om två typer av astma hos barn; förkylningsastma och äkta astma. Förkylningsastma debuterar oftast under första levnadsåret. Barnen har bara besvär vid förkylningar. De är inte allergiska och besvären växer oftast bort under förskoleåren.

Äkta astma kan debutera när som helst under livet och är den helt dominerande typen av astma hos skolbarn och tonåringar. Nästan alla med äkta astma har allergi eller annan allergisk sjukdom såsom hösnuva eller eksem.

Vid lindrig astma är besvären episodiska d.v.s. besvären förekommer bara vid exempelvis förkylning och ansträngning. Vid svårare astma är besvären mer kontinuerliga och ett flertal faktorer såsom förkylning, ansträngning, kall luft, rök och allergenexponering kan ge ökade andningsbesvär. Målet för all astmabehandling är att barnen skall vara besvärsfria, kunna leka och idrotta som andra barn och ha en bevarad lungfunktion.  

I takt med att allt fler sjukhus, barnmottagningar och vårdcentraler ansluter sig till Luftvägsregistret, ett nationellt kvalitetsregister för personer med astma eller KOL, börjar det bli möjligt att göra såväl nationella som regionala jämförelser av kvaliteten inom astma- respektive KOL-sjukvården.

I Västra Götaland var år 2018 sex specialiserade mottagningarna för barn och ungdomar anslutna, BUM-Alingsås, BUM-Gamlestaden, BUM-Lerum, BUM-Viskan, Allergi- och lungmottagningen vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus (DSBUS) samt SÄS barnallergimottagning.

Generellt var kvaliteten på astmabehandlingen god eller mycket god i Västra Götalandsregionen (VGR). Mer än 90 procent av barn 4 år och äldre har vid besök för astma blivit kontrollerade med självskattningsformuläret AKT, och nästan alla barn 6 år och äldre har senaste 15 månaderna kontrollerat lungfunktionen med spirometri. I båda fallen är resultaten bättre i VGR än i riket. I VGR är också graden av astmakontroll bättre än i riket. Drygt 80 procent av barn med astma i VGR har god astmakontroll enligt AKT. Motsvarande siffra i riket är 75 procent. Däremot är andelen barn med normal lungfunktion några procentenheter sämre i VGR jämfört med riket, vilket kan bero på en viss spridning mellan de olika mottagningarna i VGR.


För att astmabehandlingen skall bli framgångsrik krävs att barn och föräldrar vet vad astma är, vilka behandlingsmål som skall nås och hur behandlingen skall gå till. Utbildning om astma och astmabehandling är därför en mycket viktig del i behandlingen, där såväl riket som VGR med god marginal når Socialstyrelsens rekommenderade mål. Andra viktiga faktorer som påverka astmabehandlingen och prognosen på sikt är att motverka såväl passiv som aktiv rökning, och att tillse att behandlingen är så god att barnet slipper allvarliga astmaförsämringar (exacerbationer). I båda fallen är VGR klart bättre än riket i att fråga ungdomar och föräldrar om rökning och om de haft allvarliga astmaförsämringar senaste året.

Vid frågor om redovisade resultat i avsnittet, kontakta skribenterna (se nedan).


Publicerad 2017-06-07 Uppdaterad 2019-06-14

Astmakontroll - bedömning med Astma Kontroll Test (AKT)

Källa: Luftvägsregistret (LVR)

Vilka år avses: 15-månadersperiod, från 2014-10-01 till 2018-12-31

Täljare: Figur 1, antal barn med uppgift om AKT. Figur 2, antal barn med AKT 20 eller mer.

Nämnare: Figur 1, antal barn 0-17 år med astma, registrerade i luftvägsregistret. Figur 2, antal barn med uppgift om AKT.

Vad visar indikatorn: Målet med all astmabehandling är att astman skall vara så välkontrollerad att barnet kan leka, idrotta och leva som barn utan astma. Det innebär bl.a. att barnet inte skall ha några astmaattacker, att den fysiska aktiviteten inte påverkas, att sömnen inte påverkas och att extra luftrörsvidgande medicin inte behövs oftare än två gånger per vecka.

Astma Kontroll Test (AKT) är ett sätt att mäta hur väl astman är kontrollerad, ett självskattningsinstrument där patienten själv graderar hur mycket besvär de haft senaste fyra veckorna. AKT finns för barn 4-11 år och för 12 år och äldre. God astmakontroll räknas från värden om minst 20 poäng. I figur 1 visas hur instrumentet används, dvs. hur vanligt det är att AKT används för att mäta astmakontroll. I figur 2 visas andelen med god astmakontroll, dvs. med AKT > 19 poäng.

Andelen registrerande enheter i Västra Götaland har fram till år 2016 varit lågt, endast Allergi- och lungmottagningen vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus (DSBUS) har registrerat 2015 - 2016. Från 2016 har allt fler av VGR:s Barn- och ungdomsmottagningar anslutit sig till Luftvägsregistret.

Målnivåer: Socialstyrelsen rekommenderar 2015 att AKT skall användas för minst 95 % av barnen vid besök för astmakontroll. Västra Götalandsregionens (VGR) målnivå för god astmakontroll är att minst 80 % av barnen skall ha AKT > 19 poäng.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Vid de specialiserade barn- och ungdomsmottagningarna i VGR ökade användandet av AKT mellan åren 2015 och 2016, och ökningen har sedan dess fortsatt att försiktigt öka så att andelen 2018 når över 90 %. Det är klart högre än i riket (85 %, Figur 1), även om varken VGR eller riket ännu når av Socialstyrelsen rekommenderade 95 %. Figur 2 visar andelen barn med god astmakontroll, med AKT 20 eller mer. Även här är nivån i VGR (81 %) klart högre än i riket (75 %).  

Skillnader inom regionen: Användandet av AKT är mycket högt vid den specialiserade barnsjukvården i VGR (91 %, Figur 1) där BUM-Alingsås samt BUM-Viskan även når Socialstyrelsens mål om minst 95 %. Även om inte alla mottagningar når Socialstyrelsens mål så är nivån i VGR högre än riksgenomsnittet för fyra av mottagningarna och på samma nivå som riksgenomsnittet för de övriga två. Även andelen barn med god astmakontroll, det vill säga AKT 20 eller mer, är högre i VGR än i riket där BUM-Alingsås och DSBUS når VGR:s mål om minst 80 % med god astmakontroll. Andelen med god astmakontroll är vid de övriga mottagningarna på samma nivå som i riket.      

Könsskillnader: AKT används lika ofta för pojkar som flickor men andelen pojkar med god astmakontroll är större än andelen flickor. Jämförelsen görs på riket och VGR.  

Lungfunktion - bedömning med spirometri

Källa: Luftvägsregistret (LVR)

Vilka år avses: 15-månadersperiod från 2014-10-01 till 2018-12-31

Täljare: Figur 3, antal barn med uppgift om spirometri. Figur 4, antal barn med FEV1 minst 80 % av förväntat före reversering med luftrörsvidgande läkemedel.

Nämnare: Figur 3, antal barn 0-17 år med astma registrerade i Luftvägsregistret. Figur 4, antal barn med genomförd spirometri.

Om indikatorerna: Ett viktigt mål vid behandling av astma är att barnens lungfunktion inte skall försämras, d.v.s. att den är och förblir normal. En lungfunktionsmätning är också en av flera indikatorer som används för att bedöma om astman är välbehandlad. Det lungfunktionsmått som oftast används vid utredning och uppföljning av astma är hur stor volym luft som barnet maximalt kan blåsa ut under en sekund (Forcerad Exspiratorisk Volym under en sekund, FEV1). Den utandade volymen korreleras bl.a. till barnets längd och kön, där man med normal lungfunktion menar att FEV1 skall vara minst 80 % av förväntat värde. Lungfunktionsmätning (spirometri) är möjligt från cirka 5-6 års ålder. I figurerna redovisas dels andelen barn med uppgift om spirometri, och andelen barn med FEV1 minst 80 % av förväntat före reversering.

Målnivå: I Socialstyrelsens riktlinjer från 2015 rekommenderas att spirometri med reversibilitetstest skall användas vid diagnostik av misstänkt astma på barn och vuxna från 6 års ålder (målnivå minst 95 %). I riktlinjerna anges också att återbesök med bland annat spirometri skall göras minst en gång årligen på barn med underhållsbehandling mot astma.

Västra Götaland jämfört med riket: Inom den specialiserade barnsjukvården har nästan 100 % av barn 6 år och äldre med astma genomgått spirometri senaste 15 månaderna. VGR når således med god marginal Socialstyrelsens målnivå. Motsvarande siffra i riket är cirka 93 % (Figur 3). I riket har 79 % av barnen en normal lungfunktion, i VGR 73 % (Figur 4).

Skillnader inom Västra Götaland: Uppgift om spirometri finns i princip för samtliga barn med astma i VGR, undantaget en mottagning där andelen är på samma nivå som riket. Fem av de sex mottagningar i regionen som rapporterar till Luftvägsregistret når således Socialstyrelsens mål (Figur 3). Andelen med normal lungfunktion innan reversering är däremot mer varierande. Medelvärdet i riket är 79 %. Vid de olika mottagningarna i VGR är andelen över 80 % vid BUM Alingsås, BUM Lerum och DSBUS. Vid övriga tre mottagningar är den mellan 63 % och 69 % (Figur 4).

Könsskillnader: Spirometri används lika ofta för män som för kvinnor. Däremot är andelen med normal lungfunktion något högre för kvinnor än för män. Jämförelserna görs för riket och VGR. 

Uppgifter av betydelse för god astmavård

Källa: Luftvägsregistret (LVR)

Vilka år avses: 15-månadersperiod från 141001 till 181231

Täljare: Antal barn med uppgift om minst två exacerbationer senaste året (Figur 5), patientutbildning senaste fem åren (Figur 6) och uppgift om rökning (Figur 7).

Nämnare: Antal barn 0-17 år med astma. 

Om indikatorerna: För att astmabehandlingen skall lyckas är det av stor vikt att barn och föräldrar har god kännedom och kunskap om sjukdomen, om egenvård och riskfaktorer, samt om de läkemedel barnet använder. I Socialstyrelsens riktlinjer från 2015 rekommenderas att minst 80 % av barn och ungdomar 12 år och äldre skall ha fått strukturerad patientutbildning inom 12 månader från diagnos. Luftvägsregistret registrerar för alla åldrar andelen som fått sådan utbildning de senaste fem åren.

För att så många barn och föräldrar som möjligt skall få utbildning om astma och astmabehandling har Allergi- och lungmottagningen tagit fram fem korta undervisningsfilmer. I filmerna går vi igenom vad astma är, hur behandlingen fungerar och vad man själv kan göra för att astman skall vara välbehandlad och ge så lite besvär som möjligt. Filmerna nås på:

https://www.sahlgrenska.se/dunder/sa-gar-det-till/astma-utredning-och-behandling/

Tobaksrökning, även passiv rökning, påverkar inte bara den aktuella astmakontrollen utan egen rökning kan på sikt även leda till kronisk lungfunktionsnedsättning och andra sjukdomar såsom hjärt- kärlsjukdom. Det är därför av stor vikt att barn och ungdomar med astma inte börjar röka, eller att de utsätts för passiv rökning. I Socialstyrelsens riktlinjer från 2015 rekommenderas att minst 97 % av ungdomarna skall ha blivit tillfrågade om tobaksrökning. I Luftvägsregistret registreras för alla åldrar uppgifter om såväl egen rökning som passiv rökning.  

En exacerbation är en klar försämring av astman som inneburit oplanerat besök till sjukvården eller tillfälligt ändrad medicinering. Ett av målen med astmabehandlingen är att patienten inte skall behöva ha några exacerbationer. I Luftvägsregistret registreras antalet exacerbationer senaste året. 

Vid uppföljning och kontroll av astma är det flera punkter som behöver kontrolleras och värderas.

I Socialstyrelsens riktlinjer från 2015 anges ett besök för astmakontroll skall innefatta:

  • Bedömning av symtom med validerat frågeformulär, t ex AKT
  • Anamnes om rökning/passiv rökning, exacerbationer, fysisk aktivitet samt frånvaro från förskola och skola
  • Uppföljning av skriftlig behandlingsplan
  • Undersökning av inhalationsteknik och mätning av längd och vikt
  • Spirometri (från 6 år) 

I diagram 5-7 visas hur ofta (andel) man registrerat uppgifter om patientutbildning, rökning och exacerbation. 

Figur 5. Vid de specialiserade barnmedicinska mottagningarna har graden av registrerad patientutbildning ökat över tid och är numer genomgående hög, 97 % i riket och 95 % i VGR. Såväl riket som VGR, liksom samtliga sex mottagningar i VGR, når därför Socialstyrelsens mål. Tolkningen av siffrorna är dock svår då det råder oklarhet om vad som menas med "strukturerad patientutbildning" och hur den skall genomföras. Det viktiga är kanske att varje enhet har kontroll på sina siffror så att man blir påmind om att kontrollera att patienten verkligen fått utbildning inom de fyra områdena sjukdomskunskap, egenvård, riskfaktorer och läkemedelsbehandling inklusive inhalationsteknik.


Figur 6. Uppgift om rökning registreras numer för minst 90 % av alla patienter vid de specialiserade barnmottagningarna. Andelen är hög även om varken riket eller VGR når riktigt fram till Socialstyrelsens mål.


Figur 7. Uppgift om exacerbation senaste året registreras i relativt hög grad i VGR (72 %), men sämre i riket (33 %). Det varierar också en hel del mellan de olika barnmottagningarna inom VGR, allt ifrån 37 % till 91 %. Anledningen till den stora variationen kan vara att tillståndet är svårdefinierat. Det gäller särskilt de yngre barnen med frekventa förkylningar, förkylningar som ibland ger astma men ibland bara hosta och snuva.

Sammanfattningsdiagram astma hos barn och ungdomar

I matrisen görs ingen statistisk jämförelse mot riksgenomsnittet för enheter med låg svarsfrekvens.