Verksamhetsanalysen uppdateras ej efter 2020. Avsnitten som beskriver olika delar av hälso- och sjukvården uppdateras och publiceras på Statistik- och analysportalen:

https://www.vgregion.se/statistik-analysportalen/

Sammanfattning

Efter sjukhusvistelse för akut sjukdom, oavsett vilken, räknar man vid utskrivningen med att patienternas tillstånd är så stabilt och välbehandlat, och uppföljningen så välplanerad att patienterna inte oplanerat närmaste dagarna skall behöva återinskrivas för samma sjukdom. Ej heller att de skall behöva återinskrivas för någon virusinfektion eller annan infektion som de smittats av, eller drabbats av, under vårdtiden. Andelen som trots allt återinskrivs bör vara låg, men inte alltför låg då det skulle leda till orimlig överbehandling av många patienter. Inom vuxensjukvården finns inom vissa områden riktvärden för acceptabel återinskrivningsfrekvens. Några sådana riktnivåer finns inte för barnsjukvården.

Sektorsrådet för barnsjukvård i Västra Götalandsregionen (VGR) vill därför prova att införa sådana riktvärden för två vanliga sjukdomstillstånd hos barn under 6 års ålder; ett om maximalt 5 procents oplanerad återinskrivning inom 7 dagar efter sjukhusvård för gastroenterit (magsjuka), och ett om maximalt 3 procent efter sjukhusvård för astma och obstruktiva andningsbesvär.

Resultaten visar att VGR når de regionala målen för oplanerad återinskrivning efter sjukhusvård av barn 0 – 6 år som varit inskrivna för gastroenterit respektive obstruktiva andningsbesvär. Inomregionala skillnader mellan sjukhusen, liksom tolkning av sjukhusspecifika resultat för enstaka år, skall göras med försiktighet på grund av slumpvariation då antalet återinskrivna per år är lågt. Vissa trender kan dock anas där man åtminstone för SÄS och SkaS ser positiva förändringar över tid med minskad återinskrivning av barn som vårdats för obstruktiva andningsbesvär.

Vid frågor om redovisade resultat i avsnittet, kontakta skribenterna (se nedan)


Publicerad 2017-06-07 Uppdaterad 2020-04-08

Oplanerad återinskrivning inom sju dagar efter sjukhusvård för gastroenterit

Källa: Vega

Vilket år avses: Tidsserie, 2009 – 2019 (Figur 1) respektive rullande perioder om två år under samma tidsperiod (Figur 2).

 

Täljare: Alla oplanerade återinskrivningar (oavsett diagnos) inom sju dagar (utskrivningsdag + 6 dagar) bland barn 0-6 år som aktuellt år/period varit inskrivna i slutenvård på grund av gastroenterit (ICD10-kod A08, A09 och E86.9 som huvuddiagnos).

Nämnare: Alla vårdtillfällen i slutenvård bland barn 0-6 år under aktuellt år/period på grund av gastroenterit (ICD10-kod A08, A09 och E86.9 som huvuddiagnos).

Vad visar indikatorn: Byte av vårdnivå, från till exempel en intensivvårdsavdelning till vårdavdelning, eller från vårdavdelning till hemmet, är alltid förenat med viss risk. Syftet är förstås att patientens tillstånd skall vara så stabilt, och patient och föräldrar så väl förberedda, att byte av vårdnivå skall kunna genomföras utan problem eller risk för patienten. En oplanerad återinskrivning anses därför vara en indikation på att processen inte varit optimal.

Oplanerad återinskrivning efter sluten sjukhusvård för gastroenterit hos barn 0-6 år kan ha flera orsaker. Sådana orsaker kan till exempel vara att patientens tillstånd inte varit tillräckligt stabilt för att klara utskrivning, att instruktioner och råd inför utskrivningen inte varit tillräckligt tydliga, eller att barnet smittats av annan infektion under vårdtiden på sjukhuset.

Målnivå: Det finns inga nationellt erkända målnivåer att referera till. Inför att den första rapporten skulle publiceras i maj 2015 rekommenderade sektorsrådet för barnsjukvård i Västra Götalandsregionen en målnivå om högst 6 procent, en nivå som gällde till och med år 2016. Från och med år 2017 är måltalet sänkt till högst 5 procent.

Skillnader inom regionen: Andelen barn som oplanerat återinskrevs inom sju dagar efter sjukhusvård för gastroenterit (Figur 1) ökade under perioden 2009 till 2012 från 1,7 procent till 4,6 procent för att därefter minska igen så att nivån fram till år 2017 varit stabil kring 3 procent. År 2018 ökade ånyo andelen till 4,1 procent för att under 2019 vara 2,6 procent. VGR har således under hela mätperioden nått målet om högst 5 procent. Vissa skillnader ses för de olika sjukhusen, men skillnaderna skall tolkas försiktigt då antalet barn som oplanerat återinskrivs är lågt vilket kan medföra betydande variationer från ett år till ett annat. Figur 2 visar frekvensen oplanerad återinskrivning per rullande 2-årsperiod vilket minskar effekten av tillfälliga variationer. Även med detta sätt att mäta når VGR målet om högst 5 procent.

Oplanerad återinskrivning inom sju dagar efter sjukhusvård för obstruktiva andningsbesvär

Källa: Vega

Vilket år avses: Tidsserie, 2009 – 2019 (Figur 3) respektive rullande perioder om två år under samma tidsperiod (Figur 4).

Täljare: Alla oplanerade återinskrivningar (oavsett diagnos) inom sju dagar (utskrivningsdag + 6 dagar) bland barn 0-6 år som aktuellt år/period varit inskrivna i slutenvård på grund av astma eller obstruktiv bronkit (ICD10-kod J20, J21, J22 eller J45 som huvuddiagnos).

Nämnare: Alla vårdtillfällen i slutenvård bland barn 0-6 år under aktuellt år/period på grund av astma eller obstruktiv bronkit (ICD10-kod J20, J21, J22 eller J45 som huvuddiagnos).

Vad visar indikatorn: Byte av vårdnivå, från till exempel en intensivvårdsavdelning till vårdavdelning, eller från vårdavdelning till hemmet, är alltid förenat med viss risk. Syftet är förstås att patientens tillstånd skall vara så stabilt, och patient och föräldrar så väl förberedda, att byte av vårdnivå skall kunna genomföras utan problem eller risk för patienten. En oplanerad återinskrivning anses därför vara en indikation på att processen inte varit optimal.

Oplanerad återinskrivning efter sluten sjukhusvård för obstruktiva andningsbesvär hos barn 0-6 år kan ha flera orsaker. Sådana orsaker kan till exempel vara att patientens tillstånd inte varit tillräckligt stabilt för att klara utskrivning, att instruktioner och råd inför utskrivningen inte varit tillräckligt tydliga, att instruktioner om eventuella andningshjälpmedel och inhalatorer inte varit tillräckligt tydliga, att eventuell uppföljning i öppenvården inte planerats, eller att barnet smittats av annan infektion under vårdtiden på sjukhuset.

Målnivå: Det finns inga nationellt erkända målnivåer att referera till. Inför att den första rapporten skulle publiceras i maj 2015 rekommenderade sektorsrådet för barnsjukvård i Västra Götalandsregionen en målnivå om högst 3 procent. I nuläget finns ingen strävan att sänka målnivån. Målnivån skall ej heller vara alltför låg då det för alltför många barn skulle innebära orimligt långa vårdtider och överbehandling.

Skillnader inom regionen: Andelen barn som oplanerat återinskrivs inom sju dagar efter sjukhusvård för obstruktiva andningsbesvär har i VGR under åren 2009 - 2018 varit mellan 1,3 och 2,5 procent. (Figur 3). VGR nådde således under hela mätperioden rekommenderad målnivå om högst 3 procent. Vissa skillnader ses för de olika sjukhusen, men skillnaderna skall tolkas försiktigt då antalet barn som oplanerat återinskrivs är lågt vilket kan medföra betydande variationer från ett år till ett annat. SÄS har sedan 2010 och SkaS har sedan 2014 haft färre än 3 procents återinskrivningar. Figur 4 visar frekvensen oplanerad återinskrivning per rullande 2-årsperiod vilket minskar effekten av tillfälliga variationer. Det tycks vara en tendens till ökad andel återinskrivna per rullande 2-årsperioder.