Källa: Luftvägsregistret (LVR)

Vilka år avses: Tidsserie, 2014-10-01 till 2019-12-31

Täljare: Svarsfrekvens, antal med uppgift om AKT. Resultat, antal med AKT 20 poäng eller mer.

Nämnare: Svarsfrekvens, antal 18 år och äldre med astma registrerade i LVR. Resultat AKT, antal 18 år och äldre med uppgift om AKT.

Vad visar indikatorn: Astma Kontroll Test (AKT) är ett strukturerat frågeformulär för bedömning av astmakontroll, dvs. hälsostatus för de senaste fyra veckorna. Det är patienten som besvarar frågorna där poängsumman 20-25 anger att astman är välkontrollerad, medan poängsumma < 20 indikerar dåligt kontrollerad astma. Bedömning av hälsostatus med AKT bör göras vid varje planerat besök.  

Målnivå: I Socialstyrelsens riktlinjer från 2015 rekommenderas att minst 95 % skall bedömas med AKT.

Västra Götaland jämfört med riket: Uppgift om AKT (Figur 1) är klart högre i riket (cirka 37,6 procent) jämfört med Västra Götaland (27,5 procent), även om andelarna över tid ökat i såväl riket som VGR. Varken riket eller VGR når således av Socialstyrelsen rekommenderat mål. Användningen av AKT är ungefär lika vanlig i alla åldersgrupper. I figur 2 visas andelen med välkontrollerad astma, dvs. AKT 20 eller mer. Av de med uppgift om AKT har cirka 60 procent välkontrollerad astma, oavsett åldersgrupp. Svarsfrekvensen i såväl riket som VGR är låg. 

Skillnader inom Västra Götaland: Skillnaderna i användandet av AKT är förvånansvärt lika inom VGR, mellan 25,4-32,6 procent, även om samtliga HSN-områden har sämre resultat än riket (Figur 1). Däremot skiljer sig andelen med välkontrollerad astma, där är resultatet för HSN-Östra bättre är riket medan övriga HSN-områden är på samma nivå som riket (Figur 2).

Könsskillnader: Användning av AKT är något vanligare hos män, och män har också något oftare välkontrollerad astma.

Källa: Luftvägsregistret (LVR)

Vilka år avses: Tidsserie, 2014-10-01 till 2019-12-31

Täljare: Svarsfrekvens, antal med uppgift om spirometri. Resultat, antal med normal lungfunktion (FEV1 80 % eller mer av förväntat innan reversering).

Nämnare: Svarsfrekvens, antal 18 år och äldre med astma registrerade i LVR. Resultat spirometri, antal 18 år och äldre med uppgift om spirometri.

Vad visar indikatorn: Vid astma bör lungfunktionen mätas med spirometri. Sådan mätning skall enligt Socialstyrelsens riktlinjer från 2015 göras vid diagnos, en gång årligen vid okontrollerad astma och minst en gång vart tredje år vid kontrollerad astma med eller utan underhållsbehandling. Vid diagnostik och uppföljning av astma är det framförallt luftvägsobstruktion som mäts vid spirometriundersökning, dvs. hur många liter luft under en sekund som kan blåsas ut vid maximal forcerad utandning (FEV1). Normal lungfunktion anses föreligga om FEV1 är minst 80 procent av förväntat. När spirometri används vid diagnostik av astma anses en ökning av FEV1 med mer är 12 procent efter inhalation av luftrörsvidgande läkemedel tala för astma.   

Västra Götaland jämfört med riket: I riket finns uppgift om spirometri i cirka 51,9 procent, i VGR är andelen klart lägre (44,2 procent) (Figur 3). Exakt hur många som borde gjort spirometri respektive år är svårt att säga då årliga spirometrikontroller bara rekommenderas vid okontrollerad astma, men man kan anta att resultatet för VGR minst borde vara på samma nivå som i riket. Dessvärre når inte något av HSN-områdena i VGR riksgenomsnittet. I de fall uppgift finns om spirometri har knappt 50 % en normal lungfunktion (Figur 4), klart högre andel (70,4 procent) i den yngre åldersgruppen jämfört med patienter 65 år och äldre (34,9 procent).

Skillnader inom Västra Götaland: Inom VGR ses skillnader i dokumenterad spirometri, från 38,6 till 57,4 procent. HSN Norra och Östra ligger över riksgenomsnittet och övriga under riksgenomsnittet (Figur 3). I andelen med normal lungfunktion är skillnaderna mindre (Figur 4). I samtliga HSN-områden är andelen på samma nivå som i riket (cirka 50 %).   

Könsskillnader: Män undersöks oftare med spirometri, men andelen med normal lungfunktion är lika hos de båda könen.

Källa: Luftvägsregistret (LVR)

Vilka år avses: Tidsserie, 2014-10-01 till 2019-12-31

Täljare: Antal med uppgift om strukturerad astmautbildning, tobaksrökning respektive exacerbation. Rökare, antal som röker.

Nämnare: Antal personer med astma, 18 år och äldre, registrerade i luftvägsregistret under aktuell mätperiod. Rökare, antal med uppgift om rökning.

Om indikatorerna: För att astmabehandlingen skall lyckas är det av stor vikt att personer med astma har god kännedom och kunskap om sjukdomen, om egenvård och riskfaktorer, samt om de läkemedel som används. I Socialstyrelsens riktlinjer från 2015 rekommenderas att minst 80 procent skall ha fått strukturerad patientutbildning inom 12 månader från diagnos. Luftvägsregistret registrerar för alla åldrar andelen som fått sådan utbildning de senaste fem åren.

Tobaksrökning påverkar inte bara den aktuella astmakontrollen utan tobaksrökning kan på sikt även leda till kronisk lungfunktionsnedsättning och andra sjukdomar såsom hjärt- kärlsjukdom. Det är därför av stor vikt att personer med astma inte börjar röka, och att de som röker får hjälp att sluta. I Socialstyrelsens riktlinjer från 2015 rekommenderas att minst 95 procent av vuxna med astma som röker skall erbjudas hjälp med rökavvänjning. En förutsättning för att kunna erbjuda rökavvänjning är förstås att man efterfrågat rökvanor. I Luftvägsregistret registreras för alla åldrar uppgifter om såväl egen rökning som passiv rökning.  

En exacerbation är en klar försämring av astman som inneburit oplanerat besök till sjukvården eller tillfälligt ändrad medicinering. Ett av målen med astmabehandlingen är att patienten inte skall behöva ha några exacerbationer. I Luftvägsregistret registreras antalet exacerbationer senaste året. 

Vid uppföljning och kontroll av astma är det flera punkter som behöver kontrolleras och värderas.

I Socialstyrelsens riktlinjer från 2015 anges att ett besök för astmakontroll skall innefatta:

• Bedömning av symtom med validerat frågeformulär, t ex AKT
• Anamnes om rökning/passiv rökning, exacerbationer och fysisk aktivitet
• Uppföljning av skriftlig behandlingsplan
• Undersökning av inhalationsteknik och mätning av längd och vikt
• Spirometri, varje år vid okontrollerad astma och minst vart tredje år vid kontrollerad astma med eller utan underhållsbehandling

I diagram 5-10 visas hur ofta (andel) man registrerat uppgifter om patientutbildning, rökning och exacerbation. 

Figur 5 visar hur stor andel av personerna med astma där det under aktuell mätperiod finns uppgift om genomgången strukturerad astmautbildning. I såväl riket som VGR har andelen som fått sådan utbildning ökat kraftigt, från cirka 65 procent till 96,9 procent i riket. I VGR är andelen någon procentenhet lägre. Andelen är ungefär lika hög i alla åldersgrupper och för män som kvinnor. I alla nämndområden ligger andelen som  fått strukturerad astmautbildning i nivå med riket. 

Figur 6-7-8-9. Uppgift om tobaksrökning registreras oftast bra, hos cirka 75 procent i VGR, vilket är något bättre jämfört med riket. Däremot registreras passiv rökning mindre ofta i VGR. Andelen som röker är någon procentenhet lägre i VGR (11,4 procent) jämfört med riket (12,8 procent), men i VGR är det en lägre andel som erbjudits rökavvänjning (18,6 procent jämfört med 34,4 procent i riket). Det finns också en klar åldersskillnad där rökning är hälftten så vanlig i gruppen 65 år äldre jämfört med övriga åldersgrupper. Tobaksrökning är något vanligare bland kvinnor, särskilt i åldersgruppen 45-64 år.

Figur 10 visar andelen med astma där det finns uppgift om exacerbation senaste 12 månaderna. I riket finns sådan uppgift för cirka 15.8 procent av patienterna, i VGR är motsvarande siffra cirka 8,2 procent.