Verksamhetsanalysen uppdateras ej efter 2020. Avsnitten som beskriver olika delar av hälso- och sjukvården uppdateras och publiceras på Statistik- och analysportalen:

https://www.vgregion.se/statistik-analysportalen/

Sammanfattning

Antalet fall av huvud- och halscancer ökar. Under 2016 fick nästan 1 400 personer diagnosen i Sverige. De flesta är över 65 år. Diagnosen är vanligare bland män än bland kvinnor, men fördelningen varierar beroende på var tumören är lokaliserad.

Huvud- och halscancer är ett samlingsbegrepp för tumörer i läpp, munhåla, svalg, struphuvud, näsa, bihålor, spottkörtlar samt lymfkörtelmetastas på halsen med okänd primärtumör. Varje diagnosgrupp är i sin tur indelade i undergrupper som skiljer sig åt, både vad gäller tillväxt, risk för spridning, prognos och behandling. De tre vanligaste grupperna är cancer i munhåla, mellansvalg och struphuvud.

Huvud- och halscancer kan behandlas med kirurgi, strålning eller cytostatika. Patienter med tumör som upptäcks tidigt behandlas oftast med operation eller strålbehandling. Patienter med en cancer i ett mer avancerat skede får oftast en kombinationsbehandling vilket ökar risken för bestående problem, exempelvis med sväljning och muntorrhet.

Indikatorerna nedan visar bland annat att:

  • 99,6 procent av de med nyupptäckt huvud- och halscancer diskuterades under multidisciplinär konferens (målnivå 90 procent).
  • Medianväntetiden från remiss till behandlingsstart är 44 dagar.
  • Den relativa fem års överlevnaden låg på 67 procent (målnivå 70 procent).

Täckningsgraden mot Cancerregistret för Västra Götalandsregionen diagnosår 2016 är 95 procent.

På grund av eftersläp av registreringar har täckningsgraden under tidigare år, gått upp till 100 procent. Det beräknas även årets täckningsgrad göra.


Multidisciplinär konferens

Källa: Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer

Vilka år avses: Diagnosår 2011-2016

Täljare: Patienter bedömda på multidisciplinär konferens

Nämnare: Registrerade patienter som fått diagnos under tiden 2011-2016. Patienter med läppcancer har exkluderats.

Vad visar indikatorn: Indikatorn redovisar andelen patienter som diskuterades vid multidisciplinär konferens (MDK).

MDK är ett globalt vedertaget arbetssätt som implementerats i cancervården i syfte att säkra jämlik bedömning av hög kvalitet, korta beslutsvägar och öka följsamheten till vårdprogram och behandlingsriktlinjer. MDK innebär en schemalagd, återkommande och strukturerad värdering av patienten utifrån diagnostiska och behandlingsrelaterade perspektiv. Genom samverkan mellan olika discipliner får patienten en behandlingsrekommendation baserad på flera experters synpunkter. Dessutom kan MDK användas för att identifiera patienter som kan behandlas inom kliniska studier. 

Målnivå: Målsättningen är att 90 procent av alla med nyupptäckt huvud-halscancer skall diskuteras på MDK med undantag för små läppcancrar (T1) som kan behandlas direkt på respektive enhet.  

Västra Götaland jämfört med riket: 99,6 procent av de med nyupptäckt huvud- och halscancer i Västra Sjukvårdsregionen 2016 diskuterades på multidisciplinär konferens. Andelen har legat på en stabil och hög nivå sedan mätningarna startade 2008. Andelen fall som diskuterades på MDK totalt i riket ligger högt, 2016 på 99 procent, det vill säga nästan i nivå med Västra Sjukvårdsregionen. Både Västra Götaland och riket når målnivån på 90 procent.

Skillnader inom regionen: Det finns inga skillnader inom regionen i detta avseende. 

Könsskillnader: Det finns inga könsskillnader avseende andelen patienter som tas upp på multidisciplinär konferens men allmänt är det fler män än kvinnor som drabbas av huvud- och halscancer. Detta gäller även de små läppcancrarna som enligt det Nationella vårdprogrammet för huvud- och halscancer inte behöver tas upp på multidisciplinär konferens. 

Väntetid från remiss till behandlingsstart

Vilka år avses: År för påbörjad behandling 2011-2016

Vad visar indikatorn: Tid från remiss till behandlingsstart. Median samt 25:e och 75:e percentil i antal dagar, dvs. dag då hälften, respektive 25 procent eller 75 procent av patienterna slutfört ledtiden.

Urvalet är Registrerade patienter som påbörjat behandling 2011-2016. Negativa väntetider och väntetider större än 365 dagar har exkluderats.

Målnivå: Huvud- och halscancer utreds sedan hösten 2015 enligt standardiserat vårdförlopp (SVF) vilket har inneburit att alla ledtider och målnivåer blev kortare. Målnivån för utredning är enligt SVF 23 dagar från remissankomst till multidisciplinär konferens (MDK) och 12 dagar från MDK till kirurgisk behandling samt 20 dagar från MDK till onkologisk behandling. 

Västra Götaland jämfört med riket: Mediantiden från remissankomst till start av behandling var 47 dagar i Västra Götalandsregionen jämfört med 44 dagar i hela riket och det var 44 procent av patienterna både i Västra Sjukvårdsregionen och i riket som uppfyllde målnivån för tiden från remissankomst till start av behandling.

Under 2016 genomfördes 52 procent av utredningarna (remissankomst-MDK) inom 23 dagar, vilket är något bättre jämfört med tidigare år. Färre uppfyllde målnivån gällande tiden från MDK till kirurgisk behandling, 35 procent. Men hela 59 procent uppfyllde målnivån från MDK till onkologisk behandling, vilket är en stor förbättring jämfört med 31 procent 2015. För hela förloppet från remissankomst till start av behandling uppfylldes målnivån i 44 procent av fallen.

Skillnader inom regionen: Behandlingen sker enbart på Sahlgrenska Universitetssjukhuset med undantag för små läppcancrar. Därför är tiden från MDK till start av behandling samma inom regionen.

Dock råder det skillnader inom regionen när det kommer till andel patienter som utreds inom målsättningen 23 dagar från remissankomst till behandlingsbeslut. Detta är en anledning till de något långa väntetiderna från remiss till behandlingsstart. Andelen patienter som uppfyller målsättningen 23 dagar från remissankomst till behandlingsbeslut varierar mellan sjukhusen, från 41 till 61 procent. År 2016 hade Sahlgrenska Universitetssjukhuset minst antal patienter som uppfyllde målsättningen och Norra Älvsborgs Sjukhus flest. Skillnaderna får tolkas med viss försiktighet då det är få patienter per sjukhus men enligt dialogmöten under året varierar tillgången på snabb diagnostik (röntgen, operationskapacitet, svar på PAD med mera) mellan sjukhusen.

Könsskillnader: Det finns inga könsskillnader gällande väntetider från remiss till behandlingsstart.

Fem års relativ överlevnad

Vilka år avses: 1995-2014 (femårs-perioder)

Vad visar indikatorn: Relativ 5-årsöverlevnad vid huvud- och halscancer. Avser patienter 30–89 år vid diagnos (åldersstandardiserade värden).  

Målnivå: Målnivån för den relativa fem-års överlevnaden är satt till 70 procent i det Nationella vårdprogrammet för huvud-halscancer.

Västra Götaland jämfört med riket: Den relativa fem-års överlevnaden för huvud- och halscancer är 67 procent i Västra Götalandsregionen men varierar mycket beroende på tumörstadie vid diagnos och mellan de olika tumörlokalerna. Överlevnaden har förbättrats de sista tio åren. Bäst överlevnad har läppcancer och sämst överlevnad har cancer i nedre delen av svalgetÖverlevnaden i Västra Götalandsregionen är jämförbar med landet i övrigt, 68 procent. Varken Västra Götalandsregionen eller riket når upp till målnivån på 70 procent.

Skillnader inom regionen: Det finns inga regionala skillnader avseende överlevnad.

Könsskillnader: Det finns inga direkta skillnader avseende överlevnad som beror på kön men andelen kvinnor och män varierar mellan de olika tumörlokalerna. Det är ungefär samma andel män och kvinnor som får cancer i spottkörtlarna och i munnen men männen är överrepresenterade exempelvis för cancer i mellansvalget, nedre delen av svalget, läppcancer och stämbanden. Det innebär att männen är i majoritet både för den tumörlokal som har bäst och sämst överlevnad.