Verksamhetsanalysen uppdateras ej efter 2020. Avsnitten som beskriver olika delar av hälso- och sjukvården uppdateras och publiceras på Statistik- och analysportalen:

https://www.vgregion.se/statistik-analysportalen/

Sammanfattning

Dödligheten i hjärtinfarkt och ischemisk hjärtsjukdom har varit sjunkande under flera år, men är fortfarande betydande. Resultaten för Västra Götalandsregionen (VGR) skiljer sig dock inte från riket i stort. 

Vid hjärtinfarkt leder en blodpropp i de centrala kranskärlen snabbt till skada på hjärtmuskeln. Ju snabbare cirkulationen kan återupprättas genom reperfusion, desto mindre blir den bestående skadan på hjärtat. Reperfusion görs oftast med ballongvidgning, men kan även göras med blodproppslösande läkemedel eller bypass-kirurgi.

I såväl VGR som riket når man målet för andelen patienter som behöver sådan behandling, även om varken riket eller VGR alltid lyckas ge behandlingen inom utsatt tid.

Andelen patienter med hjärtinfarkt utan ST-höjning som kranskärlsröntgas inom 72 timmar är lägre i VGR än i riket, därtill finns det inom regionala skillnader.

Behandlingsmålen nås för flera andra viktiga utrednings- och behandlingssteg vid hjärtinfarkt. Däremot finns ytterligare områden där såväl riket som VGR skulle behöva nå något längre för att förebygga ny hjärtinfarkt och fortskridande hjärt- kärlsjukdom. Det gäller till exempel kontroll av blodtryck och blodfetter, samt rökstopp och fysisk träning.

Rapporteringen från SÄS-Borås är osäker på grund av tekniska problem med dataöverföringen till Swedeheart för perioden 2010-2014. Därför visas endast resultat för 2015, och för en del indikatorer för 2016, och framåt för SÄS-Borås. Se tidigare verksamhetsanalyser för rapportering gällande perioden före 2015.


Publicerad 2017-06-07 Uppdaterad 2018-06-07

Hjärtinfarkt

 

Död efter hjärtinfarkt

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 1987 till 2016

Täljare: Antal patienter som avlider inom 28 dagar efter hjärtinfarkt.

Nämnare: Antal patienter som uppfyller kriterier för hjärtinfarkt (ICD10=I21, 20 år och äldre, och som registrerats i patientregistret under mätperioden).

Vad visar indikatorn: Åldersstandardiserad letalitet. Mäter andelen som dör inom 28 dagar efter hjärtinfarkt, d.v.s. ett kvalitetsmått på hur väl hela vårdkedjan fungerar.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Under tidsperioden 1987 - 2016 har andelen döda inom 28 dagar efter hjärtinfarkt minskat betydligt, från cirka 48 % till 27 % i VGR och 26 % i riket.

Skillnader inom regionen: Ej analyserat

Könsskillnader: Inga säkra könsskillnader i VGR eller riket.

Reperfusionsbehandling vid ST-höjningsinfarkt

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Swedeheart

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2010 till 2017.

Täljare: Antal patienter med hjärtinfarkt med ST-höjning som behandlats med reperfusion, 18-79 år.

Nämnare: Antal patienter som uppfyller kriterier för behandling (ICD10=I21, 18-79 år, och som registrerats i Swedeheart under mätperioden).

 

Vad visar indikatorn: Hjärtinfarkt orsakas av ett stopp, en blodpropp, i något av de blodkärl som förser hjärtat och hjärtmuskeln med blod. Hjärtmuskeln skadas snabbt ifall ett centralt kranskärl täpps till, och sådana allvarliga cirkulationsstörningar brukar synas på EKG som ST-höjning eller nytillkommet vänstergrenblock. Skadan på hjärtmuskeln minskar ifall cirkulationen snabbt återupprättas. Reperfusionsbehandling syftar till att återställa blodcirkulationen, och det görs med ballongvidgning (PCI), blodproppslösande behandling (trombolys) eller genom bypass-operation. Indikatorn anger andelen patienter med ST-höjningsinfarkt, 79 år och yngre, som reperfusionsbehandlats.

Målnivå: 85 % eller mer enligt Socialstyrelsen. Regionalt måltal 88 % eller mer. Gäller för patienter under 80 år.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: I såväl VGR som riket har andelen reperfunderade ökat från cirka 80 % år 2010 till drygt 90 % 2017. Fram till 2013 var andelen reperfunderade 4-5 procentenheter lägre i VGR än i riket, men 2017 görs reperfusionsbehandling nästan lika ofta i VGR som i riket och båda når målnivån.

Skillnader inom regionen: De avvikelser som man ser varierar från ett år till ett annat. SU-Mölndal och SkaS-Lidköping har de senaste åren legat på en lägre nivå.

Könsskillnader: Jämförelsen baseras på resultaten för 2017 och åldersgruppen 79 år och yngre. Inga säkra könsskillnader i VGR eller riket.

 

 

Andel patienter med ST-höjningsinfarkt som får reperfusionsbehandling inom målsatt tid

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Swedeheart

Vilka år avses: Tidsserie 2010 till 2017.

Täljare: Antal patienter med hjärtinfarkt med ST-höjning som behandlats med reperfusion inom målsatt tid, 18-79 år.

Nämnare: Antal patienter som uppfyller kriterier för behandling (ICD10=I21, 18-79 år, och som registrerats i Swedeheart under mätperioden).

 

Vad visar indikatorn: Ju snabbare blodcirkulationen till hjärtat kan återställas, desto mindre blir den bestående hjärtmuskelskadan. Reperfusionsbehandling skall därför ges så snart det är möjligt. Ballongvidgning (PCI) är förstahandsmetod, och måltiden för PCI är 90 minuter. Ifall transporttiden till ett PCI-center är 120 minuter eller mer, skall trombolys ges inom 30 minuter. Indikatorn anger andelen patienter med ST-höjningsinfarkt, 79 år och yngre, där reperfusionsbehandling givits inom målsatt tid.

Målnivå: 90 % eller mer enligt Socialstyrelsen. Gäller för patienter under 80 år.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen som får reperfusionsbehandling inom målsatt tid har ökat i såväl VGR som riket, från cirka 70 % till 76 % respektive 77 %. Varken regionen eller riket når målnivån.

Skillnader inom regionen: SkaS-Skövde når som enda sjukhus i regionen Socialstyrelsens mål om minst 90 % reperfunderade inom målsatt tid. Deras resultat har också under hela mätperioden varit bättre än riksgenomsnittet.

Könsskillnader: Jämförelsen baseras på resultaten för 2017 och åldersgruppen 79 år och yngre. Inga säkra könsskillnader i VGR eller riket.

Kranskärlsröntgen vid icke ST-höjningsinfarkt inom 72 timmar

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Swedeheart

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2010 till 2017.

Täljare: Antal patienter med hjärtinfarkt, utan ST-höjning, som kranskärlsröntgats inom 72 timmar från inskrivning på hjärtavdelning, 18-79 år.

Nämnare: Antal patienter som uppfyller kriterier för behandling (ICD10=I21, 18-79 år, och som registrerats i Swedeheart under mätperioden).

Vad visar indikatorn: Vid vissa hjärtinfarkter orsakar blodproppen inte ett komplett stopp av blodflödet, vilket ger en annan EKG-bild och dessa benämns icke ST-höjningsinfarkt. Kranskärlsröntgen är viktigt för att bedöma behov av ballongvidgning eller bypass-operation. Utredningen ska göras skyndsamt men inte lika akut som vid ST-höjningsinfarkt.

Indikatorn anger andelen patienter, 79 år och yngre, med icke ST-höjningsinfarkt och indikation för kranskärlsröntgen som gjort undersökningen inom 72 timmar från inskrivning på hjärtavdelningen.

Målnivå: Regionalt måltal 85 % eller mer. Gäller för patienter under 80 år.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: I VGR är andelen krans-kärlsröntgade patienter med icke ST-höjningsinfarkt 2017 69 %, i riket är motsvarande andel 82 %.

Skillnader inom regionen: Resultaten i VGR varierar mellan sjukhusen.  Borås, NU-sjukvården, SkaS Lidköping och SkaS Skövde har resultat i nivå med riket. Övriga sjukhus ligger under nivån i riket.

Könsskillnader: Jämförelsen baseras på resultaten för 2017 och åldersgruppen 79 år och yngre. I VGR är andelen kranskärlsröntgande inom 72 timmar samma för kvinnor jämfört med män. I riket är andelen kranskärlsröntgade män något högre än för kvinnor.

Blodproppshämmande behandling med ADP-receptorblockerare (P2Y12-receptorblockerare) vid ST- och icke ST-höjningsinfarkt

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Swedeheart

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2010 till 2017.

Täljare: Antal patienter med blodproppshämmande behandling med ADP-receptorblockerare (P2Y12-receptorblockerare) vid ST- och icke ST- höjningsinfarkt.

Nämnare: Antal patienter som uppfyller kriterier för behandling (ICD10=I21 18 år och äldre, och som registrerats i Swedeheart under mätperioden).

Vad visar indikatorn: Efter en hjärtinfarkt behöver man skydda hjärtat från nya blodproppar. Det görs med blodproppsförebyggande läkemedel. Den första tiden efter hjärtinfarkten används ofta en kombination av läkemedel, vanligen acetylsalicylsyra tillsammans med trombocythämmande läkemedel av typen ADP-receptorblockerare (P2Y12-receptorblockerare). Indikatorn visar andelen patienter, 79 år och yngre, som vid utskrivning efter ST-höjnings eller icke ST-höjningsinfarkt behandlas med ADP-receptorblockerare.

Målnivå: 90 % eller mer enligt Swedeheart.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen i såväl VGR som riket har långsamt ökat sedan 2010 för att nå runt 96-97 % 2017. Såväl VGR som riket når således rekommenderat mål.

Skillnader inom regionen: Samtliga sjukhus i VGR följer riksgenomsnittet, och samtliga klarar rekommenderat mål.

Könsskillnader: Jämförelsen baseras på resultaten för 2017 och åldersgruppen 79 år och yngre. I såväl riket som VGR är andelen kvinnor som behandlas med ADP-receptorblockerare lägre än andelen män.

ACE-hämmare eller angiotensin II-receptorblockerare (RAAS-hämmare) vid utskrivning

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Swedeheart

Vilka år avses: Tidsserie 2010 till 2017.

Täljare: Antal patienter patienter med RAAS-hämmare (ACE-hämmare eller angiontensin II-receptorantagonist) efter ST- och icke ST-höjningsinfarkt.

Nämnare: Antal patienter som uppfyller kriterier för behandling (ICD10=I21 18 år och äldre, och som registrerats i Swedeheart under mätperioden).

Vad visar indikatorn: Vid riskfaktorer såsom diabetes, hypertoni eller hjärtsvikt, tidigare eller aktuell, rekommenderas tilläggsbehandling med RAAS-hämmare (ACE-hämmare eller angiotensin II-receptorantagonist). Behandlingen skyddar hjärtat, vilket innebär minskad risk att avlida, få ny hjärtinfarkt eller bli återinskriven för hjärtsvikt. Indikatorn mäter andelen patienter, 79 år och yngre, med hjärtinfarkt och någon av ovanstående riskfaktorer som vid utskrivningen behandlas med RAAS-hämmare.

Målnivå: 90 % eller mer enligt Swedeheart, även en regional målnivå. Gäller för patienter yngre än 80 år.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen i såväl VGR som riket når det rekommenderade målet om minst 90 % behandlade.

Skillnader inom regionen: Resultaten för sjukhusen i VGR är generellt bättre eller på nivå motsvarande riksgenomsnittet. Även om resultaten för vissa sjukhus tangerar målnivån så avviker flertalet sjukhus inte från rekommenderat mål. SU Mölndals nivå är säkerställt lägre än i riket och avsevärt lägre än rekommenderat mål.

Könsskillnader: Jämförelsen baseras på resultaten för 2017 och åldersgruppen 79 år och yngre. I VGR var andelen kvinnor och män som behandlas med RAAS-hämmare lika, i riket var andelen kvinnor något lägre än andelen behandlade män.

Andel patienter som når mål för systoliskt blodtryck (<140 mm Hg) 12-14 månader efter hjärtinfarkt

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Swedeheart

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2010 till 2017.

Täljare: Antal patienter, 75 år och yngre med hjärtinfarkt  som vid uppföljning 12-14 månader senare når mål för rekommenderat systoliskt blodtryck mindre än 140 mm Hg.

Nämnare: Antal patienter, som uppfyller kriterier för behandling (ICD10=I21, 75 år och yngre, och som registrerats i Swedeheart under mätperioden).

Vad visar indikatorn: Indikatorn mäter andelen patienter, 75 år och yngre, med hjärtinfarkt som vid uppföljning 12-14 månader senare når målet för rekommenderat systoliskt blodtryck (<140 mm Hg).

Målnivå: 75 % eller mer enligt Swedeheart.

 

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen i VGR och i riket som når målet för rekommenderat blodtryck år 2017 är 76 % respektive 79 %. VGR och riket når således målnivån om minst 75 %.

Skillnader inom regionen: Fyra sjukhus i VGR, Borås, Kungälv, SU-Sahlgrenska och SU-Östra når alla det rekommenderade målet om minst 75 % med systoliskt blodtryck <140 mm Hg. SkaS Skövdes nivåer är statistisk säkert lägre än riksgenomsnittet.

Könsskillnader: Jämförelsen baseras på resultaten för 2017 och åldersgruppen 75 år och yngre. I VGR var det 11 procentenheter färre kvinnor än män som nådde målnivån för systoliskt blodtryck. I riket var skillnaden 5 procentenheter. Dessa skillnader är statistiskt säkerställda.

Andel patienter som vid uppföljning 12-14 månader efter hjärtinfarkt deltagit i fysiskt träningsprogram

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Swedeheart

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2010 till 2017.

Täljare: Antal patienter, 75 år och yngre med hjärtinfarkt  som vid uppföljning 12-14 månader senare deltagit i fysiskt träningsprogram.

Nämnare: Antal patienter, som uppfyller kriterier för behandling (ICD10=I21, 75 år och yngre, och som registrerats i Swedeheart under mätperioden).

Vad visar indikatorn: Ökad fysisk aktivitet är en av de åtgärder och livsstilsförändringar som ofta blir aktuella efter en hjärtinfarkt. Det kan ske genom egen träning, att patienten förskrivs fysisk aktivitet på recept eller att de deltagit i fysiskt träningsprogram. Indikatorn mäter andelen patienter, 75 år och yngre, med hjärtinfarkt som vid uppföljning 12-14 månader senare deltagit i fysiskt träningsprogram.

Målnivå: 60 % eller mer enligt Swedeheart.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen som deltagit i fysiskt träningsprogram har ökat och är 2017 i VGR 49 % och i riket 54 %. Varken riket eller VGR når rekommenderat mål om minst 60 %.

Skillnader inom regionen: Betydande variation ses i VGR där resultaten för Alingsås, Kungälv och SU-Sahlgrenska var bättre än i riket. Borås, SU-Mölndal och SU-Östra når nivå motsvarande rikets, medan andelen som deltagit i fysiskt träningsprogram vid övriga sjukhus i regionen är lägre än riksgenomsnittet.

Könsskillnader: Jämförelsen baseras på resultaten för 2017 och åldersgruppen 75 år och yngre. Inga säkra könsskillnader vare sig i VGR eller riket.

Andel patienter som vid uppföljning efter 12-14 månader når mål för LDL-kolesterol

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Swedeheart

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2010 till 2017.

Täljare: Antal patienter, 75 år och yngre med hjärtinfarkt  som vid uppföljning 12-14 månader senare når mål för rekommenderat mål för LDL-kolesterol (<1,8 mmol/l).

Nämnare: Antal patienter, som uppfyller kriterier för behandling (ICD10=I21, 75 år och yngre, och som registrerats i Swedeheart under mätperioden).

Vad visar indikatorn: Behandling av förhöjda blodfetter är ytterligare en av de åtgärder och livsstilsförändringar som ofta blir aktuella efter en hjärtinfarkt. Det sker oftast med hjälp av blodfettsänkande läkemedel, vanligen statiner. Indikatorn mäter andelen patienter, 75 år och yngre, med hjärtinfarkt som vid uppföljning 12-14 månader senare når mål för LDL-kolesterol (< 1,8 mmol/L eller minst 50 % reduktion).

Målnivå: 60 % eller mer, måltal enligt såväl Socialstyrelsen som Swedeheart.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Såväl VGR som riket når 2017 rekommenderat mål med 65 %.

Skillnader inom regionen: SU Sahlgrenska och Kungälv redovisade 2017 resultat bättre än målet för LDL-kolesterol. Övriga sjukhus i VGR redovisar resultat som är på samma nivå som riksgenomsnittet, förutom Alingsås, SkaS-Skövde och Lidköping som 2017 ligger under riksgenomsnittet.

Könsskillnader: Jämförelsen baseras på resultaten för 2017 och åldersgruppen 75 år och yngre. I riket är andelen kvinnor som når målet lägre än för män. Inga säkra könsskillnader i VGR.

Andel patienter som slutat röka vid uppföljning 12-14 månader efter hjärtinfarkt

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Swedeheart

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2010 till 2017.

Täljare: Antal patienter, 75 år och yngre med hjärtinfarkt  som vid uppföljning 12-14 månader slutat röka.

Nämnare: Antal rökande patienter, som uppfyller kriterier för behandling (ICD10=I21, 75 år och yngre, och som registrerats i Swedeheart under mätperioden).

 Vad visar indikatorn: Tobaksrökning är en starkt bidragande orsak till hjärt-kärlsjukdom, varför rökstopp är viktigt för att förhindra ytterligare försämring efter en hjärtinfarkt. I behandlingen och uppföljningen av hjärtinfarkt ingår därför att hjälpa och stödja patienten att sluta röka. Indikatorn mäter andelen patienter, 75 år och yngre, med hjärtinfarkt som vid uppföljning 12-14 månader senare slutat röka.

Målnivå: 75 % eller mer enligt Socialstyrelsen.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Nivån har varit relativt stabil över tid, där andelen patienter som slutat röka i VGR som riket är 54 % respektive 56 %. Varken VGR eller riket når således rekommenderat mål om minst 75 %.

Skillnader inom regionen: Sjukhusen i VGR redovisar resultat som i stort följer riksgenomsnittet. Ett undantag är SkaS-Skövde som 2017 ligger under riksgenomsnittet.

Könsskillnader: Jämförelsen baseras på resultaten för 2017 och åldersgruppen 75 år och yngre. Inga säkra könsskillnader vare sig i VGR eller riket.

Sammanställning hjärtsjukvård 2017

De ljusblå värdena i nedanstående tabell visar värden som ligger signifikant sämre än riksgenomsnittet (<0,05) och de mörkblå visar på motsvarande sätt värden som ligger signifikant bättre. Mellanblå färg visar på att den observerade skillnaden inte är statistiskt säker.

Andelar i procent (%). Åldersindelat på samma sätt som ovan. Ingen könsuppdelning.