Verksamhetsanalysen uppdateras ej efter 2020. Avsnitten som beskriver olika delar av hälso- och sjukvården uppdateras och publiceras på Statistik- och analysportalen:

https://www.vgregion.se/statistik-analysportalen/

Fördjupningsrapporter

Incitamentet för en sådan analys är vanligen att inomregionala skillnader noterats i rapporterna från olika nationella kvalitetsregister, eller att Västra Götalands resultat märkbart skulle skilja sig från riksgenomsnittet.

Rapporterna publiceras löpande, efter publiceringsdatum, i denna flik men finns också att finna i anlutning till respektive ämnesområde.


Skriven av
Publicerad 2016-04-08 Uppdaterad 2017-01-11

Somatisk vård och hälsoutfall vid samtidig psykisk sjukdom

Författare

Jarl Torgerson, Anna Kjellström, Koncernavdelning Data och analys

 Karin Overgaard, Avdelning Kvalitetsuppföljning, uppdrag och avtal, enheten för primärvård

Harriet Johnson Dimberg, Avdelning Kvalitetsuppföljning, uppdrag och avtal, enheten för specialistvård

Publiceringsdatum: 2016-02-29

Länk till rapporten:                                              

Somatisk vård och hälsoutfall vid samtidig psykisk sjukdom.pdf

Sammanfattning

I Västra Götaland behandlas cirka 1200 barn för diabetes, där den absoluta majoriteten av barn med diabetes har typ 1-diabetes.

Enligt kvalitetsregistret SWEDIABKIDS årsrapport var incidensen diabetes hos barn (0 - 17 år) 38,4 per 100 000 år 2014. Incidensen av diabetes hos barn har inte ökat i Sverige de fem senaste åren. Incidensen i Västra Götaland är i nivå med riket.

Antalet barn med diabetes kommer dock att öka eftersom befolkningen i Västra Götaland kommer att öka.

Vården av barn med diabetes i Sverige är bland de bästa i världen, men det finns inom Västra Götaland skillnader i blodsockerkontroll. Inget sjukhus i regionen hade dock resultat som med statistisk säkerhet visade sämre resultat än riksgenomsnittet 2014.

Vi har inte funnit några uppenbara ojämlikheter i vården av barn med diabetes i Västra Götaland.

I screeningen för eventuella diabeteskomplikationer behöver ögonbottenundersökningarna inom NU-sjukvården öka och annan komplikationsscreening behöver öka vid samtliga sjukhus.

Antalet planerade besök på diabetesmottagning kommer att öka eftersom befolkningen ökar, men vissa barn kan behöva betydligt tätare kontakter med mottagningen för att nå god en bättre blodsockerkontroll än idag. Användandet av insulinpumpar och kontinuerlig vävnadssockermätning kommer att öka inom hela regionen dels på grund av förändrade behandlingsrutiner och dels på grund av ökad befolkning.

Strokevården i Västra Götaland 2005-2013 - En fördjupningsanalys

Författare

Lars Rosengren, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Karin Fröjd, Koncernstab hälso- och sjukvård, Avdelning vårdens innehåll och kunskap, Enhet kunskapsbaserad vård

Bo Palaszewski, Koncernavdelning Data och Analys, regional vårdanalys

Publiceringsdatum: 151221

Länk till rapporten: Fördjupad_strokeanalys_20151228.pdf

Sammanfattning

Strokeinsjuknandena minskar i Västra Götaland på samma sätt som i Riket och bedöms bero på förbättrad primär- och sekundärprevention. Förekomsten i regionen varierar, men det finns ingen säker förklaring till variationen. Invandrartäta områden i Göteborg har tidigare haft högre förekomst än områden med låg andel invandrare. Dessa skillnader håller på att utjämnas.

Rökning är en riskfaktor för stroke. Andelen rökare av de som har drabbats av stroke minskar både bland män och kvinnor.

Strokeenhetsvård för patienter med misstänkt stroke är mycket högt prioriterat. Andelen patienter med stroke som har direktintagits på strokeenhet utan att först ha vårdats på annan vårdenhet har ökat från ca 70 till 80 procent. Direktintagning på strokeenhet i Västra Götalandsregionen når i snitt bara till måttlig målnivå i det nationella kvalitetsregistret för stroke, Riks-Stroke. Förklaringen till att patienter med stroke inte tas in direkt på strokeenhet i högre omfattning beror troligen i första hand på brist på strokevårdplatser, men en bristande kompetens eller bristande rutiner för att identifiera strokepatienter på akutmottagningarna kan också bidra. Ytterligare ansträngningar behöver göras för att öka andelen direktintag.

Larm för trombolys har ökat kraftigt och numera är det lika vanligt med larm för de äldre (över 80 år) som för de yngre. Ökningen har skett i hela regionen. Det larmas mer sällan för ensamboende, som inte har någon anhörig som kan larma. Det larmas oftare för män än för kvinnor vilket till del kan förklaras av att kvinnor mer ofta än män är ensamboende men detta är inte hela förklaringen utan skillnader kvarstår. Dessutom larmas det mer sällan för strokepatienter i områden med hög andel födda utanför Sverige.

Andelen patienter med hjärninfarkt som får reperfusionsbehandling har ökat under perioden, men VGR når inte upp till Riks-Strokes höga målnivå eller Socialstyrelsens måltal, bägge 15 procent. SkaS Skövde är det enda sjukhus i VGR som når den höga målnivån. Kvinnor får reperfusionsbehandling i något lägre utsträckning än män, vilket kan förklaras med kvinnors högre ålder samt att de bor ensamma i större utsträckning än män. Det senare kan bidra till att tid från symptomdebut till sjukhus blir för lång för att reperfundernade behandling ska kunna sättas in. En något högre andel av invånare med eftergymnasial utbildning fick reperfusionsbehandling än de med lägre utbildning. En förklaring till detta kan vara en större kunskap om stroke bland de med högre utbildning.

Det är viktigt att tiden till reperfusionsbehandling är så kort som möjligt. Mediantiden från ankomst till sjukhuset tills dessa att trombolysbehandling påbörjas i Västra Götaland för 2013 uppfyller de måltal som Riks-Stroke anger som hög målnivå samt även Socialstyrelsens måltal, dvs max 40 minuter. Denna tid har förkortats år från år. Sahlgrenska var bäst i Sverige 2013 med 23 minuter, men tre sjukhus i Västra Götalandsregionen når inte målnivån. Det är viktigt att se över rutinerna så att tiden till behandling fortsätter att minska.

Sekundärpreventionen har förbättrats. Andelen patienter med stroke som har blodtryckssänkande behandling vid utskrivning har stadigt ökat under perioden 2005-2013. De med kortare utbildning och de som bor i områden med stor andel födda utanför Sverige får oftare blodtryckssänkande behandling.

Andelen patienter i åldersgruppen 18-80 år med stroke och förmakflimmer som har blivit insatta på antikoagulantia har ökat. Även antikoagulantiabehandling för de som är äldre än 80 år har ökat. Kvinnor får antikoagulantia mer sällan än män, även efter att hänsyn tagits till ålder. Patienter med förgymnasial utbildning får antikoagulantia i mindre utsträckning än de med högre utbildning. Patienter med låg utbildning får antikoagulantiabehandling i lägre utsträckning än de med högre utbildning.

Män får blodfettsänkande behandling med statiner oftare än kvinnor. Patienter med inkomst på hög- och mellannivå med hjärninfarkt fick statinbehandling vid utskrivning i något högre utsträckning än de med låg inkomst.

Dödligheten 90 dagar efter stroke var något lägre för patienter med inkomst på mellan- och hög nivå, i övrigt fanns inga skillnader.

ADL-oberoende efter tre månader, för de som var oberoende innan insjuknandet, skiljer sig åt med avseende på inkomst på så sätt att de med inkomst på hög- och mellannivå har högst ADL-oberoende och de med låg inkomst har lägre grad av ADL-oberoende efter att justeringar gjorts för ålders-skillnader.

Diabetes hos barn i Västra Götaland 2010-2014 - En fördjupningsanalys

Författare:

Kristina Narbro och Bill Hesselmar, Koncernavdelning data och analys

Gun Forsander och Stig Attvall, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Publiceringsdatum: 2015-12-10

 Länk till rapporten: Fördjupningsanalys - Diabetes hos barn i Västra Götaland 2010 - 2014.pdf

Sammanfattning

Diabetessjukvården för barn i Sverige är mycket god, bland den bästa i världen. 2014 fanns fortfarande inomregionala skillnader i andelen barn som når mål för HbA1c, men resultaten för samtliga kliniker i Västra Götaland var på samma nivå som riksgenomsnittet eller bättre.

Nittiosju procent av barnen, och cirka 85 procent av föräldrarna var enligt 2013 års registrering födda i Sverige.
Flickor och pojkar hade 2013 lika god blodsockerkontroll.
Albumin i urin skall kontrolleras årligen. Drygt 70 % av barnen har kontrollerat albumin i urin 3-4 gånger under en fyraårsperiod.
Blodtryck skall kontrolleras varje år från 10 års ålder. Nästan 87 % av barnen har kontrollerat blodtryck 3-4 gånger under en fyraårsperiod.
Sköldkörtelfunktionen skall kontrolleras vid debut av sjukdomen, och därefter i glesare intervall, men minst vart annat till vart tredje år. Drygt 86 % av barnen har kontrollerat sköldkörtelfunktionen med TSH minst en gång under en treårsperiod.
Blodprov för glutenöverkänslighet skall kontrolleras vid diabetesdebut och därefter med två till tre års mellanrum. Cirka 87 % av barnen har tagit blodprov för glutenöverkänslighet minst en gång under en treårsperiod.
Ögonbottnar skall från 10 års ålder kontrolleras vart annat år. Nästan alla barn med diabetes, 10 år och äldre, hade genomgått ögonbottenundersökning minst 1 gång under en fyraårsperiod, och minst 70 % av barnen hade de senaste två åren gjort ögonbottenundersökning.
De inomregionala skillnaderna i andel barn som 2013 nådde god blodsockerkontroll var reella, dvs. de berodde inte på olikheter i patientpopulationer.

Hög andel barn med insulinpump, och frekventare kontroller av barn med sämre blodsockerkontroll, var två identifierade framgångsfaktorer för goda behandlingsresultat.

Förlossningar i Västra Götalandsregionen 2002-2013 - Fördjupningsrapport 2014

Fördjupningsrapporten belyser förlossningsvården vid Västra Götalandsregionens sjukhus 2002-2013 med fokus på fullgångna förstföderskor med barnet i huvudändläge som är en nyckelgrupp för förlossningsvården. En okomplicerad förlossning ger bra förutsättningar för kommande graviditeter.

Rapporten är deskriptiv, med ambition att hitta och försöka förklara inomregionala skillnader. Tanken är att rapporten kan vara en stimulans för fortsatt förbättringsarbete.

Publiceringsdatum: Januari 2015

Författare
Ulf Angerås, Hälso- och sjukvårdsavdelningen
Anna Kjellström, Hälso- och sjukvårdsavdelningen
Lars Ladfors, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Länk till rapporten: Förlossningar i VGR 2002-2013 Fördjupningsanalys.pdf

Sammanfattning

Regionens sjukhus ligger mycket bra till vid en internationell jämförelse. Vid en nationell jämförelse finns förbättringspotential för att komma i nivå med de bästa sjukhusen i landet.

Andelen induktioner har ökat mellan 2002-2013 och ökningen har bidragit till fler kejsarsnitt under perioden. Induktioner leder även till längre tid på förlossning, samt längre vårdtider totalt. Det är därför viktigt att se över processen kring induktioner, framförallt rutiner för beslut om inducerad förlossningsstart.

Andelen akuta kejsarsnitt har ökat något under perioden 2002-2013. Andelen planerade kejsarsnitt har varit konstant. Om man gör ett liknande förbättringsarbete som gjorts i Linköping som har landets lägsta kejsarsnittsfrekvens, finns förutsättningar för en sänkt kejsarsnittsfrekvens i regionen.

Frekvensen perinealbristningar har varit relativt stabil men ligger över de nivåer som kliniker i Norge och Finland rapporterat. Även här finns en tydlig förbättringspotential.

Andel mödrar med blödning >1000 ml har ökat under perioden.

Eftersom övervikt och fetma är ett ökande folkhälsoproblem bör man förbättra registreringen av mödrars vikt och längd på mödravårdscentralen. Ett aktivt arbete för att minska andelen mödrar med övervikt och fetma bör stimuleras.