Sammanfattning

Antal anställningar inom Hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen var i december 2019 47 107, vilket var 96 färre än föregående år. Minskning har skett inom sjukhus medan övriga verksamheter ökat.

Det är främst tillsvidare- och visstidsanställda som minskat. Ökningen var störst både till antal och andel inom Primärvård.

Vid frågor om redovisade resultat i avsnittet, kontakta skribenten (se nedan).


Publicerad 2017-06-07 Uppdaterad 2020-06-01

Antal anställningar

Antal heltidsanställningar har ökat med 245 och var 87,5 procent av de månadsavlönade. Inom Primärvård var andelen heltidsanställda 76,7 procent, vilket är betydligt lägre än övriga utförare inom Hälso- och sjukvård.

Andelen män var 18,1 procent, en ökning med 0,1 procentenheter. Sjukhusen hade högst andel män; 19,7 procent, medan övriga verksamheter låg mellan 11-14 procent.

Se figur 1 och 2

 

 

Medelåldern fortsätter att sjunka och var för kvinnor 45,9 år och för män 44,8 år. Den totala medelåldern var 45,7 år, en minskning med 0,1 procentenheter.

Se bild 1

 

Den externa personalomsättningen mellan 2018 och 2019 var oförändrad och uppgick till 9,2 procent, varav ålderspension stod för 2,4 procent. Personalomsättningen har minskat inom sjukhusen, men ökat inom övriga verksamheter, mest inom Folktandvård som ökade med 0,5 procentenheter. Personalomsättningen var störst inom Primärvård med 10,2 procent. Män hade något högre personalomsättning än kvinnor; 9,4 procent mot 9,2 procent, där kvinnorna ökat med 0,2 procentenheter medan männen var oförändrade jämfört med föregående år.

Se bild 2

Bild 1. Medelålder per personalkategori

Bild 2. Personalomsättning (extern) per förvaltning

Antal nettoårsarbetare

Definition Nettoårsarbetare:

För månadsavlönade redovisas summan av de anställdas sysselsättningsgrader justerad för eventuell ledighetsomfattning som omfattar hela månaden exklusive semester. För timavlönade redovisas antalet arbetade timmar månaden innan redovisningstillfället dividerat med 165. Måttet visar hur stor arbetskraften är i realiteten.

Antal nettoårsarbetare har ökat med 108. De personalgrupper som ökat mest är Läkare och Sjuksköterskor, barnmorskor. Det är Primärvård som står för den största ökningen där Sjuksköterskor, barnmorskor, Rehabilitering och förebyggande samt Administration ökat mest. Inom Sjukhusen har Undersköterskor m. fl., Sjuksköterskor, barnmorskor, Administration samt Rehabilitering och förebyggande minskat mest. Se figur 3.

 

 

 

Bemanningsföretag

Sjukhusens kostnader för bemanningsföretag minskade 2019 jämfört med föregående år med 92 mnkr till 303 mnkr. Primärvårdens kostnader ökade 2019 jämfört med föregående år med 11 mnkr till 219 mnkr. Kostnaderna för tjänsteköp minskade för läkare med 61 mnkr till 398 mnkr och för sjuksköterskor med 15 mnkr till 117 mnkr.

För läkargruppen är det främst inom specialiteterna allmänmedicin, invärtesmedicin, neurospecialitet och psykiatri som bemanningsföretag använts. För sjuksköterskor användes bemanningsföretag främst inom anestesi-operation-IVA, medicin, psykiatri och ortopedi. Se figur 4.

 

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron har minskat med 0,3 procentenheter jämfört med föregående år och uppgick till 6,4 procent av ordinarie arbetstid. Se figur 5.

En ökning har skett inom sjukfrånvarointervallet 1–14 dagar med 0,5 procentenheter. Minskning har skett inom den långa sjukfrånvaron över 60 dagar med 0,6 procentenheter. Se figur 6.

Sjukfrånvaron var högst inom Habilitering & Hälsa som även hade den största procentuella minskningen med 0,5 procentenheter.

Sjukfrånvaron har minskat mest inom personalgrupperna Undersköterskor med flera, Sjuksköterskor, barnmorskor, Tandsköterskor, -hygienister med flera och Medicinska sekreterare m.fl. medan den ökat mest inom Utbildning, kultur och fritid, Teknik, hantverkare och Kök, städ, tvätt. Högst sjukfrånvaro hade Kök, städ, tvätt med 10,1 procent och Undersköterskor med flera med 9,2 procent. Lägst sjukfrånvaro hade Läkare med 3,2 procent och Administration med 4,2 procent.