Sammanfattning

Antibiotikaresistens har på senare år utvecklats till ett snabbt växande globalt folkhälsoproblem.

Omfattningen av antibiotikaresistens varierar kraftigt mellan olika länder på grund av stora skillnader i antibiotikaanvändning och hygienrutiner. Även i Sverige ökar andelen resistenta bakterier vid våra vanligaste infektioner. En internationell rörlighet av varor, livsmedel och människor bidrar till en allt snabbare spridning av resistenta bakterier.

Flera faktorer påverkar utvecklingen:

  • Det resistensförebyggande arbetet (rationell antibiotikaanvändning och minskad smittspridning).
  • Uppkomst och spridning av nya typer av resistenta bakterier.
  • Utveckling av nya behandlingsalternativ för infektioner, särskilt nya antibiotika och vacciner.
  • Utvecklingen i samhället beträffande hälsa, resande, migration, handel och livsmedelsproduktion.

I Sverige är antibiotikaförbrukningen inom såväl human som veterinärmedicinen jämförelsevis låg, och Västra Götaland har minskat antalet antibiotikarecept med 30 % sedan 2012. Från att ha varit ett av de tre mest högförskrivande regionerna tillhör Västra Götalandsregionen numera de 7 regioner med lägst förskrivning i landet. Under 2019 minskade antalet antibiotikarecept i Västra Götaland med 7 procentenheter jämfört med 2018.

Variationen är dock stor mellan olika kommuner vilket kräver fortsatta insatser.

I december 2019 var det tre kommuner som uppnått målet under 250 recept/1000 invånare och år; Herrljunga, Lidköping och Grästorps kommun. Antalet recept per invånare var vid detta tillfälle lägst i Grästorps kommun (219 recept/1000 invånare och år) och högst i Åmåls kommun (344 recept/1000 invånare och år).

Regionens sjukhus fortsätter att minska sin användning av resistensdrivande medel, men den totala användningen av antibiotika till inneliggande patienter ökar.          

Kungälvs sjukhus minskar sin användning av cefalosporiner liksom SkaS och Alingsås. Västra Götalandsregionen tillhör de landsting i landet som använder minst av de resistensdrivande antibiotikaklasserna cefalosporiner och kinoloner.

Mer information om Stramas nationella och regionala arbete mot antibiotikaresistens finns att tillgå på strama.se samt vgregion.se/strama

Vid frågor om redovisade resultat i avsnittet, kontakta skribenten (se nedan).


Skriven av Sofia Karlsson
Publicerad 2017-06-07 Uppdaterad 2020-05-19

Antibiotika på recept

Antibiotikaanvändningen 2018 per kommun

Antal recept per 1000 invånare

Antibiotikakarta_2018.png

Antibiotikaanvändningen 2019 per kommun

Antal recept per 1000 invånare

antibiotikakarta_2019.png

Källa: För VGR: Concise, försäljningsstatistik från E-hälsomyndigheten

För riket: Socialstyrelsen

Vilka år avses: Kartbilderna: 2018, 2019

Diagrammet: 2012-2019

Täljare: Antal uthämtade antibiotikarecept (ATC-kod: J01 exklusive J01XX05 (metenamin))

Nämnare: Antal folkbokförda invånare

Vad visar indikatorn: Antibiotikaresistens är ett snabbt växande globalt hot. Antibiotikaanvändningen är kopplad till både uppkomst och spridning av resistens. Regionala Strama (Samverkan mot antibiotikaresistens) bedriver ett aktivt arbete med att öka följsamheten till behandlingsriktlinjerna och därmed minska onödig antibiotikaförskrivning och resistensutveckling.

Måltal: Nationellt finns ett mål om att minska till 250 antibiotikarecept/1000 invånare.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Antalet antibiotikarecept förskrivna till invånare i Västra Götaland har minskat med 5% under 2019 jämfört med 2018. Västra Götaland hade 2019 den sjunde lägsta antibiotikaförskrivningen av alla regioner i Sverige.

Skillnader inom regionen: Spridningen i antal recept per kommuninvånare är stor i regionen men en generell minskning ses över tid. Herrljunga, Lidköping och Grästorp kommun ligger under målet på 250 recept/1000 invånare och år. Antalet var lägst i Grästorp kommun (219 recept/1000 invånare och år) och högst i Åmål kommun (344 recept/1000 invånare och år).

Spridningen på nämndnivå varierar mellan 264 recept/1000 invånare för HSN G och 282 recept/1000 invånare för HSN N.

Könsskillnader: Ej analyserat

Intravenösa antibiotika

Källa: Concise, försäljningsstatistik från E-hälsomyndigheten

Vilka år avses: 2018-2019

Kommentar: Indikatorn har varit föremål för ändringar under åren, framförallt avseende vilka olika antibiotika som skall ingå. Siffrorna i ovanstående diagram baseras på 2017 års definition.

Täljare: Antal definierade dygnsdoser (DDD) bensylpenicillin (ATC-grupp J01CE01) och kloxacillin (ATC-grupp J01CF02).

Nämnare: Antal DDD bensylpenicillin (ATC kod: J01CE01), kloxacillin (J01CF02), cefuroxim (J01DC02), cefotaxim (J01DD01), ceftazidim (J01DD02), ceftriaxon (J01DD04), piperacillin/tazobactam (J01CR05).

Vad visar indikatorn: Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har beslutat att särskilt följa upp hur stor andel av intravenösa antibiotika på sjukhuskliniker som utgörs av penicilliner. Strama bedriver ett aktivt arbete med att försöka minska användningen av cefalosporiner och piperacillin/tazobactam.

Måltal: Målet är att 70% av intravenösa antibiotika skall utgöras av penicilliner. Måltalet bör sättas individuellt för varje sjukhusförvaltning beroende på nuläget.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Rekvisition av antibiotika per vårddygn ligger på samma nivå som föregående år. Under 2019 var andelen penicilliner på regionens sjukhus strax över 60% i genomsnitt.

Skillnader inom regionen: Det är stor spridning mellan regionens sjukhus. Statistiken tar dock inte hänsyn till eventuella skillnader i patient- och diagnossammansättning. Andelen penicilliner är högst på Capio Lundby, Angereds närsjukhus och Frölunda Specialistsjukhus samt lägst på SkaS och SU. Alingsås och SÄS fortsätter att förbruka mer penicilliner och mindre parenterala cefalosporiner. 

Könsskillnader: Ej analyserat