Sammanfattning

Andelen av befolkningen i Västra Götaland som hämtar ut läkemedel på recept håller sig relativt konstant jämfört med föregående år. 

Kvinnor hämtar ut receptläkemedel i större utsträckning än män.

Västra Götalandsregionens läkemedelskostnader har ökat jämfört med föregående år, både avseende receptläkemedel och rekvisitionsläkemedel. Kostnadsökningarna ses både på sjukhusen samt inom vårdval vårdcentral och övriga.

Sjukhusen står för 60 procent av de totala läkemedelskostnaderna. Introduktion av nya läkemedel liksom införande av nya behandlingsriktlinjer och vårdprogram sker till stor del inom specialistvård på sjukhus vilket är kostnadsdrivande.

Vid frågor om redovisade resultat i avsnittet, kontakta skribenten (se nedan).


Skriven av Sofia Karlsson
Publicerad 2017-06-07 Uppdaterad 2020-05-06

Läkemedelsanvändning

Under 2019 hämtade 66 procent av befolkningen i Västra Götaland ut läkemedel på recept, 73 procent av kvinnorna och 58 procent av männen. I genomsnitt använde varje invånare 1,5 dygnsdoser läkemedel per dag, kvinnor 1,7 dygnsdoser respektive män 1,4 dygnsdoser. Jämfört med år 2018 har dygnsdosen per person ökat en aning, medan andelen av befolkningen som hämtat ut läkemedel förblir oförändrad.

Källa: Socialstyrelsen samt Concise (Apotekens försäljningsstatistik).

Regionens läkemedelskostnader

Västra Götalandsregionens läkemedelskostnader uppgick till 5,8 miljarder kronor vilket var en nettoökning* med 3,2 procent jämfört med 2018. De faktorer som bidragit mest till att kostnaderna ökat under 2019 jämfört med 2018 bedöms vara:

  • nya läkemedel som introducerats senaste 5 åren, så som nya behandlingsalternativ för cancerbehandling,
  • monoklonala antikroppar, bl.a. PD1-hämmare vid behandling av malignt melanom och lungcancer,
  • Spinraza (nusinersen), läkemedel vid spinal muskelatrofi, kostnaderna avser
    dock även behandling av patienter från andra regioner,
  • proteinkinashämmare t.ex. njurcancerläkemedlet Cabometyx (kabozantinib), bröstcancerläkemedlet Ibrance (palbociklib) och Imbruvica (ibrutinib) som används vid kronisk lymfatisk leukemi (KLL)
  • lenalodamid (Revlimid) för behandling av maligna blodsjukdomar
  • perorala antikoagulantia (NOAK) t.ex. apixavan (Eliquis) för att bl.a. förebygga stroke vid förmaksflimmer

De största kostnadsdämpande faktorerna jämfört med 2018 bedöms vara:

  • listprissänkningar inom smittskyddsläkemedel för hepatit C,
  • patentutgång för några HIV-läkemedel och biologiska läkemedel som används vid
    reumatisk sjukdom, psoriasis och inflammatorisk tarmsjukdom

Läkemedelskostnaderna i Västra Götalandsregionen fortsätter öka, dock med en stabil kostnadsökning runt drygt 5,5%. Läkemedelskostnadernas andel av Västra Götalandsregionens totala kostnader för hälso- och sjukvård 2019 var 12,1 procent, en andel som varit på ungefär samma nivå sedan 2015.

Kostnaden för receptläkemedel uppgick 2019 till 4,2 miljarder kronor och rekvisitionsläkemedel till 1,6 miljarder. Kostnaderna ökade för receptläkemedel med 5,7 procent (225 mnkr) och för rekvisitionsläkemedel med 4,5 procent (69 mnkr) jämfört med 2018. Från detta avgår återbäring i efterhand från avtal för receptläkemedel var 469 mnkr och 155 mnkr för rekvisitionsläkemedel.

Sjukhusens bruttokostnader för läkemedel (inkl smittskyddsläkemedel) ökade med 4,6 procent 2019 jämfört med 2018 medan kostnader för enheter inom Vårdval Vårdcentral ökade med 11 procent och övriga vårdgivare med 8 procent. Sjukhusen står för 60 procent av de totala läkemedelskostnaderna efter justering för återbäring och annan finansering, t.ex. via hälso- och sjukvårdsstyrelsen.

*Nettoändring inkluderar återbäring från läkemedelsföretagen. Övrig finansiering är inte inkluderad till exempel det som finansieras via Ordnat Införande processen.

Mer fördjupad information om regionens kostnadsutveckling för läkemedel finns i ”Prognosrapport – Kostnadsutvecklingen för läkemedel i Västra Götalandsregionen 2020-2022”