Sammanfattning

Kärlkirurgi omfattar sjukdomar och skador i kroppens alla artärer (pulsådror) och vener, utom de i hjärta och hjärna. Kärlkirurgi omfattar allt från planerade, mindre ingrepp till akuta operationer vid livshotande tillstånd.

Det största områdena är ingrepp för cirkulationsstörningar i benen, både arteriella (som har med pulsådror att göra) och venösa (som har med de blodådror som för blodet tillbaka till hjärtat att göra). Andra stora områden inom kärlkirurgin är förträngningar i halspulsådern och bråck på kroppspulsådern.

Gemensamt för de arteriella sjukdomarna är att de i princip har samma orsak; åderförkalkning. De största riskfaktorerna för att utveckla åderförkalkning är rökning, högt blodtryck, höga blodfetter och diabetes. Ålder och ärftlighet har också betydelse. Det här sammantaget riskerar att starta en inflammatorisk process som kan skada kärlväggarna, ge förträngningar och/eller försvagningar. Det är samma mekanismer som i hjärtats och hjärnans kärl leder till hjärtinfarkt och stroke.

För alla patienter som är aktuella för arteriell kärlkirurgi gäller förutom kirurgi förebyggande behandling mot följder av åderförkalkningssjukdomen. I detta ingår rökstopp, ökad fysisk aktivitet och diskussion om alkohol- och kostvanor. Det är också mycket viktigt att sätta in bästa medicinska behandling vilket innebär blodplättshämmande, blodfettsänkande och, då det behövs, blodtryckssänkande medel och bra diabeteskontroll. Detta minskar risken för hjärtinfarkt och stroke och även risken för alltför tidig död i dessa sjukdomar.

Kirurgiska ingrepp på blodkärlen är komplicerade och inte helt riskfria då operationen syftar till att reparera ett skadat eller tilltäppt blodkärl. Resultaten från två kärlkirurgiska operationstyper redovisas i detta avsnitt. 

Förträngning av halspulsådern kan ge symtom i form av transitorisk ischemisk attack (TIA). Cirka en femtedel av all TIA orsakas av förträngning av halspulsådern, när små blodproppar släpps iväg upp till hjärnan. En sådan förträngning bör opereras skyndsamt för att undvika en allvarligare stroke.

Operationen av förträngningen av halspulsådern bör göras inom 14 dagar för att ha god förebyggande effekt på stroke. I Västra Götaland opereras dessa patienter vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och vid Södra Älvsborgs sjukhus. I såväl Västra Götaland som i riket opereras cirka 80 procent av patienterna inom 14 dagar.

En sjuklig vidgning av kroppspulsådern (aortaaneurysm) är ett allvarligt tillstånd då risken för död är hög om kroppspulsådern brister. Normalt mäter den stora kroppspulsådern (aorta) i buken omkring 2 cm i diameter. En försvagning i kärlväggen (som har ungefär samma orsaker som de andra kärlsjukdomarna) kan leda till att aorta vidgas. När kärlet mäter 3 cm eller mer i diameter så kallar man det för ett aortaaneurysm, vilket i sig är ofarligt så länge det inte är så stort. Aortaanerymen växer dock med i genomsnitt ett par millimeter per år och når det 5 - 5,5 cm i diameter så rekommenderas kirurgisk behandling för att undvika en framtida ruptur.

Vid planerade operationer av aortaaneurysm är dödligheten låg inom 90 dagar efter ingreppet, två procent såväl i Västra Götaland som riket. Drygt 400 patienter opereras per treårsperiod i Västra Götaland. Operationerna sker vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Södra Älvsborgs sjukhus, Norra Älvsborgs läns sjukhus och Skaraborgs sjukhus.

Vid frågor om redovisade resultat i avsnittet, kontakta skribenterna (se nedan).


Publicerad 2017-06-07 Uppdaterad 2020-05-19

Operation inom 14 dagar vid förträngning av halspulsåder

Källa: Swedvasc – Svenska Kärlregistret

Vilka år avses: Opererade 2011-2019

Täljare: Antal patienter opererade inom 14 dagar vid symptomgivande förträngning av halspulsådern.

Nämnare: Alla patienter som opererats för symtomgivande halspulsåderförträngning.

Vad visar indikatorn: Andelen patienter med symtomgivande halspulsådersförträngning (karotisstenos) som opereras inom 14 dagar, räknat från debut av de ”stroke-symtom” som förde patienten till sjukhus. De flesta operationer görs sekundärpreventivt hos patienter som haft TIA (transitorisk ischemisk attack) eller hjärninfarkt med mindre till måttliga kvarvarande symtom. Vissa operationer görs också primärpreventivt om höggradig förträngning av annat skäl påvisats. Operation har vid höggradig förträngning god förebyggande effekt på stroke eller ny stroke, men tidsaspekten är viktig då skyddseffekten halveras om tiden överskrider 14 dagar.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen patienter som opereras inom 14 dagar har ökat sedan 2012. År 2019 var andelen cirka 80 % i Västra Götaland och 83 % i riket. Skillnaden är inte statistiskt säker.

Skillnader inom regionen: Operationen är numera centraliserad till två sjukhus, SÄS-Borås och SU-Sahlgrenska. År 2019 var andelen patienter som opererats inom 14 dagar 79 % på SU-Sahlgrenska och 82 % på SÄS-Borås. Skillnaden är inte statistiskt säker.

Könsskillnader: Inga statistiskt säkra könsskillnader.

Död efter planerad operation av aortaaneurysm

Källa: Swedvasc – Svenska Kärlregistret

Vilka år avses: Tidsserie, 2011-2013, 2012-2014, 2013-2015, 2014-2016, 2015-2017, 2016-2018, 2017-2019.

Täljare: Antal avlidna enligt befolkningsregistret inom 90 dygn.

Nämnare: Antal opererade elektivt (planerat) för pulsåderbråck i stora kroppspulsådern i buken (= AAA abdominellt aortaaneurysm).

Vad visar indikatorn: Andelen patienter som inom 90 dagar avlider efter planerad operation av aortaaneurysm (sjuklig vidgning av kroppspulsådern). Aortaaneurysm är inte ovanligt hos personer över 60 år, där rupturerat aneurysm har hög dödlighet. Det är därför önskvärt att elektivt operera påvisat aneurysm i syfte att minska risken för ruptur och plötslig död. Aortaaneurysm är vanligare hos män, men hos båda könen ökar risken vid samtidig rökning, högt blodtryck samt olika typer av hjärt-kärlsjukdom.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Relativt få personer opereras per år, i VGR knappt 400 personer per treårsperiod. I riket är motsvarande siffra cirka 2500 personer. Eventuella skillnader skall därför tolkas med försiktighet. Perioden 2011-2013 var andelen som avlider inom 90 dagar 2,7 % i Västra Götaland och 2,1 % i riket. Perioden 2014-2016 var andelen 2,3 % i riket medan andelen som avlider inom 90 dagar i Västra Götaland var 1,7 %. Perioden 2017-2019 var andelen 2,0 % i VGR respektive riket. Skillnaden är inte statistiskt säkerställd.

Skillnader inom regionen: De skillnader som ses mellan sjukhusen i regionen är inte statistiskt säkerställda.

Könsskillnader: Inga säkra könsskillnader ses.

Sammanställning - resultat för senaste mätperioden