Sammanfattning

Multipel skleros (MS) är en kronisk inflammatorisk sjukdom i centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen), där inflammationen demyeliniserar nervtrådarna så att nervimpulser inte fortleds på normalt sätt. I Sverige finns cirka 20 000 personer med MS och cirka 10 per 100 000 invånare insjuknar i MS varje år. Vanligast är att man insjuknar i 20-45 års åldern och kvinnor drabbas drygt dubbelt så ofta som män. Läkemedelsbehandlingen av Multipel Skleros (MS) har dramatiskt förändrats de senaste cirka femton åren i och med introduktionen av effektiva sjukdomsmodifierande läkemedel, så kallade bromsmediciner som bromsar upp sjukdomsförloppet. 

I såväl Västra Götaland som i riket får merparten av patienterna med skovvis förlöpande MS behandling med sjukdomsmodifierande läkemedel. Man uppskattar att cirka 70 procent av alla MS-patienter med skovvis förlöpande sjukdom och sjukdomsduration om högst 15 år (RR15-patienter) behandlas med sjukdomsmodifierande läkemedel. Andelen är något högre i Västra Götaland jämfört med riket. Av RR15-patienter i Västra Götalandsregionen (VGR), registrerade i MS-registret, behandlas nästan 90 procent av patienterna. Andelen är på samma nivå vid samtliga större sjukhus i VGR. 

Vid frågor om redovisade resultat i avsnittet, kontakta skribenterna (se nedan)


Publicerad 2018-04-23 Uppdaterad 2020-05-29

Multipel skleros (MS)

Multipel skleros (MS) är en kronisk inflammatorisk sjukdom i centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen), där inflammationen demyeliniserar nervtrådarna så att nervimpulser inte fortleds på normalt sätt. I Sverige finns cirka 20 000 personer med MS och cirka
10 per 100 000 invånare insjuknar i MS varje år. Vanligast är att man
insjuknar i 20-45 års åldern och kvinnor drabbas drygt dubbelt så ofta som män. 

Det finns flera så kallade sjukdomsmodifierande läkemedel som bromsar förloppet vid skovvis förlöpande MS. Läkemedlen är effektiva, och användningen har på senare år ökat kraftigt. I denna sammanställning visas användningen av sjukdomsmodifierande läkemedel vid MS. I riket och Västra Götaland anges andelen behandlade patienter av ett i riket och Västra Götaland uppskattat antal med skovvis förlöpande MS. I diagrammet som visar sjukhusen i Västra Götaland redovisas andelen behandlade patienter av det totala antalet patienter med skovvis förlöpande MS som registrerats i MS-registret. 

Täckningsgrad för MS-registret

Källa: Svenska MS-registret

Vilka år avses: Tidsserie 2012 till 2018 (uppdateras med 2019 när nya data finns tillgängliga).

Täljare: Antal patienter registrerade i MS-registret.

Nämnare: Uppskattat antal MS-patienter i riket respektive Västra Götaland.

Vad visar indikatorn: Det är av stor vikt att ett kvalitetsregister har en hög täckningsgrad, det vill säga att alla eller nästan alla med sjukdomen är med i registret. Täckningsgrad är dock ett svårt mått eftersom man sällan vet det verkliga antalet med en viss sjukdom. Täckningsgraden för registret baseras därför på andelen registrerade MS-patienter i förhållande till ett uppskattat antal patienter med MS. I MS-registret använder man i stället antal patienter i de patientadministrativa registren (PAR) med MS-diagnos. Skillnaden mellan dessa båda sätt att räkna täckningsgrad är liten.

Västra Götaland jämfört med riket: Den estimerade täckningsgraden har succesivt ökat så att den i såväl riket som Västra Götaland når knappt 80 procent.

Könsskillnader: Inga könsskillnader ses.

MR-undersökning

Källa: Svenska MS-registret

Vilka år avses: Tidsserie, 2012 - 2019.

Täljare: Antal MS-patienter 18-59 år som genomgått minst en magnetkameraundersökning (MR) de två senaste åren.

Nämnare: Antal patienter registrerade i MS-registret.

Vad visar indikatorn: Enligt de nationella riktlinjerna ska personer med inflammatoriskt aktiv MS erbjudas återkommande magnetkameraundersökningar minst en gång om året. I Västra Götaland har man valt att använda indikatorn andel patienter som genomgått MR-undersökning de två senaste åren. Uppgiften om MR-undersökning hämtas från MS-registret och man bedömer att det troligen finns en betydande underregistrering.

Västra Götaland jämfört med riket: Mellan 2012 och 2016 var det en större andel som genomgick MR i riket än i VGR, men från och med 2017 är andelen större i VGR. 2019 hade 70,6 procent i VGR jämfört med 67,7 procent i riket genomgått en MR-undersökning den senaste två åren. Skillnaden är statistiskt signifikant.

Skillnader inom regionen: Andelen MS-patienter som har genomgått MR-undersökning de två senaste åren varierar inom VGR. På de enheter som har ett större antal MS-patienter har cirka 90 procent av patienterna genomgått MR de två senaste åren på SU-Sahlgrenska och SkaS-Skövde, men på NU-Trollhättan och SÄS-Borås har andelarna sjunkit drastiskt till 27 respektive 11,8 procent.

Könsskillnader: Inga signifikanta könsskillnader ses. 

Sjukdomsmodifierande behandling

Källa: Svenska MS-registret

Vilka år avses: Tidsserie, 2012 - 2019.

Täljare: Antal RR15-patienter 18-40 år med sjukdomsmodifierande behandling.

Nämnare: Antal RR15-patienter registrerade i MS-registret. 

Vad visar indikatorn: Andel patienter i VGR med skovvis förlöpande MS och sjukdomsduration ≤ 15 år (RR15-patienter) som vid slutet av respektive år behandlas med ett fördefinierat sjukdomsmodifierande läkemedel (DMD = Disease Modifying Drug).

Andelen baseras på antal behandlade RR15-patienter i förhållande till antalet i MS-registret registrerade RR15-patienter.

Västra Götaland jämfört med riket: Andelen med sjukdomsmodifierande behandling ökar i både VGR och riket och var år 2019 90,3 procent i VGR och i riket 89,7 procent.

Skillnader inom regionen: Andelen RR15-patienter som behandlas med sjukdomsmodifierande läkemedel har succesivt ökat i VGR. Skillnaderna inom regionen är små, vid de större sjukhusen varierar andelen mellan 88,5 och 91,3 procent.


Könsskillnader: År 2019 behandlades i VGR 95,3 procent av männen och 88,3 procent av kvinnorna och i riket 92,5 procent respektive 88,4 procent. Skillnaderna är statistiskt säkra.

Sammanställning av indikatorer

De ljusblå värdena i nedanstående tabell visar värden som ligger signifikant sämre än riksgenomsnittet (<0,05) och de mörkblå visar på motsvarande sätt värden som ligger signifikant bättre. Mellanblå färg visar på att den observerade skillnaden inte är statistiskt säker.

Baseras på åldrar 18 år och äldre. Ingen könsuppdelning.

MS sammanf.png