Sammanfattning

Årligen registreras i Sverige drygt 25 000 fall av stroke och sjukdomen är den tredje vanligaste dödsorsaken och vanligaste orsaken till neurologisk funktionsnedsättning hos vuxna. Blodpropp i något av hjärnans kärl som orsakar hjärninfarkt (ischemisk stroke) utgör ca 85 procent av alla strokefall. Stroke orsakad av hjärnblödning utgör ca 15 procent av alla strokefall.

Västra Götalandsregionen (VGR) ger god vård till patienter som drabbats av stroke och transitorisk ischemisk attack (TIA) i jämförelse med riket som helhet. Av de tio indikatorer där jämförelser görs med riket i denna rapport är resultatet för VGR bättre i fyra fall och för övriga indikatorer likvärdig. Under senare år har det framförallt skett en positiv utveckling gällande direktinläggning på strokeenhet efter såväl stroke som TIA. Direktinläggning på strokeenhet utan att först läggas in på annan avdelning har hög prioritet i Socialstyrelsens riktlinjer. Strokeenhetsvården innebär att betydligt fler patienter lämnar vården med endast minimala handikapp och kan leva vidare med god livskvalitet utan att vara beroende av särskilt stöd från samhället.

Ett annat område med mycket positiv utveckling är reperfusion efter stroke där stopp i kärlen avlägsnas med propplösande behandling (trombolys) och i allvarligare fall med mekanisk propputdragning (trombektomi). VGR har under mätperioden ökat andelen reperfusionsbehandlingar med 10 procent och ligger nu i nivå med riket. I denna rapport framgår dock inte hur stor andel reperfusioner som gjorts med trombektomi. I VGR (Sahlgrenska) behandlades nära 8 procent av alla ischemiska stroke 2018 med trombektomi, dvs någon procentenhet bättre än Södra sjukvårdsregionen (Lund) och Stockholms sjukvårdsregion (Karolinska Solna). Övriga sjukvårdsregioner (Norra, Uppsala-Örebro och Sydöstra) har betydligt sämre siffror.

Den typen av stroke som ska handläggas med trombektomi är mycket allvarlig med hög andel handikapp om ingen behandling kan ges. Den kraftiga ökningen av trombektomier i regionen är därför en enorm framgång eftersom varannan patient där trombektomi ges kan leva ett självständigt liv. Sedan metoden blev evidensbelagd i en rad randomiserade studier som publicerades 2014 - 2015, har antalet trombektomier i VGR ökat från 80 till 274 år 2018, varav nära 240 var bosatta i Västra Götaland. Det innebär i praktiken att mycket färre patienter behöver särskilt boende eller annat stöd från samhället och hälsoekonomiskt motsvarade detta en minskad samhällskostnad om 100 miljoner kr för 2018.

Men det är inte bara antal behandlingar som är avgörande. Kort tid till behandling är den viktigaste parametern för bra utfall vid reperfusion. I VGR har tiderna till inledd behandling under många år varit kortare än i riket. Sedan förra året har tiden till behandling minskat ytterligare, från 33 till 27 minuter. Tid är särskilt avgörande för trombektomi; en timmas fördröjning halverar effekten av behandlingen. Eftersom trombektomi bara kan göras på universitetssjukhus där det finns tillräcklig patientvolym och expertkunnande, innebär detta en inbyggd geografiskt betingad ojämlikhet. Utvecklingsarbete pågår för att förkorta tiden till behandling för de som inte bor i Sahlgrenskas närområde.

 

 

 

Strokesjukvården har senaste åren haft en positiv utveckling med minskande belastning till följd av förbättrad primär och sekundärprofylax och sannolikt också förbättrade livsstilsfaktorer. Det totala antalet strokeinsjuknanden per år i VGR har minskat med 17,5 procent (dvs 750 insjuknanden) sedan 2012 och ligger 2018 på knappt 3500. Samhällsekonomiskt motsvarar 750 färre insjuknanden en minskad kostnad om 600 miljoner kr. På riksnivå är motsvarande minskning 14,9 procent. Det är framför allt bland återinsjuknanden i stroke som minskningen är stor. Från att ha utgjort en fjärdedel av all stroke, till att utgöra en femtedel. Generellt har ett ökat användande av antikoagulantia vid förmaksflimmer varit en starkt bidragande faktor till denna minskning. Avseende insättande av antikoagulantia efter stroke och förmaksflimmer har VGR efter flera riktade satsningar och genom kvalitetsarbete blivit mycket bättre och andelen patienter som behandlas är högre än angivet målvärde.

Ett annat exempel på område där VGR utmärker sig positivt är test av förmåga att svälja efter strokeinsjuknande. Stroke innebär en betydande risk för att svälja fel och därmed fara för aspiration med andningsstopp eller allvarlig lunginflammation. Vid sväljproblematik måste patientens nutrition anpassas t ex genom sondmatning eller flytande kost.

Även om VGR ligger bra till i en nationell jämförelse finns det variationer mellan regionens olika sjukhus. Ser man till de individuella sjukhusen i regionen har flera sjukhus resultat som är signifikant bättre än den nationella nivån, medan en del sjukhus har resultat som är i nivå med riksgenomsnittet och ett sjukhus uppvisar enstaka resultat som är signifikant sämre än riksnivån. I dessa fall kan det vara betingat av resursbrist eller suboptimal organisation. Lokalt kvalitetsarbete är generellt en förutsättning för bättre resultat men är särskilt angeläget i dessa fall. Regionala strokerådet arbetar kontinuerligt med att förbättra kvalitén inom strokevården och har flera årliga regionala möten och återkommande översyner (triangelrevisioner) av verksamheten på regionens sjukhus.

 Vid frågor om redovisade resultat i avsnittet, kontakta skribenterna (se nedan)


Publicerad 2018-04-23 Uppdaterad 2020-06-12

Reperfusionsbehandling vid akut ischemisk stroke

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riks-Stroke.

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2012 till 2019.

 

Täljare: Antal strokepatienter som behandlats med trombolys och/eller trombektomi.

Nämnare: Antal patienter som uppfyller kriterier för behandling (ICD10=I63,  ≥18 år), och som registrerats i Riksstroke under mätperioden.

Kommentar: I SU/Sahlgrenskas siffror ingår Mölndal och Östra. 

Vad visar indikatorn: Andel personer som fått reperfusionsbehandling (trombolys- och/eller trombektomibehandling) vid insjuknande i hjärninfarkt. Vetenskapliga studier visar att behandlingen ger minskade risker för bestående funktionsnedsättningar hos patienten om den sätts in tidigt, helst inom 2-3 timmar från insjuknandet. Bortre gräns för behandling med trombolys är 4,5 timmar och för trombektomi vanligen 6 timmar. Enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid stroke 2018 har trombolys prioritet 1 och trombektomi beroende på kärlgebit prioritet 1-2.

Målnivå: Regionens målnivå är ≥20 %. Socialstyrelsens målnivå är ≥20 %.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Västra Götalandsregionen följer riksgenomsnittet med successiv ökning med någon procent årligen förutom senaste året. Nivåerna skiljer sig inte signifikant mellan Västra Götaland och riket senare år. Jämfört med övriga riket är Västra Götalandsregionen mer behandlingsaktiv i åldersintervallet >80.

Skillnader inom regionen: För de mindre sjukhusen är patientunderlaget lågt varför andelen behandlade slumpmässigt kan variera år från år. Men generellt har trenden varit uppåtgående utom för Skövde. I Göteborg är reperfusionsbehandlingen centraliserad till ett sjukhus, Sahlgrenska sjukhuset. I sjukhusjämförelserna finns därför inte Östra och Mölndal med. Sahlgrenska har störst behandlingsvolym i regionen och har haft en positiv utveckling senaste åren och ligger fn främst i regionen med 19 % behandlade, följt av i successivt i fallande ordning Kungälv, Borås, Alingsås och Lidköping som alla ligger över 15 %. Därunder finns NÄL (14 %) och Skövde (12 %).

Könsskillnader: Andelen behandlade kvinnor och män är lika.

 

Door to needle vid trombolys, median i minuter

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riks-Stroke.

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2012 till 2019.

Median: Mediantid i minuter från dörr till initiering av trombolys (venpunktion).

Nämnare: Antal patienter som uppfyller kriterier för behandling (ICD10=I63, ≥18 år), och som registrerats i Riksstroke under mätperioden.

Kommentar: I SU/Sahlgrenskas siffror ingår Mölndal och Östra. 

Vad visar indikatorn: Tid i minuter från ankomst sjukhus till initiering av trombolysbehandling för personer som insjuknat med ischemisk stroke. Ju kortare tid, ju bättre behandlingsresultat.

Målnivå: Målnivån har varit <40 minuter, men i de nya Nationella riktlinjerna för vård vid stroke förändrades målnivå till att ≥50 % av patienterna ska vara behandlade inom 30 minuter. Den målnivån kommer att användas i nästa års rapport.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Västra Götalandsregionen har konsekvent haft bättre dörr-till-nåltid än övriga nationen och ligger nu på 27 minuter jämfört med 34 minuter på nationell nivå. Såväl nationellt som regionalt kortas tiderna successivt.

Skillnader inom regionen: Sahlgrenska har konsekvent haft en haft bättre dörr-till-nåltid runt 25 minuter men som senaste året förbättrats till 20 minuter. Notabelt är att Lidköping senaste treårsperioden gått från 46 till 22 minuter och nu har regionens näst snabbaste tid. Borås och Alingsås har successivt kortat sina tider och ligger nu bägge på 30 minuter vilket är bättre än riksgenomsnittet 34 minuter. NÄL som 2012 låg på 43 minuter har efter en period av förbättring åter tappat och ligger nu sedan 2 år på 40 minuter. Längst dörr-till-nåltid har Kungälv som med 47 minuter vilket dock jämfört med 77 minuter 2012 är en betydande förbättring. Sämre är det för Skövde där det skett en successiv försämring till samma nivå som Kungälv, dvs 47 minuter.

Könsskillnader: Kvinnor har längre tid till initierad behandling (31 minuter) än män (25 minuter) i regionen. Skillnaden har dock varierat mellan åren sedan 2012 och är i genomsnitt 2 minuter längre årligen under perioden. Samma skillnad ses på nationell nivå och kan troligen tillskrivas att kvinnor insjuknar senare i livet (i genomsnitt vid 78 års ålder) jämfört med män (73 år). Äldre personer har flera andra komplicerade sjukdomar och är i högre utsträckning ensamboende utan anhöriga som kan ge anamnes.

Strokeenhet som första vårdnivå vid stroke

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riksstroke.

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2012-2019.

Täljare: Antal strokepatienter som initialt vårdats på en strokeenhet, IVA eller neurokirurgisk avdelning.

Nämnare: Samtliga patienter med stroke som registrerats i Riksstroke under mätperioden.

Vad visar indikatorn: Andelen strokepatienter som vårdats på strokeenhet, IVA eller neurokirurgisk avdelning som första vårdenhet. Indikatorn omfattar samtliga patienter, oavsett ålder eller sjukdomens svårighetsgrad. Vård på strokeenhet ökar såväl överlevnad som funktionsförmåga efter ett strokeinsjuknande och det är angeläget att patienterna erhåller strokeenhetsvård från första dagen i de fall de inte är föremål för intensivvård eller neurokirurgisk åtgärd. Vid misstänkt stroke har inläggning på strokeenhet som första vårdenhet högsta prioritet (prioritet 1) i Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid stroke.

Målnivå: Regionens målnivå är  ≥90 %. Socialstyrelsens målnivå är ≥90 %.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen strokepatienter som direktinläggs ligger på en högre nivå i VGR (88 %) jämfört med riket (83 %). Äldre (>80 år) direktinläggs i något lägre utsträckning såväl regionalt (87 %) som nationellt (80 %).

Skillnader inom regionen: Östra, Lidköping, Alingsås, Kungälv och Sahlgrenska når alla målnivån 90 %. I sjunkande ordning därunder Mölndal (88 %), Borås (87 %), följt av NÄL och Skövde (82 %). En låg nivå av inläggning på strokeenhet som första vårdnivå illustrerar verksamheter som inte prioriterar strokepatienter enligt socialstyrelsens rekommendationer och medför sämre vård.

Könsskillnader: Män direktinläggs i något högre utsträckning än kvinnor.

 

Bedömning av sväljförmåga

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riksstroke.

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2012-2019.

Täljare: Antal strokepatienter där sväljförmåga testats eller där orsak givits till varför testet inte kunde genomföras (t.ex. p.g.a. medvetandesänkt patient).

Nämnare: Samtliga patienter med stroke som registrerats i Riksstroke under mätperioden.

Vad visar indikatorn: Andel strokepatienter där sväljförmågan testas. Nedsatt förmåga att svälja till följd av stroke kan leda till aspiration med andningsstopp eller allvarlig lunginflammation. Därför bör ett enkelt sväljningstest genomföras när patienten kommer till sjukhuset. Testet är en kvalitetsindikator inom omvårdnadsområdet. Bedömning av sväljförmåga har högsta prioritet (prioritet 1) i Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid stroke.

Målnivå: Socialstyrelsens målnivå är 100 %. Riksstrokes målnivå är: hög 100 %; måttlig ≥90 %.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Riksstrokes måttliga målnivå (90 %) uppfylls inte av VGR som för närvarande ligger på 90 %. VGR har några år legat lite bättre till jämfört med nationen och är nu 3 % över rikets nivå. Det finns inga skillnader mellan yngre (18-80 år) och äldre (>80 år) patienter senare år.

Skillnader inom regionen: Alingsås ligger i topposition på100 % fem av de senaste sex åren. Skövde och Sahlgrenska har haft en positiv utveckling senaste åren och ligger nu på 99 respektive 98 %. Därutöver har Mölndal, Östra och Kungälv haft en positiv utveckling och ligger tillsammans med Lidköping över Riksstrokes måttliga målnivå (92-94 %). Borås ligger efter en positiv utveckling senaste året på 87 %. NÄL däremot har tappat rejält och ligger nu på 71 %.

Könsskillnader: Inga könsskillnader ses för denna indikator.

OBS! Frågan har ändrats 2014 vilket kan påverka jämförelser över tid.

Antikoagulantia vid förmaksflimmer och akut ischemisk stroke

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riksstroke.

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2012-2019.

Täljare: Alla vårdtillfällen registrerade med ischemisk stroke och förmaksflimmer som skrivits ut med någon typ av antikoagulantiabehandling.

Nämnare: Alla vårdtillfällen registrerade i Riksstroke med ischemisk stroke och förmaksflimmer som inte avled under akutskedet.

Vad visar indikatorn: Andel personer som drabbats av stroke och behandlats med oral antikoagulantia vid utskrivning. Patienter med förmaksflimmer som inte behandlas med antikoagulantia efter ischemisk stroke löper en hög risk att återinsjukna och det är därför viktigt att andelen behandlade är hög. Behandlingen har näst högsta prioritet (prioritet 2) enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid stroke 2018.

Målnivå: Regionens målnivå är ≥80 %.Riksstrokes målnivå är: hög ≥80 %; måttlig ≥70 %.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen behandlade i regionen har ökat successivt under flera år men sista året stabiliserats på 83 %. Riket har i flera år legat signifikant lägre men senaste året nära kommit ikapp (80 %). Det har tidigare funnits en uttalad åldersskillnad med fler behandlade i gruppen yngre (18-80 år) men differensen har succesivt minskat och senaste två åren finns ingen signifikant skillnad mellan åldersgrupperna.

Skillnader inom regionen: Merparten av regionens sjukhus ligger över Riksstrokes höga målvärde med Östra, Lidköping och Sahlgrenska topp (91, 89 och 88 %) följt av Kungälv, Alingsås och Mölndal på 86 %. NÄL och Borås ligger på (79 %). Nederst finns Skövde på den lägre målnivån (70 %). Sammantaget har det funnits en tendens till förbättrade värden senare år men med variationer mellan åren är stora då det rör sig om relativt få patienter som ska behandlas.

Könsskillnader: Inga könsskillnader ses för denna indikator.

OBS! Frågan har ändrats 2015 vilket kan påverka jämförelser över tid.

 

Behandling med blodtryckssänkande läkemedel efter insjuknande

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riksstroke.

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2012-2019.

 

Täljare: Antal patienter med stroke som skrivits ut med (eller redan stod på) blodtryckssänkande läkemedel vid insjuknandet.

Nämnare: Samtliga vårdtillfällen av stroke (ICD10: I61, I63, I64) som registrerats i Riksstroke under mätperioden exklusive de som inte överlevde akutskedet.

Vad visar indikatorn: Andel personer som drabbats av stroke och fått blodtryckssänkande behandling vid utskrivning. Förhöjt blodtryck är den enskilt viktigaste riskfaktorn för stroke och blodtryckssänkande behandling efter stroke minskar risken för återinsjuknande i hjärt-kärlsjukdom. Behandlingen är i många fall livslång. För en mindre andel av strokepatienterna är dock blodtryckssänkande läkemedel olämpliga på grund av att blodtryckssänkningen blir alltför kraftig, att andra biverkningar uppträder eller att det finns risk för läkemedelsinteraktioner. Insättande av blodtryckssänkande läkemedel har näst högsta prioritet (prioritet 2) enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid stroke 2018.

Målnivå: Riksstrokes målnivå är: hög ≥80 %; måttlig ≥70 %.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen patienter i VGR som skrivs ut med blodtryckssänkande medicinering under perioden ligger sedan flera år stabilt på nära samma nivå som riket, nu runt 80 %. Riksstrokes måttliga målnivå uppfylls således i VGR. Andelen behandlade i gruppen >80 år är högre än i gruppen 18-80 år både i VGR och i riket.

Skillnader inom regionen: Bäst i regionen är Lidköping på drygt 90 %, följt av Alingsås, Kungälv, NÄL, Mölndal och Östra som i sjunkande ordning ligger mellan 85 och 82 %. Sahlgrenska, Skövde och Borås klarar den lägre målnivån (78, 76 ,75 %). Trenden senaste åren har varit svagt ökande för alla sjukhus förutom Mölndal och Borås som tappat lite senaste 2 åren.

Den lägre nivån för Sahlgrenska kan delvis förklaras av att andelen unga (18-80 år) med stroke är högre på Sahlgrenska jämfört med regionen som helhet och att unga generellt behandlas i lägre utsträckning.

Könsskillnader: Inga könsskillnader ses för denna indikator.

ADL-beroende 3 månader efter stroke

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riksstroke.

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2012-2019.

Täljare: Antal strokepatienter som angivet att de behöver hjälp med toalettbesök och/eller påklädning.

Nämnare: Alla strokepatienter som svarat på 3-månadersenkäten och var ADL-oberoende vid insjuknandet.

Vad visar indikatorn: Andelen patienter som är beroende av personlig ADL (allmän daglig livsföring) tre månader efter utskrivning efter insjuknandet i stroke. Skillnader i andelen ADL-beroende mellan sjukhus förklaras delvis av skillnader i patientsammansättning men visar också att det kan finnas utrymme att förbättra rehabiliteringen efter stroke.

Målnivå: Regional målnivå saknas. Nationell målnivå från Socialstyrelsen saknas. Riksstroke anger ingen målnivå.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: ADL-beroendet uppvisat en långsamt sjunkande trend de senare åren. Regionen har legat stabilt på samma nivå som riket förutom 2016 då utfallet var något bättre men där det nu skett en liten tillbakagång. VGR ligger nu marginellt lägre på 14,2 % jmf med rikets 15,8 %.

Äldre patienter (>80 år) i regionen är generellt betydligt mer ADL-beroende (25 %) än yngre (18-80 år; 9 %). Samma differens ses på nationell nivå.

Skillnader inom regionen: För de enskilda sjukhusen varierar resultaten mellan olika år men ofta finns en trend till förbättring över tid. Nivån 2019 är lägst för Kungälv (5,4 %). I stigande ordning ligger Sahlgrenska, NÄL, Borås, Alingsås, SkaS Lidköping, under den genomsnittliga nivån i riket (15,8 %). SkaS Skövde, Östra och Mölndal ligger något sämre till på 16 och 20 %.

Könsskillnader: Inga könsskillnader ses för denna indikator.

Tillgodosedda behov av stöd och hjälp vid 3 månader

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riksstroke.

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2012-2019.

Täljare: Antal strokepatienter som vid 3 månader ansåg sina behov av stöd eller hjälp från sjukvården eller kommunen fullt tillgodosedda.

Nämnare: Alla strokepatienter som svarat på 3-månadersenkäten. De som svarat ”Vet ej” eller att de ej varit i behov av stöd eller hjälp är dock exkluderade vid beräkningarna.

Vad visar indikatorn: Andelen strokepatienter som vid 3 månader ansåg sina behov av stöd eller hjälp från sjukvården eller kommunen fullt tillgodosedda. Kvalitetsindikatorn redovisas per sjukhus där patienten vårdats under akutskedet, men akutsjukhuset kan bara delvis påverka utfallet. En av de många faktorer som kan påverka detta utfall är kvaliteten i vårdplaneringen tillsammans med primärvården och kommunen. Upplevelsen att behoven är tillgodosedda kan påverkas av patientens förväntningar. Det är möjligt att förväntningarna på sjukvårdens och kommunens stöd varierar över landet.

Målnivå: Ingen aktuell målnivå finns.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Nivån i VGR följer rikets och ligger konstant strax under 60 %. 2019 var nivån i regionen 59 % och i riket 58 %. Det finns ingen skillnad mellan yngre (18-80 år) och äldre (>80 år) patienter 2017.

Skillnader inom regionen: Tillgången till stöd och hjälp efter tre månader efter utskrivning varierar i regionen. Endast Kungälv och SkaS SKövde ligger högre värden än rikets nivå på 58% med 72 respektive 75 %. Endast NU-NÄL ligger signifikant lägre än riket (42%).

Könsskillnader: Inga könsskillnader ses för denna indikator.

OBS! Frågan har ändrats 2015 vilket kan påverka jämförelser över tid

Nöjda med rehabilitering 12 månader efter stroke

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riksstroke.

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2015-2018.

Täljare: Antal strokefall där patienten efter utskrivning från sjukhus fick rehabilitering, som vid 12 månader efter insjuknandet uppgett att den är nöjd eller mycket nöjd med rehabiliteringen.

Nämnare: Samtliga fall av sjukhusvårdad stroke där patienten fick rehabilitering efter utskrivning från sjukhus och som 12 månader efter stroke följdes upp med en fråga om hur nöjda de är med rehabiliteringen.

Vad visar indikatorn: Andelen av alla strokefall där patienterna vid 12 månader efter stroke uppgett att de är nöjda eller mycket nöjda med den rehabilitering de fick efter utskrivning från sjukhus. Det självupplevda behovet av rehabilitering behöver inte avspegla de bedömningar som rehabiliteringspersonalen (i första hand sjukgymnast och arbetsterapeut) skulle gjort. Upplevelsen att behoven är tillgodosedda kan påverkas av patientens förväntningar. Primärvårdens och kommunens verksamheter är betydelsefulla för utfallet. Indikatorn är ny och täcker 2015-2018.

Målnivå: Enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid stroke 2018 är målnivån ≥87 %. Riksstrokes målnivå är: hög ≥87 %; måttlig ≥75 %.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen patienter i VGR som 12 månader efter insjuknandet har angett att de är nöjda eller mycket nöjda med rehabiliteringen efter utskrivning speglar den nationella nivån under observationsperioden. VGR ligger nu på 88 % att jämföra med rikets nivå på 87 %. Äldre patienter (>80 år) ligger lite lägre jämfört med yngre (18-80 år) och motsvarande skillnad ses också på nationellt.

Skillnader inom regionen: Patienter som vårdats på sjukhusen i Alingsås (95 %), Lidköping, Skövde, Borås och Kungälv ligger i fallande ordning över målnivån 87 %. Därunder kommer Sahlgrenska, Östra, NÄL och längst ner Mölndal(80 %). 

Könsskillnader: Inga könsskillnader ses för denna indikator.

Strokeenhet som första vårdnivå vid TIA

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riksstroke

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2017-2019.

 

Täljare: Antal fall TIA som initialt under det akuta vårdtillfället vårdats på en strokeenhet, utan att först ha vårdats på en annan vårdavdelning vid inskrivning på sjukhus.

Nämnare: Samtliga sjukhusvårdade fall med TIA.

Vad visar indikatorn: Andel fall av TIA (Transitorisk Ischemisk Attack; ”varningspropp”) som vid akut insjuknande vårdas först på strokeenhet och inte på en annan vårdavdelning. TIA innebär en mycket hög risk att återinsjukna i stroke inom en vecka om inte korrekt utredning och snabb adekvat sekundärprofylaktisk behandling ges. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid stroke 2018 ska personer med akut TIA läggas in på strokeenhet som första vårdenhet med snabb utredning och tidigt insatt sekundärpreventiv behandling (prioritet 2). Åtgärden rör patienter med akut TIA och insjuknande under den senaste veckan. Låg andel TIA-patienter initialt inlagd på strokeenhet indikerar brist på strokeenhetsplatser och suboptimal organisation av det akuta patientflödet på sjukhuset.

Målnivå: Regionens målnivå är ≥90 %. Socialstyrelsens målnivå är ≥90 % enligt de Nationella riktlinjerna för vård vid stroke 2018. Riksstrokes målnivå är: hög ≥90 %; måttlig ≥80 %.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: I VGR har andelen TIA initialt vårdade på strokeenhet under den tvåårsperiod registreringen genomförts ökat signifikant med 11 procentenheter och ligger nu på 91 % jämfört med rikets 84 %. Regionen ligger således alldeles över målnivån 90 %. Detta är en betydande förbättring som innebär att färre individer kommer att insjukna i manifest stroke I VGR.

Skillnader inom regionen: Kungälv (99 %), Östra, Lidköping, Borås, Alingsås, Mölndal och Sahlgrenska och  ligger i fallande ordning över målnivån 90 % samt över rikets nivå, Skövde och NÄL ligger strax under samt ej signifikant skiljt från rikets nivå.

Könsskillnader: Inga könsskillnader ses för denna indikator.

Tidig understödd utskrivning

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Riks-Stroke.

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2018 till 2019.

Täljare: Antal patienter med stroke som erhållit tidig understödd utskrivning till hemmet där ett multidisciplinärt stroketeam både koordinerar utskrivningen och utför fortsatt rehabilitering i hemmiljön.

Nämnare: Antal patienter med stroke ((ICD10=I61, I63, I64, ≥18 år)som sjukhusvårdats och skrivits ut till ordinarie boende efter avslutat akut vårdtillfälle.

Vad visar indikatorn: Andel personer som erhållit tidig understödd utskrivning till hemmet med multidisciplinärt stroketeam (i anslutning till akut vårdtillfälle för stroke fick tidig understödd utskrivning till hemmet där ett multidisciplinärt stroketeam både koordinerar utskrivningen och utför fortsatt rehabilitering i hemmiljön. 

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Västra Götalandsregionen ligger högre än riket med 24 % för regionen och 18 % för riket.

Skillnader inom regionen: För sjukhusen, Alingsås, Kungälv, Lidköping och Skövde är andelen patienter som får tidig understödd utskrivning avsevärt och signifikant högre än i riket.  Sahlgrenska, Mölndal, Östra samt Borås ligger något under riket, och dessa skillnader är även de signifikanta. NÄL har för få observationer för att kunna redovisas.

Könsskillnader: Det finns inga signifikanta skillander mellan kvinnor och män.

Sammanställning av indikatorer

De ljusblå värdena i nedanstående tabell visar värden som ligger signifikant sämre än riksgenomsnittet (<0,05) och de mörkblå visar på motsvarande sätt värden som ligger signifikant bättre. Mellanblå färg visar på att den observerade skillnaden inte är statistiskt säker.

Andelar i procent (%). Baseras på 18 år och uppåt. Ingen könsuppdelning.

Rödmarkerad indikator uppdateras under juni månad 2020.

*) Mölndal och Östra redovisas tillsammans med Sahlgrenska

 

sammanfattning stroke 55.png

Sammanfattning av fördjupningsrapporten Strokevården i Västra Götaland 2005-2013

Strokevården i Västra Götaland 2005-2013

Strokeinsjuknandet minskar i Västra Götaland på samma sätt som i Riket och bedöms bero på förbättrad primär- och sekundärprevention. Förekomsten i regionen varierar, men det finns ingen säker förklaring till variationen. Invandrartäta områden i Göteborg har tidigare haft högre förekomst än områden med låg andel invandrare. Dessa skillnader håller på att utjämnas.

Rökning är en riskfaktor för stroke. Andelen rökare av de som har drabbats av stroke minskar både bland män och kvinnor.

Strokeenhetsvård för patienter med misstänkt stroke är mycket högt prioriterat. Andelen patienter med stroke som har direktintagits på strokeenhet utan att först ha vårdats på annan vårdenhet har ökat från ca 70 till 80 procent. Direktintagning på strokeenhet i Västra Götalandsregionen når i snitt bara till måttlig målnivå i det nationella kvalitetsregistret för stroke, Riks-Stroke. Förklaringen till att patienter med stroke inte tas in direkt på strokeenhet i högre omfattning är troligen i första hand en brist på strokevårdplatser, men bristande kompetens eller bristande rutiner för att identifiera strokepatienter på akutmottagningarna kan också bidra. Ytterligare ansträngningar behöver göras för att öka andelen direktintag.

Larm för trombolys har ökat kraftigt och numera är det lika vanligt med larm för de äldre (över 80 år) som för de yngre. Ökningen har skett i hela regionen. Det larmas mer sällan för ensamboende, som inte har någon anhörig som kan larma. Det larmas oftare för män än för kvinnor vilket till del kan förklaras av att kvinnor mer ofta än män är ensamboende, men detta är inte hela förklaringen utan skillnader kvarstår. Dessutom larmas det mer sällan för strokepatienter i områden med hög andel födda utanför Sverige.

Andelen patienter med hjärninfarkt som får reperfusionsbehandling har ökat under perioden, men VGR når inte upp till Riks-Strokes höga målnivå eller Socialstyrelsens måltal, bägge 15 procent. SkaS Skövde är det enda sjukhus i VGR som når den höga målnivån. Kvinnor får reperfusionsbehandling i

något lägre utsträckning än män, vilket kan förklaras med kvinnors högre ålder samt att de bor ensamma i större utsträckning än män. Det senare kan bidra till att tid från symptomdebut till sjukhus blir för lång för att reperfundernade behandling ska kunna sättas in. En något högre andel av invånare med eftergymnasial utbildning fick reperfusionsbehandling än de med lägre utbildning. En förklaring till detta kan vara en större kunskap om stroke bland de med högre utbildning.

Det är viktigt att tiden till reperfusionsbehandling är så kort som möjligt. Mediantiden från ankomst till sjukhuset tills dessa att trombolysbehandling påbörjas i Västra Götaland för 2013 uppfyller de måltal som Riks-Stroke anger som hög målnivå samt även Socialstyrelsens måltal, d.v.s. max 40 minuter. Denna tid har förkortats år från år. Sahlgrenska var bäst i Sverige 2013 med 23 minuter, men tre sjukhus i Västra Götalandsregionen når inte målnivån. Det är viktigt att se över rutinerna så att tiden till behandling fortsätter att minska.

Sekundärpreventionen har förbättrats. Andelen patienter med stroke som har blodtryckssänkande behandling vid utskrivning har stadigt ökat under perioden 2005-2013. De med kortare utbildning och de som bor i områden med stor andel födda utanför Sverige får oftare blodtryckssänkande behandling.

Andelen patienter i åldersgruppen 18-80 år med stroke och förmakflimmer som har blivit insatta på antikoagulantia har ökat. Även antikoagulantiabehandling för de som är äldre än 80 år har ökat. Kvinnor får antikoagulantia mer sällan än män, även efter att hänsyn tagits till ålder. Patienter med förgymnasial utbildning får antikoagulantia i mindre utsträckning än de med högre utbildning. Patienter med låg utbildning får antikoagulantiabehandling i lägre utsträckning än de med högre utbildning.

Män får blodfettsänkande behandling med statiner oftare än kvinnor. Patienter med inkomst på hög- och mellannivå med hjärninfarkt fick statinbehandling vid utskrivning i något högre utsträckning än de med låg inkomst.

Dödligheten 90 dagar efter stroke var något lägre för patienter med inkomst på mellan- och hög nivå, i övrigt fanns inga skillnader.

ADL-oberoende efter tre månader, för de som var oberoende innan insjuknandet, skiljer sig åt med avseende på inkomst på så sätt att de med inkomst på hög- och mellannivå har högst ADL-oberoende och de med låg inkomst har lägre grad av ADL-oberoende efter att justeringar gjorts för åldersskillnader.

De resultat i rapporten som pekar mot att det finns skillnader mellan olika grupper kan bero på ojämlik vård som behöver ytterligare studeras.

Länk till fördjupningsrapporten "Strokevården i Västra Götaland 2005-2013"

Vårdbehov i VGR - Stroke

Syftet med "Vårdbehov i Västra Götaland" är att öka hälso- och sjukvårdens möjligheter att bidra till förbättrad hälsa i Västra Götaland, med särskild uppmärksamhet på grupper i befolkningen med sämre hälsa eller som löper större risk att drabbas av ohälsa samt på patientgrupper som befaras ha ojämlik tillgång till vård i olika delar av Västra Götaland. Målet är att arbetet ska kunna användas som en del av underlaget för beställningsarbetet av hälso- och sjukvård samt för utvecklingen av hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen. Målgruppen är politiker och tjänstemän i Västra Göta-landsregionen. Stroke är ett område inom Vårdbehov i Västra Götaland 2016.

Länk till rapporten "Stroke - vårdbehov i VGR"