Höftfraktur
Sammanfattning
Höftfrakturer ökar från medelåldern exponentiellt med stigande ålder och relationen kvinnor/män är 3/1. Den höga andelen kvinnor förklaras både av en högre medellivslängd hos kvinnor och av kvinnors ökade tendens till osteoporos. Höftfrakturer hos patienter som är yngre än 50 år är sällsynta och utgör bara 2 procent av alla höftfrakturer i Sverige. Antalet höftfrakturer har ökat avsevärt i antal under de senaste decennierna, såväl i Skandinavien som i andra delar av västvärlden. Nu drabbas årligen omkring 18 000 svenska kvinnor och män av höftfraktur. Denna ökning kommer att fortsätta, framför allt beroende på ett ökat antal äldre i befolkningen, men även till viss del på en ökad risk för frakturer speciellt hos de äldre över 80 års ålder. Livstidsrisken för en kvinna att få höftfraktur har beräknats till 20 procent, och bland de kvinnor som når 90 års ålder har nästan varannan haft höftfraktur.
En akut höftfraktur bör opereras inom 24 - 36 timmar. Dröjer tiden till operation ökar risken för komplikationer. Att vänta på operation är ansträngande för patienten både fysiskt och psykiskt och vårdtiden förlängs ofta. Väntetid till operation är därför ett viktigt mått på hälso- och sjukvårdens resurser och prioriteringar. Inom Västra Götalandsregionen (VGR) finns därför ett regionalt måltal som anger att minst 75 procent av patienterna ska vara opererade inom 24 timmar. Måltalet nås 2019 av Alingsås lasarett, Kungälvs sjukhus och SÄS. Väntetid till operation av höftfraktur efter ankomst till sjukhus har sakta ökat i riket och i VGR de senaste åren.
Andelen patienter som är åter till ursprungligt boende 4 månader efter operation av höftfraktur är något lägre i VGR än i riket, men denna skillnad är inte statistiskt säkerställd. En återgång till tidigare boendeform kan ses som en indikation på att patienten har återfått eller förväntas i stort återfå den funktionsförmåga som fanns före höftfrakturen. En del av patienterna kan dock ha bott i ordinärt boende, trots att de inte självständigt klarade sig hemma, dvs var i behov av särskilt boende redan innan höftfrakturen och då är inte målet att återvända till ordinärt boende.
Fraktur på lårbenshalsen (cervikal höftfraktur) åtgärdas med osteosyntes (spikning) eller med höftprotes. Nyare behandlingsrekommendationer siktar mot att cirka 65 - 70 procent av patienterna med cervikal höftfraktur bör opereras med protes i stället för osteosyntes. Andelen protesopererade är något högre i VGR jämfört med riket.
Vid frågor om redovisade resultat i avsnittet, kontakta skribenterna (se nedan).
Höftfraktur - tid till operation
Operation inom 24 timmar
Genomsnittlig väntetid
Källa: RIKSHÖFT - Nationella höftfrakturregistret
Vilket år avses: Tidsserie 2013 - 2019
Vad visar indikatorerna: Väntetid till operation vid akut höftfraktur, antingen som andelen opererade inom 24 timmar eller som genomsnittlig tid i timmar, oavsett vilken typ av operation som genomförs. Väntetiden till operation är viktig då längre väntetid än 24 timmar medför ökad risk för död inom fyra månader, samt ökad risk för direkta komplikationer såsom förvirring, trycksår och infektion. Andelen patienter som opereras inom 24 timmar anses vara det viktigare måttet. Genomsnittlig väntetid till operation är ett mer svårtolkat mått men det finns med då det kan ge en uppfattning om spridningen i materialet, det vill säga spegla väntetiden för den andel som inte blivit opererad inom 24 timmar.
Regional målnivå: Minst 75 procent av patienterna ska vara opererade inom 24 timmar.
Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Under hela mätperioden, från 2020 till 2019, har andelen opererade inom 24 timmar varit något lägre i VGR jämfört med riket. Skillnaden är statistisk säkerställd för 2019. VGR som helhet når inte det regionala målet om att minst 75 procent av patienterna skall vara opererade inom 24 timmar.
Den genomsnittliga väntetiden är något högre i VGR (25,1 timmar) än i riket (23,7 timmar) och skillnaden är statistisk säkerställd för år 2019. Väntetiden i VGR och i riket ökade fram till 2017-2018, men därefter ses en liten minskning.
Skillnader inom regionen: På Alingsås lasarett och Kungälvs sjukhus opereras en statistisk signifikant högre andel inom 24 timmar jämfört med riket och de når målnivån om minst 75 procent opererade inom 24 timmar 2019. Övriga sjukhus ligger lägre eller inte statistiskt säkert skilt från riket. Andelen opererade inom 24 timmar har sedan 2016 ökat på Alingsås lasarett och Kungälvs sjukhus, varit i stort oförändrad på NU-NÄL, SkaS-Lidköping, SU-Mölndal och SÄS-Borås, men sjunkit på SkaS-Skövde. SkaS-Lidköpings data är dock svårvärderade på grund av bristande registrering 2019.
Den genomsnittliga väntetiden är signifikant kortare än riket på Kungälvs sjukhus (18,4 timmar). Övriga sjukhus ligger i nivå med eller inte signifikant skilt från riket. För tiden 2016 till 2019 ses sjunkande väntetider på Kungälvs sjukhus, Alingsås lasarett och SkaS-Lidköping, i stort oförändrade väntetider på SÄS-Borås, NU-NÄL, SU-Mölndal, men ökande väntetider på SkaS-Skövde.
Könsskillnader: Jämförelsen baseras på 2019 års data och åldrarna 18 år och äldre. Statistiskt signifikanta könsskillnader ses i riket och VGR. En högre andel kvinnor än män opereras inom 24 timmar i riket (67 procent jämfört med 62 procent) och i Västra Götaland (63 procent jämfört med 57 procent). Den genomsnittliga väntetiden är statistiskt signifikant kortare för kvinnor (23,2 timmar) än för män (24,5 timmar) i riket. I VGR hade männen en längre väntetid än kvinnor men skillnaden är inte statistiskt säkerställd.
Åldersskillnader: Jämförelsen baseras på 2019 års data. Inga statistiskt säkra åldersskillnader i riket eller VGR, för andelen opererade inom 24 timmar. För genomsnittlig väntetid till operation ses statistiskt signifikanta åldersskillnader i riket, VGR totalt och för SU-Mölndal. Gruppen 80 år och äldre har en kortare väntetid jämfört med de i åldersgruppen 18-79 år. I riket 23,2 timmar för de äldsta jämfört med 24,4 timmar, i VGR 24,3 timmar jämfört med 26,6 timmar och på SU-Mölndal: 24,0 timmar jämfört med 28,2 timmar.
Åter till ursprungligt boende
Källa: RIKSHÖFT - Nationella höftfrakturregistret
Vilket år avses: Tidsserie 2015 - 2019
Täljare: Antal patienter som är åter till ursprungligt boende 4 månader efter höftfrakturoperation.
Nämnare: Antal patienter som opereras för höftfraktur och blir uppföljda efter 4 månader.
Vad visar indikatorn: Andelen patienter som är åter till ursprungligt boende 4 månader efter operation av höftfraktur. Såväl det akuta omhändertagandet som gångmobilisering efter operation och senare rehabilitering påverkar om patienten kan återvända till samma boendeform som innan höftfrakturen.
Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Under perioden 2015-2017 har andelen som återgått till eget boende varit högre i VGR än i riket. År 2018 låg VGR i nivå med riket, men hamnar 2019 något under rikets resultat (67,5 procent jämfört med 69,0 procent). Denna skillnad är dock inte statistiskt säkerställd.
Målnivå: Det finns ingen fastställd målnivå.
Skillnader inom regionen: Andelen som återgår till ursprungligt boende varierar inom regionen men det går inte att urskilja något mönster. Utfallet påverkas inte bara av den akuta vården och efterföljande rehabilitering utan även kommunens insatser, till exempel erbjudanden om hemtjänst eller äldreboende, kan påverka. 2019 återgår flest till ursprungligt boende från SkaS-Lidköping (80,0 procent) och Alingsås lasarett (78,7 procent).
Könsskillnader: I såväl riket som VGR totalt var det under hela perioden en lägre andel män än kvinnor som återgick till ursprungligt boende. Under 2019 var det 64,2 procent av männen och 71,3 procent av kvinnorna i riket som återgick till ursprungligt boende. Motsvarande siffror för VGR var 60,9 procent och 70,6 procent.
Protesoperation efter cervikal höftfraktur
Källa: Socialstyrelsen, Patientregistret
Vilket år avses: Tidsserie 2010 till 2018 i överlappande 2-årsperioder.
Täljare: Förstagångsfall av cervikal höftfraktur i åldrarna 65 år eller äldre som åtgärdades med ledprotes.
Nämnare: Samtliga förstagångsfall av cervikal höftfraktur i åldrarna 65 år eller äldre som åtgärdades med ledprotes eller osteosyntes.
Vad visar indikatorn: Andel patienter, 65 år och äldre, som protesopereras med total- eller halvprotes vid fraktur på lårbenshalsen (cervikal höftfraktur). Cervikala höftfrakturer åtgärdas med osteosyntes (spikning) eller med höftprotes. Vid protesoperation används oftast halvprotes, det vill säga ledskålen byts inte ut. I det interaktiva diagrammet kan man välja att se antingen total andel protesoperationer eller enbart andel halvprotesoperationer.
Nyare behandlingsrekommendationer siktar mot att cirka 65 - 70 procent av patienterna bör opereras med protes i stället för osteosyntes. Några egentliga målnivåer rekommenderas dock inte då operationsmetoderna har olika för- och nackdelar, och de är olika lämpliga för olika patientkategorier.
Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Under perioden 2010 till 2018 ses en svagt ökande trend i riket från cirka 62 procent till 69 procent. Motsvarande svaga ökning ses likaså i VGR. Andelen i VGR ligger signifikant högre än riket.
Skillnader inom regionen: Andelen protesopererade vid NU sjukvården och SU-Mölndal är 2019 signifikant högre än genomsnittet i riket, men övriga enheter är inte signifikant skilt från riket. Alla enheter inom VGR visar en svag ökning, förutom Alingsås lasarett som visar en betydande ökning av andelen protesopererade.
Könsskillnader: Jämförelsen avser perioden 2016 - 2018 och 65 år eller äldre. Varken i riket eller VGR är det någon statistiskt säkerställd skillnad mellan kvinnor och män i andelen som får någon protesoperation (total- eller halvprotes) eller halvprotes vid cervikal höftfraktur.
Åldersskillnader: Jämförelsen avser perioden 2016 - 2018. Både i riket och i VGR är det en högre andel protesopererade i åldersgruppen 75 år och äldre jämfört med åldersgruppen 65–74 år.
Sammanställning av resultat för senaste mätperioden - jämförelse mot riksgenomsnittet
I tabellen nedan visas 2019 års värden för andel opererade inom 24 timmar och genomsnittlig väntetid till operation. För andel som är åter till ursprungligt boende inom 4 månader efter höftfraktur visas värden för 2018. Andelen patienter som protesopereras vid cervikal höftfraktur visar värden för 2017–2018.
De ljusblå värdena i tabellen är signifikant sämre än genomsnittet i riket och de mörkblåvärdena är signifikant bättre än genomsnittet i riket. De mellanblå värdena skiljer sig inte signifikant från genomsnittet i riket.
