Medicinsk kvalitet

I Regionfullmäktiges mål står att läsa att ”Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras” med fokus på att samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser”. Med utgångspunkt i denna målbild jämförs i Verksamhetsanalysen (VA) värdena för de medicinska indikatorerna i Västra Götalandsregionen (VGR) med riksgenomsnittet. Jämförelsen på Västra Götalandsnivå är viktig, men VGR är dock en så stor del av riket så att vi ofta får värden som är nära riksgenomsnittet. Värdena blir därmed är svåra att använda för att motivera satsningar på kvalitetsutveckling inom olika medicinska verksamhetsområden. Inom VGR kan kvaliteten variera mycket och kan vara tecken på ojämlik vård trots att vi på regional nivå ligger vid riksgenomsnittet. Därför är det viktigt att jämföra den medicinska kvaliteten mellan de olika sjukhusen och skillnader mellan sjukhusen rapporteras i VA.

I VA redovisas indikatorer från olika nationella kvalitetsregister, samt regionala data från primärvårdsregistret (QregPV) och regionala läkemedels- och vårddata. Merparten av indikatorerna omfattar kvaliteten i sjukhusvården. Indikatorerna redovisas i tidsserier om minst fem år för att kunna avläsa förändringar. Vid en jämförelse testas om resultatet för en specifik indikator med statistisk säkerhet skiljer sig från riksgenomsnittet om det finns nationella data. Dessutom redovisas eventuella skillnader mellan män och kvinnor. För vissa indikatorer finns en beslutad nationell målnivå, det vill säga hur stor andel som ska ha uppnått önskade värden.

De medicinska kvalitetsindikatorerna redovisas i kapitel som motsvarar de nationella och regionala programområdena. Några programområden har ännu inga fastställda regionala medicinska kvalitetsindikatorer. Nya kapitel kommer att inkluderas allteftersom nya regionala medicinska kvalitetsindikatorer fast ställs och när nya programområden etableras.

I rapporten ”Sjukvård i Västra Götalandsregionen – Med fokus på sjukhusbaserad vård” redovisas de regionala medicinska kvalitetsindikatorerna uppdelat per förvaltning, dels hur utfallet förhåller sig till riksgenomsnittet och dels hur utfallet förhåller sig till målvärdet. Rapporten innehåller förslag till åtgärdsplan både på regional nivå och för varje förvaltning. Ny rapport kommer att publiceras under september/oktober 2020. En motsvarande Primärvårdsrapport med regionala medicinska kvalitetsindikatorer för vårdval vårdcentral och vårdval rehab publicerades hösten 2019 och en ny utvidgad primärvårdsrapport kommer att publiceras i november 2020.

Diagrammen i de medicinska avsnitten i VA visar för varje indikator hur kvaliteten utvecklats över tid. Ifall det finns rekommenderade mål som bör uppnås, är dessa antingen inlagda i diagrammen eller kommenterade i texten. Varje diagram ger därför en bild av hur kvaliteten för just den indikatorn utvecklats över tid och hur den är jämfört med övriga sjukhus i VGR och med riksgenomsnittet. Flera ämnesavsnitt avslutas med en matris som sammanfattar de olika indikatorerna för en viss sjukdom eller ett visst tillstånd.

Vid tolkning av resultaten är det viktigt att tänka på att jämförelsen har brister. Det är en rent statistisk eller numerär jämförelse. En skillnad mot riket kan vara statistiskt säkerställd, eller rankas högre, men det innebär inte att den behöver vara kliniskt relevant. Jämförelsen ger heller ingen vägledning om ifall resultatet som sådant är bra eller dåligt, endast om det skiljer sig från riksgenomsnittet. Täckningsgraden i vissa kvalitetsregister är låg, varför det är svårt att dra några säkra slutsatser för patientgruppen. Det finns också områden inom vården där vi saknar information om den medicinska kvaliteten, vi mäter helt enkelt inte.

Flera områden inom medicinsk kvalitet som visar förbättrade resultat i årets Verksamhetsanalys men också flera områden som kräver insatser

Diabetessjukvården vid sjukhusen och primärvården i Västra Götalandsregionen håller fortsatt hög kvalitet 2019. Diabetesvården av barn och unga förbättras varje år och alla indikatorer för diabetes är signifikant bättre än riket. Diabetesvården av vuxna förbättras och är signifikant bättre än riket för sex av åtta indikatorer vid diabetes typ 1 och för fem av åtta indikatorer vid diabetes typ 2.

Fortsatta förbättringar ses inom strokesjukvården i såväl Västra Götaland som i riket. Av de tio indikatorer där jämförelser görs med riket i Verksamhetsanalysen är VGR bättre i fem fall och i övriga likvärdig. Andelen patienter som får propplösande behandling ökar kontinuerligt liksom andelen patienter med förmaksflimmer som får blodtunnande mediciner efter stroke.

Positiva trender ses inom hjärtsjukvården där andelen patienter som får kranskärlsröntgen vid mindre hjärtinfarkt inom målsatt tid, ökar och ligger nu på nästan samma nivå som riket. Samtliga förvaltningar har under 2019 förbättrat sina resultat.

Behandlingen av både högt blodtryck och kranskärlssjukdom i primärvården fortsätter att förbättras år från år.

Läkemedelskostnaderna i Västra Götalandsregionen har ökat jämfört med föregående år både för sjukhusen och inom vårdval vårdcentral. Sjukhusen står för 74 procent av de totala läkemedelskostnaderna. Introduktion av nya läkemedel samt införande av nya behandlingsriktlinjer och vårdprogram sker till stor del inom specialistvård på sjukhus, vilket är kostnadsdrivande.

Förskrivningen av antibiotika till invånare i Västra Götaland har minskat med 4 % senaste 12-månadersperioden fram till och med mars 2020 jämfört med samma period året innan. VGR ligger nu på 268 antibiotikarecept/1000 invånare och år och det är bara sex regioner i landet som skriver färre recept till sina invånare. Variationen är dock stor mellan olika kommuner, vilket kräver fortsatta insatser.

Verksamhetsanalysen pekar också på brister i vården. Det handlar bland annat om att behandlingar och åtgärder inte görs inom rekommenderad tid eller att samarbetet mellan sjukhus inte fungerar optimalt inom Västra Götaland.

Som ett exempel kan nämnas att andelen patienter med höftfraktur som opereras inom 24 timmar. Även om resultatet har förbättrats under 2019 och målet nås av flera  sjukhus är det fortfarande sjukhus i VGR som inte opererar 75 procent av patienterna inom 24 timmar.

Verksamhetsanalysen redovisar också resultatet från Hälso- och sjukvårdsbarometern 2019. Befolkningen i Västra Götaland har något lägre förtroende för hälso- och sjukvård i stort än befolkningen i övriga riket och anser i lägre grad att väntetider till besök och behandling på sjukhusen är rimliga. Detta mönster har observerats under flera år. När det kommer till väntetider till besök och behandling på sjukhus och vårdcentraler, visar årets resultat på en signifikant förbättring. Förtroendet för 1177 via webben ses en långsiktig positiv trend såväl i regionen som i Sverige generellt.

VA 2020 publiceras den 8/6. Kort information ges i juni till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen samt koncernledning för Hälso- och sjukvård.

Verksamhetsanalysen Kontaktpersoner: Bo Palaszewski, bo.palaszewski@vgregion.se

Maria Taube, maria.taube@vgregion.se

Koncernavdelning data och analys


Publicerad 2019-06-17 Uppdaterad 2020-06-08