Verksamhetsanalysen uppdateras ej efter 2020. Avsnitten som beskriver olika delar av hälso- och sjukvården uppdateras och publiceras på Statistik- och analysportalen:

https://www.vgregion.se/statistik-analysportalen/

Sammanfattning

Hepatit C är ett blodburet virus där den vanligaste smittvägen är injektion av droger. Hepatit C-infektion kan läka ut av sig själv men ger oftast en livslång kronisk infektion. Hepatit C-virus orsakar en inflammation i levern och om man får en kronisk infektion kan inflammationen efter flera år leda till skrumplever och levercancer. Det finns inget vaccin men väl en botande behandling.

Incidensen av hepatit C var 14 fall per 100 000 invånare år 2019. Det innebär att det rapporterades totalt 1 397 fall av hepatit C i Sverige, vilket är en minskning jämfört med året innan. Av de totalt rapporterade fallen var 64 procent kroniska infektioner medan 11 procent var akuta. För resterande saknades information om typ av infektion. Cirka en fjärdedel av fallen uppger annat land än Sverige som smittland, varav de allra flesta var symtomfria bärare eller personer med kronisk infektion. En del har fått infektionen före ankomst till Sverige och upptäcks ibland i samband med de hälsoundersökningar som erbjuds asylsökande.

Injektion av droger är fortsatt den vanligaste smittvägen för infektion av hepatit C i Sverige. Dock har antalet hepatit C-fall bland personer som 

injicerar droger successivt minskat över tid och 2017 var antalet rapporterade fall i gruppen det lägsta på 10 år. En viktig åtgärd för att minska smittspridningen i denna grupp är mottagningar med möjlighet till sprututbyte.

Diagnosen kronisk hepatit C kräver påvisande av HCV-RNA i serum samt en sjukdomsduration som överstiger 6 månader (anamnestiskt eller genom påvisat förhöjda ALAT-värden). Samtliga patienter med kronisk hepatit C erbjuds numera behandling oberoende av fibrosstadium men de som utvecklat avancerad sjukdom prioriteras. Direktverkande antivirala substanser (DAAs) är nu standard som behandling för alla genotyper och har helt ersatt IFN-baserad behandling eftersom biverkningarna är påtagligt färre. 

Varken riket eller Västra Götaland som helhet når målet, det vill säga minst 92 procent av patienterna är virusfria efter avslutad behandling. Andelen patienter som når virusfrihet efter avslutad behandling har sjunkit under 2019. Anledningen är sannolikt påverkan av pandemin, då verksamheterna avstått från att kalla patienter för kontroll. 

Vid frågor om redovisade resultat i avsnittet, kontakta skribenterna (se nedan)


Publicerad 2018-11-21 Uppdaterad 2020-01-07

Källa: InfCare-Hepatit

Vilket år avses: Tidsserie, 2013 till 2019

Regionalt mål: Minst 92 %.

Täljare: Antal patienter med hepatit-C som uppnår virusfrihet efter behandling med direktverkande antivirala läkemedel (DAA).

Nämnare: Samtliga patienter med hepatit-C med antiviral behandling (DAA).

Vad visar indikatorn: Andel patienter med hepatit C som uppnår virusfrihet efter behandling med direktverkande antivirala läkemedel. Virusfrihet mäts genom mängd hepatit C-RNA i plasma. Obehandlat leder virussjukdomen hepatit C till allvarliga leverskador och eventuell levertransplantation. Det finns sedan 2014 tillgång till effektiva läkemedel, direktverkande antivirala läkemedel (DAA), med möjlighet till bot av sjukdomen. Läkemedelsbehandlingen med DAA botar de allra flesta patienterna. Under perioden 2014–2015 har patienter med de svåraste sjukdomsmanifestationerna behandlats, det vill säga de med fibrosstadie F3-F4 och de som levertransplanterats på grund av hepatit C. Under 2016 vidgades behandlingsindikationerna för hepatit C och patienter med något mildare symtom (F2) blev då aktuella för behandling. 

Mål: Minst 92 %.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen patienter med hepatit C som efter behandling med direktverkande antivirala läkemedel uppnådde virusfrihet var drygt 86 procent i riket och 87 procent i Västra Götaland år 2019. Under tidsperioden fram till och med 2018 har resultaten blivit bättre för både VGR och riket. Under 2019 sjönk resultaten i Sverige och Västra Götaland. Anledningen tros vara att färre patienter har kallats för kontroll efter avslutad behandling, under covid-19 pandemin. 

Skillnader inom regionen: Under 2019 ses små skillnader i resultat inom regionen. 

Könsskillnader: I såväl riket som i Västra Götaland når fler kvinnor än män god viruskontroll efter avslutad behandling.