KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) - Primärvård
Sammanfattning
KOL står för ”Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom”, på engelska COPD ”Chronic Obstructive Pulmonary Disease”. KOL innebär ett tillstånd med kronisk luftvägsobstruktion som inte normaliseras trots optimal behandling.
I Sverige har över en halv miljon människor KOL. Omkring nio fall av tio orsakas av rökning. Miljöfaktorer som till exempel en längre tids exponering för stora mängder damm och rökgaser, kan också öka risken att få KOL. Det finns en viss ärftlighet för KOL. Den viktigaste ärftliga riskfaktorn är brist på proteinet alfa 1-antitrypsin som förekommer hos ungefär 1/2000 personer i Sverige. Cirka 2 procent av patienterna med KOL har brist på alfa 1-antitrypsin.
Risken för att utveckla KOL stiger med ökande ålder. KOL är ovanligt före 40-års ålder. Sjukdomen går inte att bota, men går att lindra med läkemedel och förändrad livsstil.
Symtom på KOL
Sjukdomen KOL fortskrider långsamt och i många fall märker inte individen att den håller på att bli sjuk. Parallellt med att lungskadorna fortskrider, minskar lungkapaciteten och patienten upplever detta som andnöd och nedsatt kondition. Vanliga tidiga symtom är pip i bröstet, upprepade episoder av hosta med segt slem som är svårt att hosta upp.
Andra symtom kan vara långvariga eller återkommande förkylningar och täta luftvägsinfektioner.
I samband med luftvägsinfektioner får KOL-patienterna ofta olika grader av försämringsperioder, så kallade exacerbationer.
I senare stadier av KOL ses avmagring, muskelsvaghet, benskörhet och det finns risk för komplicerande tillstånd så som lunginflammation och hjärtsvikt.
Diagnos
KOL-diagnosen baseras på förekomst av symtom typiska för KOL och en anamnes på en skadlig exponering, oftast rökning. Diagnosen konfirmeras genom mätning av lungfunktionen med hjälp av spirometri. Spirometrin visar en obstruktiv lungfunktionsnedsättning med eller utan reduktion av funktionell andningsvolym (vital kapacitet, VC) som kvarstår efter inhalation av bronkdilaterande läkemedel. En spirometri krävs för att kunna ställa diagnosen KOL. I Västra Götaland har samtliga patienter med KOL som redovisas i avsnittet genomgått spirometri.
Behandling
Rökstopp är det absolut viktigaste för att förhindra fortsatt progress av sjukdomen. Patienter med KOL ska alltid uppmuntras till rökstopp vid varje konsultation och erbjudas hjälp till rökstopp. En annan viktig behandling av KOL-patienter är fysisk rehabilitering. Fysisk aktivitet leder till andnöd och andra obehag, vilket gör att patienterna oftast är fysiskt inaktiva. I övrigt ges läkemedelsbehandling som bland annat syftar till att vidga luftrören och förebygga exacerbationer.
Luftvägsregistret
Luftvägsregistret är ett nationellt kvalitetsregister för astma och KOL. Registret gör det möjligt att följa behandlingen och behandlingseffekten för barn och vuxna med KOL och astma, där syftet är att behandlingen inte bara skall ha hög kvalitet utan även att den är lika god för alla patienter oavsett ålder, kön eller bostadsort. I Luftvägsregistret finns totalt 280 000 unika patienter. Täckningsgraden varierar mellan olika enheter och resultatet ska tolkas med försiktighet.
CAT – Test för bedömning av KOL
COPD Assesment Test (CAT) är ett validerat livskvalitetstest för personer med KOL. Testet har tagits fram för att kunna bedöma i vilken utsträckning KOL-sjukdomen påverkar patientens välbefinnande och dagliga liv. I Västra Götaland och i riket upplever endast 10 procent av KOL-patienterna att sjukdomen har låg påverkan på livskvaliteten.
Våren 2018 publicerade data och analys en fördjupningsrapport avseende KOL. Se länk.
Vid frågor om redovisade resultat i avsnittet, kontakta skribenterna (se nedan).
Bedömning av KOL med CAT
CAT = COPD assessment test
Källa: Luftvägsregistret (LVR)
Vilka år avses: 2015-10-01 till 2019-12-31
Täljare: Antal KOL-patienter (45 år eller äldre) som under ett registrerat besök genomfört CAT där poängen är under 10.
Nämnare: Totalt antal patienter med KOL som haft ett registrerat besök under mätperioden och där uppgift om CAT finns.
Vad visar indikatorn: Andel personer 45 år eller äldre som vid besök för kontroll av KOL har fått bedömning av hälsostatus med CAT (COPD Assesment Test). Hur sjukdomen påverkar hälsan och möjligheterna att fungera i vardagen värderas med åtta frågor som graderas från 0 till 5. När resultatet av testet är under 10 anses KOL-sjukdomen ha låg påverkan på livskvaliteten, vilket är det som eftersträvas.
Målnivå: Hög andel eftersträvas.
Västra Götaland jämfört med riket: Västra Götaland har signifikant högre andel med god KOL-kontroll enligt CAT jämfört med riket (37,5 procent jämfört med 33,5 procent).
Skillnader inom Västra Götaland: Andelen patienter som har god KOL-kontroll enligt CAT varierar mellan 32,3 till 38,8 procent inom regionen. HSN Göteborg och HSN Norra har signifikant högre andel jämfört med riket.
Könsskillnader: Det finns inga signifikanta könsskillnader.
Uppgifter av betydelse för god KOL-vård
Källa: Luftvägsregistret (LVR)
Vilka år avses: 2015-10-01 till 2019-12-31
Täljare (figur 2): Antal KOL-patienter 45 år och äldre med uppgift om fysisk aktivitet.
Täljare (figur 3): Antal KOL-patienter 45 år och äldre som röker.
Täljare (figur 4): Antal KOL-patienter 45 år och äldre som röker och som erbjudits rökavvänjning.
Täljare (figur 5): Antal KOL-patienter 45 år och äldre som genomgått strukturerad patientutbildning de senaste fem åren.
Nämnare: Antal personer med KOL, 45 år och äldre, registrerade i luftvägsregistret under aktuell mätperiod.
Om indikatorerna: För att KOL-behandlingen skall lyckas är det av stor vikt att personer med KOL har god kännedom och kunskap om sjukdomen, om egenvård och riskfaktorer, samt om de läkemedel som används.
Målnivå: Hög andel eftersträvas för följande indikatorer: registrerad fysisk aktivitet, andel rökande KOL-patienter som erbjuds rökavvänjning, samt andel som genomgått strukturerad patientutbildning.
Figur 2. Visar hur stor andel av personerna med KOL där det under aktuell mätperiod finns uppgift om fysisk aktivitet.
Västra Götaland jämfört med riket: I Västra Götaland har 33,7 procent av KOL-patienter uppgift om fysisk aktivitet registrerad, jämfört med 43,6 procent i riket, men skillnaden är inte signifikant.
Skillnader inom Västra Götaland: Andelen patienter som har fysisk aktivitet registrerad varierar mellan 23,4 till 52,3 procent inom regionen.
Könsskillnader: Inga signifikanta könsskillnader påvisas.
Figur 3. Visar hur stor andel av KOL-patienterna som röker.
Västra Götaland jämfört med riket: Västra Götaland har signifikant lägre andel registrerade KOL-patienter som rökar jämfört med riket, 34,8 procent jämfört med 37,6 procent.
Skillnader inom Västra Götaland: Andelen KOL-patienter med registrerad rökning varierar mellan 31,2 till 40,2 procent inom regionen. HSN Västra och HSN Norra har signifikant lägre andel jämfört med riket.
Könsskillnader: Inga signifikanta könsskillnader påvisas.
Figur 4. Visar hur stor andel av KOL-patienter som röker och som erbjudits rökavvänjning.
Västra Götaland jämfört med riket: Andelen rökande KOL-patienter som har erbjudits rökavvänjning i Västra Götaland skiljer sig inte signifikant från riket 50,0 procent jämfört med 58,7 procent.
Skillnader inom Västra Götaland: Andelen rökande KOL-patienter som har erbjudits rökavvänjning varierar mellan 36,8 till 60,3 procent inom regionen.
Könsskillnader: Inga signifikanta könsskillnader påvisas.
Figur 5. Visar hur stor andel av KOL-patienterna som genomgått strukturerad patientutbildning senaste 5 åren. Obs! Indikatorn har låg svarsfrekvens, knappt 40 procent för VGR totalt för år 2019. Många vårdcentraler har mycket låg svarsfrekvens, som lägst 9 procent.
Västra Götaland jämfört med riket: Andelen KOL-patienter som har genomgått strukturerade patientutbildning är mycket hög och andelen i Västra Götaland skiljer sig inte signifikant från riket 96,0 procent jämfört med 95,9 procent.
Skillnader inom Västra Götaland: Andelen KOL-patienter som har genomgått strukturerade patientutbildning varierar mellan 87,7 till 98,5 procent inom regionen. HSN Norra har signifikant högre andel jämfört med riket.
Könsskillnader: Inga signifikanta könsskillnader påvisas.
Sammanfattningsdiagram KOL hos vuxna, 45 år och äldre, i primärvården
